Skattebetalarna har tjänat 8,1 miljarder kronor på Riksgäldens aktiva upplåning

29 juni 2011 - Pressmeddelande

Riksgälden bedömde att kronan var orimligt svag under finanskrisen. Vi flyttade därför över en stor andel av upplåningen under 2009, motsvarande 50 miljarder kronor, till utländsk valuta. Denna extra valutaexponering är nu avvecklad. Riksgäldens aktiva hantering av statsskulden innebär att skattebetalarna har gjort en vinst på drygt 8 miljarder kronor.

Vinsten beror på att kronan, som vi räknade med, har stärkts väsentligt. Vi har alltså behövt betala tillbaka ett mindre belopp än vi hade behövt göra om skulden varit kvar i kronor.

- Om vi inte hade utnyttjat denna möjlighet hade upplåningen i slutänden blivit onödigt dyr. Vårt mål är att låna så billigt som möjligt utan att ta för stor risk. För att nå det målet måste vi vara aktiva i förvaltning av statsskulden. Vi följer fortlöpande hur räntor och valutakurser utvecklas och försöker ta tillvara de möjligheter som uppstår, säger riksgäldsdirektör Bo Lundgren.

Bakgrund

Kronan försvagades under 2009 till nivåer kring 11,50 kronor mot euron under den internationella finansiella krisen. Riksgälden behövde samtidigt låna stora volymer för att finansiera uppkomna och väntade underskott. Vi bedömde att upplåningen kunde bli onödigt dyr om den koncentrerades till den svenska kronmarknaden.

Vi ökade därför gradvis vår exponering i utländsk valuta med början i januari 2009. Regeringen godkände i maj 2009 att vi fick öka exponeringen ytterligare från 15 till 50 miljarder kronor. Positionen var helt uppbyggd vid slutet av 2009.

Syftet var att betala tillbaka den utländska valutan när kronan väl stärkts. Det fanns goda skäl för detta: kronförsvagningen berodde inte på inhemska problem utan i huvudsak på ett bortfall av exportefterfrågan och en oro för följderna för svensk ekonomi av krisen i de baltiska länderna. Vi bedömde att när väl den globala ekonomin återhämtade sig och läget i de baltiska ekonomierna hade klarnat skulle även kronkursen normaliseras.

Tekniken

Den större exponeringen i utländsk valuta uppnåddes i huvudsak med hjälp av valutaterminer där vi köpte kronor mot euro. Exponeringen byggdes upp till en växelkurs på cirka 10,70 kronor mot euron i genomsnitt. I genomsnitt har vi stängt exponeringen till en växelkurs på cirka 9 kronor mot euron. Vi inledde avvecklingen i september 2010 och samtliga terminer har nu stängts.

Frågor besvaras av:

Bo Lundgren, riksgäldsdirektör, telefon 08-613 46 51.

Thomas Olofsson, chef för skuldförvaltning, telefon 08-613 47 82.