Minskad valutaexponering i statsskulden

30 september 2014 - Pressmeddelande

Riksgälden föreslår att valutaexponeringen i statsskulden ska minskas gradvis under de kommande åren. Skälet är att Riksgälden inte har funnit tillräckligt stöd för att valutaexponeringen ger förväntade kostnadsbesparingar eller lägre risk.

Valutaexponeringen föreslås minska med högst 30 miljarder kronor per år. I praktiken kommer Riksgälden att planera minskningstakten till cirka 20 miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär den minskning av valutaexponeringen som ges av förfallande derivat, det vill säga utan att Riksgälden vidtar aktiva åtgärder.

Denna minskningstakt bedöms inte ge någon effekt på kronans valutakurs. Genom att sätta ett tak för minskningen skapas ett utrymme för avvikelser mellan utfall och planerad minskning. Minskningstakten kan komma att ändras beroende på vilket beslut som fattas i frågan om att terminssäkra Riksbankens valutareserv hos Riksgälden.

Upplåning i utländsk valuta påverkas inte

Det ovanstående förslaget gäller för statsskuldens exponering i utländsk valuta och inte finansieringen. Förslaget påverkar med andra ord inte Riksgäldens möjlighet att låna i utländsk valuta. För att tydliggöra detta föreslås att riktlinjerna kompletteras med en punkt om att Riksgälden ska upprätthålla en bred investerarbas och möjlighet att låna i olika valutor för att säkerställa god låneberedskap.

Nya mått för andelar och löptider ger ökad transparens

Riksgälden föreslår att det nuvarande löptidsmåttet – genomsnittlig räntebindningstid – ersätts med måttet duration och att andelarna mäts med nominellt belopp i stället för som i dag med statsskuldens summerade kassaflöden. Syftet med att byta beräkningsprinciper är att förenkla redovisningen och göra den mer transparent.

En konsekvens av de ändrade principerna är att Riksgälden föreslår nya riktvärden för löptiden och realandelen. Förslaget innebär dock ingen ändring i praktiken jämfört med nuvarande sammansättning och löptid.

Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2015–2018, pdf

Frågor besvaras av:

Magdalena Belin, analyschef, 08 613 52 28