Stark svensk ekonomi minskar statens lånebehov

25 oktober 2017 - Pressmeddelande

En stark tillväxt i svensk ekonomi medför att statsbudgeten väntas visa ett överskott på 28 miljarder kronor i år och 47 miljarder kronor nästa år, enligt Riksgäldens nya prognos. Detta medför att Riksgälden minskar upplåningen i bland annat statsobligationer.

– Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och sysselsättningen ökar snabbt. Detta är en viktig anledning till att skatteinkomsterna ökar och att budgetsaldot 2017 stärks, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Den underliggande utvecklingen fortsätter att vara stark under prognosperioden och budgetöverskotten ökar gradvis mellan åren. Jämfört med föregående prognos minskar däremot budgetsaldot kraftigt 2018 eftersom Riksgälden inte längre antar att utlåningen till Riksbanken ska avvecklas. Budgetpropositionen innehåller ett antal reformer som skulle försvaga budgetsaldot. Detta motverkas dock av ökade skatteinkomster till följd av den starka ekonomiska tillväxten.

Att den svenska ekonomiska tillväxten är fortsatt stark beror delvis på en expansiv ekonomisk politik som bidragit till en stark inhemsk efterfrågan där bland annat investeringarna växer snabbt, framför allt i år. De närmaste åren väntas tillväxten avta något, i takt med att de lediga resurserna minskar. I år beräknas BNP-tillväxten bli 2,7 procent, nästa år 2,5 procent för att 2019 landa på 1,7 procent. När konjunkturen mattas av väntas arbetslösheten öka något.

Förändringar jämfört med föregående prognos

Statsbudgetens saldo i år har reviderats upp med närmare 46 miljarder kronor, framför allt på grund av högre skatteinkomster till följd av den fortsatt starka tillväxten. Även för 2018 kommer det underliggande budgetsaldot att förstärkas. Men eftersom Riksbanken inte kommer att betala tillbaka lånen som tagits för att stärka valutareserven revideras budgetsaldot ned med 77 miljarder kronor. Exklusive utlåningen till Riksbanken stärks däremot budgetsaldot med 24 miljarder kronor jämfört med föregående prognos.

Nettolånebehov och
statsskuld (miljarder kronor)

Förra prognosen inom parentes                   

2017

2018

2019

Nettolånebehov (budgetsaldot   med omvänt tecken)

–28   (17)

–   47 (–124)

–55

Nettolånebehov exklusive   vidareutlåning till Riksbanken

–37   (6) 

–56   (–32)

–52

Statsskulden

1 301   (1 354)

1 249   (1 217)

 1 192

Statsskulden som andel av BNP

28   (30)

26   (26)

24

Lägre emissionsvolymer i statsobligationer, realobligationer och statsskuldväxlar

De starka statsfinanserna under kommande år leder till att upplåningen i statsobligationer och realobligationer minskar. Emissionsvolymerna i statsobligationer sänks till 2 miljarder kronor per auktion och volymen i realobligationer till 500 miljoner kronor per auktion. Det höga utnyttjandet av marknadsvårdande repor leder till stora överskott i likviditetsförvaltningen. För att hantera det sänks emissionsvolymerna även i statsskuldväxlar. Från och med januari 2018 blir emissionsvolymen i statsskuldsväxlar 5 miljarder kronor per auktion och dessutom reduceras antalet auktioner i växlar till hälften.

Upplåning (miljarder kronor)

Förra prognosen inom parentes                   

2017

2018

2019

Statsobligationer

51   (52)

40   (50)

40

Realobligationer

12   (13)

9   (13)

9

Statsskuldväxlar

88   (110)

20   (60)

20

Obligationer i utländsk   valuta

65   (68)

102   (17)

63

–        varav vidareutlåning till Riksbanken

65   (68)

102   (0)

63

Statsupplåning – prognos och analys 2017:3, pdf

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94