Fortsatt starka statsfinanser – men lånebehovet ökar 2020

25 oktober 2018 - Pressmeddelande

Sverige befinner sig fortfarande i en högkonjunktur men tillväxten mattas av något de kommande två åren. Statsfinanserna kommer att vara fortsatt starka, men avmattningen i kombination med förväntade uttag från skattekontot leder till att statsbudgeten vänder till ett mindre underskott 2020. Det visar Riksgäldens nya prognos. För att möta underskottet och en större volym förfallande lån planerar Riksgälden att öka upplåningen i statsobligationer 2020.

– Omsvängningen i budgetsaldot i slutet av prognosperioden beror framför allt på att vi räknar med att privatpersoner och företag kommer att ta ut pengar från skattekontot när marknadsräntorna stiger, men den dämpade tillväxttakten påverkar också. De underliggande statsfinanserna är fortsatt starka och hålls uppe av bland annat ökade konsumtionsskatter, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Riksgäldens prognos pekar på budgetöverskott på 96 miljarder kronor i år och 62 miljarder kronor nästa år. Det innebär små förändringar jämfört med prognosen från juni. För det nya prognosåret 2020 ser Riksgälden att fyra år med överskott bryts och att det i stället blir ett underskott på 12 miljarder kronor. Kapitalplaceringarna på skattekontot bedöms då minska med 50 miljarder kronor efter att ha ökat varje år sedan 2015. Exklusive utflödet från skattekontot skulle det vara ett överskott även 2020, se tabellen nedan.

Statens finansiella sparande, som inte påverkas av kapitalplaceringar på skattekontot, visar en jämnare utveckling och beräknas minska gradvis till 1,1 procent som andel av BNP 2020. Nedgången i sparandet speglar den konjunkturavmattning som Riksgälden prognosticerar.

Svensk ekonomi och statsfinanserna

Förra prognosen inom   parentes                     

2018

2019

2020

BNP (%)

2,4 (2,8)

1,9 (1,8)

1,8

Arbetslöshet (% av arbetskraften)

6,3 (6,3)

6,5 (6,5)

6,6

Budgetsaldo (miljarder kronor)

96 (90)

62 (69)

–12

Budgetsaldo exkl. kapitalplaceringar på skattekontot (miljarder kronor)

78 (66)

56 (57)

39

Finansiellt sparande (% av BNP)

1,5 (1,2)

1,3 (0,8)

1,1

Statsskuld (% av BNP)

26 (26)

23 (22)

22

Beräkningarna i Riksgäldens prognos är baserade på finanspolitiken i budgetpropositionen för 2018, eftersom en ny budget ännu inte har lagts fram. Därutöver antas ytterligare reformer som påverkar budgetsaldot negativt med 10 miljarder kronor 2019 och 15 miljarder kronor 2020.

Emissionsvolymen höjs 2020 för första gången på fem år

Staten lånar genom att Riksgälden säljer statspapper, främst statsobligationer. Emissionsvolymen i statsobligationer ligger kvar på 1,5 miljarder kronor per auktion, eller 30 miljarder kronor i årstakt, under hela 2019. När volymen förfallande lån sedan ökar och statsbudgeten visar underskott höjs emissionsvolymen 2020. Riksgälden räknar då med att sälja statsobligationer för 2 miljarder kronor per auktion, eller 40 miljarder kronor i årstakt.

I statsskuldväxlar ökar antalet auktioner under 2020 och stocken växer till 40 miljarder kronor.

Statens upplåning, miljarder kronor

Förra prognosen inom   parentes             

2018

2019

2020

Statsobligationer

32 (32)

30 (30)

40

Realobligationer

9 (9)

9 (9)

9

Statsskuldväxlar (stock vid slutet av året)

20 (20)

20 (20)

40

Obligationer i utländsk valuta

88 (88)

44 (44)

56

– varav vidareutlåning till Riksbanken

88 (88)

44 (44)

56

Statsskulden fortsätter att minska

Statsskulden beräknas till 1 236 miljarder kronor i slutet av 2018, 1 119 miljarder kronor i slutet av 2019 och 1 114 miljarder kronor i slutet av 2020. Det motsvarar en andel av BNP på 26 procent, 23 procent och 22 procent.

Riksgäldens prognos för statsskuldens utveckling innebär att skulden enligt Maastrichtmåttet når det så kallade skuldankaret på 35 procent av BNP i slutet av 2019.

Läs rapporten: Statsupplåning – prognos och analys 2018:3

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01