Sämre konjunktur vänder överskott till underskott

4 november 2008 - Pressmeddelande
De svenska statsfinanserna är på väg att försämras. Den rådande finanskrisen dämpar den ekonomiska tillväxten och försvårar fortsatta försäljningar av statliga tillgångar. Sammantaget innebär detta att de senaste årens överskott vänds till underskott och att statens upplåning ökar.
 
Vi räknar med ett överskott i statsbudgeten på 148 miljarder kronor i år, vilket är 15 miljarder lägre än vår senaste prognos. För 2009 sänker vi prognosen för budgetsaldot med 106 miljarder kronor och får då ett underskott på 23 miljarder. Vår första prognos för 2010 visar på ett underskott på 35 miljarder kronor.
 
Lägre skatteinkomster och stopp för försäljningar
Statens finanser påverkas i hög grad av konjunkturnedgången, främst i form av lägre skatteinkomster. Den svenska ekonomin kommer troligen att visa nolltillväxt nästa år mot bakgrund av att efterfrågan från omvärlden minskar. Hushållens konsumtion dämpas och företagens vinster sjunker. Läget på arbetsmarknaden ser betydligt sämre ut än för några månader sedan.
 
Skatteinkomsterna påverkas också av regeringens planerade skattesänkningar som ska träda i kraft nästa år.
 
Finansoron gör att vi bara räknar med 3 miljarder kronor i försäljningsinkomster 2009. Dessa avser betalningen för aktierna i Beam Spirits & Wine som såldes i samband med försäljningen av Vin & Sprit. Vi räknar inte med några försäljningar alls 2010 eftersom det troligen tar tid innan situationen på finansmarknaderna förbättras.
 
Ökad upplåning
De försämrade statsfinanserna innebär att statens upplåning kommer att öka. Upplåningsbehovet blir i genomsnitt omkring 120 miljarder kronor 2009 och 2010.
 
Det större upplåningsbehovet kommer framför allt att täckas med statsskuldväxlar. Den utestående volymen statsskuldväxlar ökar med cirka 50 miljarder kronor till i genomsnitt runt 140 miljarder kronor under 2010.
 
Upplåningen i nominella statsobligationer ökar till 74 miljarder kronor 2009 och till 84 miljarder kronor 2010. Vi höjer upplåningen per auktionstillfälle från 2 till 3,5 miljarder kronor från och med den 19 november. Den utestående stocken obligationer ökar under 2010 för att då bli lika stor som den var 2006. Huvuddelen av obligationsupplåningen görs i den tioåriga löptiden. Den större upplåningen gör att vi även får möjlighet att förbättra likviditeten i de löptider som nu har små utestående volymer.
 
Upplåningen i realobligationer är oförändrad på 3 miljarder kronor i årstakt eftersom realskuldens andel av den totala skulden redan i dagsläget överstiger målet på 25 procent. Vi fortsätter att erbjuda byten av den sjuåriga realobligationen mot längre löptider.
 
Obligationsupplåningen i utländsk valuta begränsas till 10 miljarder kronor per år under 2009 och 2010. Volymen kommer att bero på de villkor vi kan uppnå. Valutaupplåningen gör vi till största delen genom att swappa obligationsupplåning i kronor till utländsk valuta. Den sammantagna valutaupplåningen bestäms av att valutaskuldens andel ska vara 15 procent av statsskulden. Valutaupplåningen sammantaget blir cirka 50 miljarder kronor både under 2009 och 2010.
 
Statsskuldens utveckling
Statsskulden kommer att vara 1 121 miljarder kronor i slutet av 2008. Att skulden inte minskar lika mycket som budgetöverskottet motiverar, beror på att Riksgälden just nu har omfattande kortfristiga placeringar.
 
Vi räknar med att statsskulden landar på 1 069 miljarder kronor i slutet av 2009 och 1 104 miljarder kronor i slutet av 2010. Det motsvarar omkring 33 procent respektive 32 procent av BNP.
 
 
Frågor om statens finanser och statsskulden besvaras av:
Håkan Carlsson, 08 613 47 33
 
Frågor om upplåningen besvaras av:
Thomas Olofsson, 08 613 47 82

Statsupplåningsrapport 2008:3 Läs Statsupplåningsrapport 2008:3, pdf (öppnas i nytt fönster)