Överskott i statsbudgeten 2011

10 januari 2012 - Pressmeddelande

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 68 miljarder kronor 2011[1]. Det är en kraftig förbättring jämfört med 2010 då statsbudgeten i princip var i balans. Återhämtningen i svensk ekonomi var fortsatt stark under 2011 vilket gav högre skatteinkomster. Dessutom sålde staten aktier i bland annat Nordea och Telia Sonera. Riksgäldens senaste prognos för året var ett överskott på 69 miljarder kronor.

Trots ökad skuldoro i omvärlden och en förväntad inbromsning av tillväxten under andra halvåret, utvecklades de svenska statsfinanserna starkt 2011. Budgetsaldot förbättrades med 69 miljarder kronor jämfört med 2010. Den fortsatta återhämtningen påverkade saldot både genom högre skatteinkomster och lägre arbetsmarknadsrelaterade utgifter. Dessutom förstärktes saldot av att staten sålde aktier för knappt 23 miljarder kronor under året.

Räntorna på statsskulden blev 34 miljarder kronor, vilket var 11 miljarder kronor högre än 2010. Det beror främst på högre räntebetalningar på lån i svenska kronor och lägre överkurser vid emission.

Statsskulden var 1 108 miljarder kronor i slutet av 2011. Det motsvarar 32 procent av BNP[2].

Mindre underskott än beräknat i december

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 90,8 miljarder kronor i december. Underskottet blev därmed 10,3 miljarder kronor mindre än vår senaste prognos. Det förklaras till största delen av att Kammarkollegiet för Kärnavfallsfondens räkning tillfälligt placerade medel som normalt är investerade i statspapper på ett inlåningskonto i Riksgälden. Den här typen av transaktioner kan få stora effekter på budgetutfallet enskilda månader, men de påverkar inte statens underliggande finanser.

Räntebetalningarna på statsskulden blev 10,4 miljarder kronor, vilket var 1,8 miljarder kronor högre än prognos. Det beror framför allt på högre valutakursförluster.

Utfallet för januari publiceras den 7 februari 2012, kl. 9.30.

Vissa ändringar i redovisningen av statsskulden från och med januari

Från och med utfallet för januari kommer Riksgälden att genomföra vissa ändringar i hur statsskulden redovisas. Syftet är att uppnå en mer konsekvent och transparent redovisning. Ändringarna medför i nuläget att den redovisade skulden blir något större, men denna effekt försvinner över tiden. Statens faktiska skuldsättning är opåverkad. Den så kallade Maastrichtskulden och statens finansiella sparande påverkas inte.

Ändringarna gäller redovisningen av dels säkerheter, som betalas i samband med marknadsvärdesförändringar i swappar och räntefutures, dels omvända repor i våra egna statspapper.

Betalning av säkerheter

Betalning av säkerheter till Riksgälden avser skydd för staten om motparten inte kan fullgöra sina åtaganden i till exempel sina swappavtal med oss. Om säkerheten inte behöver användas betalar vi tillbaka den vid förfall. Betalning av säkerheter till oss är alltså formellt en fordran på staten och minskar dessutom vårt behov av annan upplåning. Den bör därför betraktas som en del av statsskulden.

Utestående säkerheter har tidigare redovisats utanför statsskulden, men kommer från och med januari 2012 att inkluderas i statsskulden. Den säkerhetsmassa vi tar emot beror på marknadsvärdet av våra ränteswappar. I och med att räntenivån har fallit kraftigt de senaste åren har också marknadsvärdet ökat och därmed betalningarna av säkerheter. Säkerheterna motsvarade den sista december 36,2 miljarder kronor.

Omvända repor i egna statspapper

Omvända repor bör redovisas på samma sätt oavsett om de avser ett statspapper eller till exempel en bostadsobligation. Redovisningen ändras därför så att omvända repor i statspapper inte längre att nettas bort vid beräkningen av statsskulden.

Riksgälden placerar ibland tillfälliga kassaöverskott med omvända repor i egna statspapper. En sådan repa innebär att vi placerar ett överskott hos en motpart samtidigt som vi köper tillbaka en statsobligation eller statsskuldväxel. När repan förfaller säljer vi tillbaka statspapperet samtidigt som vi får tillbaka placerat belopp. Sådana repor nettas i dag mot statens skulder eftersom återköp av egna statspapper minskar den utestående stocken av statspapper. Syftet med den omvända repan är emellertid att placera ett överskott, inte att köpa tillbaka statspapper.

Även om den nuvarande redovisningen kan anses som formellt korrekt menar vi att omvända repor bör redovisas på samma sätt oavsett värdepapper som repas. Likaså bör den redovisas på samma sätt som en placering med så kallade deposits, eftersom syftet även i det fallet är att placera ett kassaöverskott. För sådana placeringar är nettning mot skulder inte tillåtna vid redovisningen av statsskulden. Från den sista januari kommer därför inte omvända repor i egna statspapper heller att nettas bort vid redovisningen av statsskulden. Den sista december hade placeringar med omvända repor motsvarande 15,8 miljarder kronor.

Affärsdagsredovisning

I dag redovisas statsskulden i huvudsak till affärsdag. Detta är dock inte helt konsekvent genomfört, bland annat redovisas skulder inom likviditetsförvaltningen till likviddag. Likaså kvarstår alla skulder i redovisningen av statsskulden till likviddagen. Nu genomförs en konsekvent redovisning enligt affärsdagsprincipen. Detta medför ingen systematisk förändring av statsskuldens storlek, även om storleken vid enskilda dagar kan bli annorlunda.

Statens skuldsättning opåverkad

Det är viktigt att observera att ändringarna i redovisningen av statsskulden inte innebär att statens skuldsättning i något avseende ökar. Det är endast måttet på hur stora skulder staten har som är annorlunda. Mottagna betalningar av säkerheter har alltså redovisats öppet tidigare, men då utanför det som formellt definieras som statsskulden. Att dessa nu kommer att redovisas som en del av statsskulden innebär endast en formell ändring.

Den redovisade statsskulden kommer till följd av de här ändringarna att bli något större. Effekten av ändringarna som gäller redovisningen av säkerhetsbetalningar är särskilt stora i det nuvarande ränteläget. När statsskulden refinansieras till lägre räntor eller om räntenivån i en framtid skulle bli högre kommer ändringen att sakna betydelse. Effekten av att vi upphör att netta bort omvända repor i egna statspapper blir däremot bestående, men är av marginell betydelse. Tillgångarna placerade i omvända repor i egna statspapper finns också kvar som tillgångar även om de inte längre nettas mot statens skulder.

I redovisningen av den så kallade Maastrichtskulden, det vill säga det officiella måttet på hela den offentliga sektorns skuldsättning, räknas redan i dag fodringar i form av säkerheter med. Detta mått påverkas således inte av våra redovisningsändringar. Inte heller påverkas redovisningen av statens finansiella sparande.

Frågor besvaras av:

Sofia Olsson, utfall, 08 613 47 30
Thomas Olofsson, ändringar i redovisningen av statsskulden, 08 613 47 82

[1] Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning 2011.

[2] Statsskulden i procent av BNP är en prognos som kommer att revideras när utfallet för BNP publiceras av SCB.

Tabell över nettolånebehovet och statsskulden