Statsskuldens förvaltning 2015

22 februari 2016

Riksgälden lämnar i dag underlag för utvärdering av statsskuldens förvaltning 2015 till regeringen. Året präglades bland annat av negativa räntor, ett minskat budgetunderskott och försämrad likviditet i marknaderna för statspapper.

Underlaget från Riksgälden ingår i regeringens utvärdering av statsskuldsförvaltningen. Det övergripande målet för förvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att risken blir för hög.

Året i korthet

  • Kostnaden för statsskulden sjönk till följd av den allmänna räntenedgången. Under året sålde Riksgälden statsobligationer till en genomsnittlig ränta på 0,48 procent, en nedgång från 1,35 procent året innan.
  • Riksgälden sålde statspapper till negativ ränta. På korta löptider fick staten betalt för att låna. Statsobligationen med förfall i mars 2019 såldes till snitträntan –0,16 procent. Även genom statsskuldväxlar och commercial paper kunde Riksgälden låna till negativ ränta.
  • Två nya premieobligationslån såldes med förlust eftersom upplåningsräntan för motsvarande statsobligationer var negativ. Riksgäldens andra sparprodukt för privatpersoner, Riksgäldsspar, avvecklades som planerat under 2015.
  • Sämre likviditet i statspapper. Marknadsaktörerna anser att likviditeten i marknaderna för statspapper försämrades under året. Regleringar, den låga räntan och Riksbankens köp av statsobligationer är skäl som förts fram.
  • Behovet av marknadsvård ökade i takt med att Riksbanken köpte statsobligationer. Efterfrågan på Riksgäldens marknadsvårdande repor i statsobligationer steg under det andra halvåret 2015.
  • Statens budgetunderskott mer än halverades. Nettolånebehovet, det vill säga underskottet i statens budget, uppgick till 33 miljarder kronor jämfört med 72 miljarder kronor året innan. Den starka svenska tillväxten ledde till oväntat stora skatteinbetalningar.
  • Riksgälden amorterade på valutaskulden. Som ett steg i regeringens beslut att gradvis minska statsskuldens valutaexponering köpte Riksgälden under året 318 miljarder japanska yen, vilket motsvarar cirka 22 miljarder kronor.

Högt förtroende för Riksgälden

Sedan 2004 genomför TNS Sifo Prospera varje år en enkätundersökning bland Riksgäldens återförsäljare och investerare. Resultatet av undersökningen 2015 visar att förtroendet för Riksgälden är fortsatt stort. Liksom tidigare rankas Riksgälden högt för sin transparens jämfört med andra skuldkontor.

Underlag till utvärdering – statsskuldens förvaltning 2015, pdf

Mer om resultatet i förtroendemätningen

Kontakt

Göran Robertsson, analytiker, 08 613 46 06
Linda Rudberg, pressansvarig, 08 613 45 38