Fördjupad utfallsanalys för januari – högre utbetalningar från myndigheter

21 februari 2012

Statens nettolånebehov var 12,2 miljarder kronor högre än prognos i januari. Den stora avvikelsen förklaras till övervägande del av högre utbetalningar från myndigheter och högre räntebetalningar på statsskulden. Dessutom blev skatteinkomsterna lägre än prognos. Sammantaget har nettolånebehovet varit 13,0 miljarder kronor högre än prognos de senaste fyra månaderna.

Skatteinkomsterna var 2,5 miljarder kronor lägre än prognos i januari. Det beror huvudsakligen på lägre företagsskatter.

Den ackumulerade avvikelsen i skatteinkomsterna för perioden oktober-januari är måttliga 2 miljarder kronor. Dock sticker skatter på konsumtion ut, då de varit sammanlagt 6 miljarder kronor lägre än prognos de senaste fyra månaderna. Det är ett tecken på att hushållens konsumtion utvecklades svagt under fjärde kvartalet 2011. De lägre inkomsterna från konsumtionsskatter har motverkats av att övriga skatter varit 4 miljarder kronor högre än prognos. Det beror huvudsakligen på att utbetalningen av skatteåterbäring i december var lägre än beräknat. Lönebaserade skatter har utvecklats i linje med våra beräkningar.

Myndigheternas utbetalningar var betydligt högre än prognos i januari. Det rör sig om mindre differenser på ett antal myndigheter som sammanlagt får stor effekt på lånebehovet. Detta kan inte tolkas som någon bestående ökning av utbetalningarna grundad på svagare konjunktur. Troligen handlar det till stor del om betalningar som förskjutits mellan månader. Transfereringarna, som är de utgifter som har störst koppling till konjunkturutvecklingen, har genomgående legat nära prognos de senaste fyra månaderna. Vi bedömer därför att detta inte får några stora effekter på den framtida utgiftsutvecklingen.

Riksgäldens nettoutlåning var helt i linje med prognos i januari. Den ackumulerade avvikelsen sedan i oktober är också liten, även om det varit stora differenser enskilda månader. Riksgäldens nettoutlåning påverkas av de insättningar och uttag på konto i Riksgälden som görs i samband med myndigheters repo-transaktioner. Den här typen av transaktioner kan få stora effekter på nettolånebehovet enskilda månader, men de påverkar inte statens underliggande finanser.

Räntorna på statsskulden har varit högre än beräknat, vilket framför allt beror på högre realiserade valutakursförluster när vi rullar vår benchmarkportfölj med derivat.

Avvikelser utfall nettolånebehov oktober 2011- januari 2012

Alla värden är i miljarder kronor och i lånebehovstermer. Ett positivt tal betyder att staten måste låna mer än beräknat.

  okt nov dec jan Summa
Skatt 1,9 1,0 -3,4 2,5 2,0
Löneskatter 0,0 0,3 0,3 -0,3 0,3
Konsumtionsskatter 3,3 -0,4 2,1 1,0 6,0
Företag 0,5 -1,1 -0,2 1,9 1,2
Kompletterande skatt -2,0 2,2 -5,6 -0,1 -5,5
           
Transfereringar 0,1 0,1 0,0 0,6 0,8
Utdelningar/Försäljningar m.m. -1,0 1,0 0,0 -0,1 -0,2
Övrigt -3,6 1,8 2,7 7,1 8,0
           
Nettoutlåning 1,0 9,4 -11,4 0,0 -1,1
Räntebetalningar -1,0 0,5 1,8 2,2 3,5
Totalt -2,7 13,8 -10,3 12,2 13,0

 

Frågor besvaras av:
Håkan Carlsson, 08 613 47 33