Överskott för staten i maj - Riksgalden.se

Överskott för staten i maj

8 juni 2018 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 50,6 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett överskott på 47,2 miljarder kronor.

Statens primära saldo blev 6,8 miljarder kronor högre än prognos. Det förklaras främst av högre utdelningar på statens aktier från bland annat LKAB, samt att Riksbankens inleverans av överskott till staten försköts från april till maj. Skatteinkomsterna blev cirka 1 miljard kronor lägre än prognos.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 3,2 miljarder kronor högre än beräknat. Det förklaras främst av högre utlåning till Riksbanken, vilket är en effekt av en svagare krona än vad som antogs i februari. Det gör att de lån i utländsk valuta som Riksbanken refinansierar i Riksgälden får ett högre värde räknat i kronor.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor högre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med maj 2018 visade statens betalningar ett överskott på 88,1 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 231 miljarder kronor i slutet av maj.

Utfallet för juni publiceras den 6 juli, kl. 09.30.

Kontakt

Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53
Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94

Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor))
  Utfall maj Prognos maj Diff.  maj Ack. diff.2 Utfall 12-mån
Nettolånebehov -50 624 -47 221 -3 403 -1 096 -88 115
Primärt saldo3 -47 920 -41 130 -6 790 -1 296 -91 733
Nettoutlåning till   myndigheter m.fl.4 -3 835 -7 070 3 235 670 -6 058
Räntor på statsskulden 1 131 980 151 -469 9 677
- Ränta på lån i svenska kronor 937 946 -9 -170 12 146
- Ränta på lån i utländsk valuta 161 -74 235 22 -966
- Realiserade valutakurs-differenser 33 108 -75 321 504
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2018).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheters med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig   verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Sveriges statsskuld maj 2018

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.