Oväntat stora skatteinbetalningar ger budget i balans 2016

24 februari 2016 - Pressmeddelande

Ökade skatteinkomster bidrar till att statsbudgeten visar balans i år och ett mindre underskott 2017 än tidigare beräknat. Det framgår av Riksgäldens nya prognos. Det förbättrade budgetsaldot innebär att statens upplåning i valutaobligationer och statsskuldväxlar minskar. Upplåningen i statsobligationer är oförändrad.

– De ökade skatteinkomsterna är delvis drivna av fortsatt stark tillväxt i svensk ekonomi, men de ovanligt stora inbetalningarna de senaste månaderna är till övervägande del av tillfällig karaktär. Den samlade effekten på sikt är därför något osäker, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör.

Riksgäldens prognos pekar på ett överskott i statsbudgeten på 3 miljarder kronor 2016 och ett underskott på 31 miljarder kronor 2017. Det kan jämföras med ett underskott på 33 miljarder kronor 2016 och 47 miljarder kronor 2017 i den förra prognosen från oktober.

Skatteinkomsterna revideras upp med 29 miljarder kronor i år. Det förklaras i viss mån av ökade inkomster från löneskatter, löpande bolagsskatt och skatt på kapitalvinster från hushållen, men huvudsakligen av stora engångsinbetalningar av preliminär bolagsskatt. Dessutom bedöms en del av inbetalningarna handla om tillfälliga placeringar av likviditet på skattekontot. Under 2017 beräknas skatteinkomsterna växa i långsammare takt.

På utgiftssidan reviderar Riksgälden ner utgifterna för migration för båda åren, men minskningen motverkas av en nästan lika stor ökning av utgifterna för bistånd.

Riksgälden räknar med en BNP-tillväxt på 3,3 procent i år och 2,5 procent 2017. Det är 0,5 respektive 0,1 procentenheter högre än förra prognosen. Den inhemska efterfrågan fortsätter att driva tillväxten.

Statsskulden beräknas uppgå till 1 422 miljarder kronor i slutet av 2016 och 1 444 miljarder kronor i slutet av 2017. Det motsvarar 33 procent av BNP för båda åren.

Nettolånebehov och statsskuld (miljarder kronor)

Förra prognosen inom parentes                   

2015

2016

2017

Nettolånebehov (budgetsaldot med omvänt tecken)

33

–3 (33)

31 (47)

Statsskulden

1 403

1 422

1 444

Statsskulden som andel av BNP

34

33

33

Statens skuld som andel av BNP inklusive vidareutlåning och penningmarknadstillgångar

28

27

27

Minskad valutaupplåning, oförändrad upplåning i statsobligationer

Riksgälden hanterar det minskade lånebehovet genom att låna mindre i obligationer i utländsk valuta och dra ner emissionsvolymen i statsskuldväxlar.

Den planerade emissionsvolymen i statsobligationer ligger kvar på 88 miljarder kronor per år 2016 och 2017. Även upplåningen i realobligationer är oförändrad.

Upplåning (miljarder kronor)

Förra prognosen inom parentes                   

2015

2016

2017

Statsobligationer

86

88 (88)

88 (88)

Realobligationer

17

18 (18)

18 (18)

Statsskuldväxlar

141

120 (135)

130 (135)

Obligationer i utländsk valuta

91

60 (92)

67 (75)

–      varav vidareutlåning till Riksbanken

53

60 (70)

67 (55)

Statsupplåning – prognos och analys 2016:1, pdf

Kontakt

Thomas Olofsson, skuldförvaltningschef, 08 613 47 82
Linda Rudberg, pressansvarig, 08 613 45 38