Budgetunderskottet 2009 i linje med prognos

12 januari 2010 - Pressmeddelande

Statens betalningar gav ett stort underskott 2009[1]. Större delen av underskottet, 95 miljarder kronor [2], utgörs av lån till Riksbanken för att stärka valutareserven. Resterande underskott på 81 miljarder kronor, 2,6 procent av BNP, förklaras av den djupa lågkonjunkturen som slog igenom på statsfinanserna framför allt genom minskade skatteinkomster. Totalt gav statens betalningar ett underskott på 176 miljarder kronor.

Exklusive vidareutlåningen till Riksbanken var underskottet på 81 miljarder kronor. Det kan jämföras med ett budgetöverskott exklusive privatiseringarna av bl.a. Vin & Sprit på 58 miljarder kronor 2008. Denna förändring ger en indikation på konjukturomsvängningens effekter på budgeten.

Riksgäldens senaste prognos för 2009 var ett underskott på 179 miljarder kronor. Skillnaden mot prognos beror huvudsakligen på att merparten av den planerade vidareutlåningen till Island kommer att ske 2010 i stället för 2009.

Räntorna på statsskulden blev 31 miljarder kronor, vilket var 2 miljarder kronor lägre än 2008.

Statsskulden var 1 189 miljarder kronor i slutet av 2009. Det motsvarar 38,5 procent av BNP. Exklusive vidareutlåningen till Riksbanken är skulden som andel av BNP 35,5 procent. Riksgäldens prognos för statsskulden var 1 185 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 70 miljarder kronor jämfört med 2008. Att ökningen i statsskulden var mindre än underskottet i statsbudgeten beror främst på att Riksgäldens kortfristiga placeringar minskade med 62 miljarder kronor. Samtidigt innebar omvärdering av valutaskulden, bland annat till följd av växelkursförändringar, att statsskulden minskade med 31 miljarder kronor.

Stort underskott i december
Statens betalningar visade ett underskott på 117,5 miljarder kronor i december. Underskottet blev därmed 14,2 miljarder kronor mindre än Riksgäldens senaste prognos från oktober. Differensen förklaras framför allt av betalningsförskjutningar mellan månader inom Riksgäldens nettoutlåning.

Riksgäldens nettoutlåning blev 18,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det förklaras av att myndigheternas repotransaktioner* blev 11,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Dessutom genomfördes bara en mindre del av den planerade vidareutlåningen till Island i december. Resten beräknas ske under 2010.

Skatteinbetalningarna blev 1,4 miljarder kronor högre än beräknat.

Utbetalningarna från myndigheter blev 4,8 miljarder kronor högre än prognos, vilket i huvudsak förklaras av högre utbetalningar från SIDA och Jordbruksverket samt till EU.

Räntebetalningarna på statsskulden blev 9,2 miljarder kronor vilket var 0,6 miljarder kronor högre än prognos.

Utfallet för januari publiceras den 5 februari 2010, kl. 9.30.

Frågor besvaras av:
Sofia Olsson, telefon 08 613 47 30

 

* Myndigheters repotransaktioner innebär att myndigheterna säljer statspapper med återköpsavtal. De måste placera likviden på konto i Riksgälden, vilket innebär att vår inlåning ökar lika mycket. Om myndigheternas totala volym av repor förändras under månaden jämfört med föregående månadsskifte påverkar det utfallet av nettolånebehovet. Vi gör prognoser på repotransaktionerna med den information vi har tillgänglig från myndigheterna. Prognoserna är däremot mycket osäkra eftersom myndigheterna kan ändra sina planer med kort varsel.

[1]Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning 2009. Uppgifterna om underskottet i procent av BNP är en prognos som kommer att revideras när utfallet för BNP publiceras av SCB.

[2] Vidareutlåningen till Riksbanken har tidigare redovisats till ca 97 miljarder kronor. Detta motsvarar till nuvarande växelkurs 95 miljarder kronor.

Tabell med siffror Läs Tabell med siffror, pdf (öppnas i nytt fönster)