svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-lanar-upp-20-miljarder-kronor-med-ny-statsobligation/En syndikering, till skillnad från de regelbundna auktionerna av statspapper, innebär att Riksgälden ger en grupp banker i uppdrag att marknadsföra och sälja den obligation som ska emitteras. Totalt deltog 40 investerare i den slutliga budgivningen med en budvolym på 50 miljarder kronor. Räntan i transaktionen sattes till 2 baspunkter över den nuvarande tioåriga statsobligationen SGB 1067. – Vi ser det som ett styrketecken att orderboken var mer än dubbelt så stor som emissionsvolymen och att vi når ut till internationella investerare som inte är regelbundet aktiva på den svenska marknaden, säger Johan Bergström, upplåningschef på Riksgälden. Dagens transaktion är en del av Riksgäldens nuvarande upplåningsplan, som publicerades i november 2025. Den nya obligationen blir tioårigt referenslån i september 2026.   Lånevillkor Emittent Riksgäldskontoret Emissionsvolym 20 miljarder kronor Kupong 2,75 % Förfallodatum 2037-02-09 Pris 99,025 % Ränta 2,855 % Ränteskillnad mot SGB 1067 2 baspunkter Ledarbanker Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank   Fördelning mellan investerare Kapitalförvaltare 46 % Pensionsfonder 23 % Centralbanker och offentliga institutioner 14 % Hedgefonder 10,5 % Övriga 6,5 %   Fördelning mellan regioner Sverige 62 % Övriga Norden 6 % Storbritannien 26 % Övriga Europa 4 % Övriga världen  2 % Kontakt Johan Bergström, upplåningschef, 08 613 45 68https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-lanar-upp-20-miljarder-kronor-med-ny-statsobligation/Wed, 11 Mar 2026 18:10:08 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--fjarde-kvartalet-2025/Den kvartalsvisa rapporten innehåller även ett avsnitt som beskriver de systemviktiga bankernas marginaler mot olika regulatoriska krav. Syftet är att belysa hur stor del av den egna bufferten av kärnprimärkapital som finns tillgänglig för att täcka förluster utan att banken bryter mot något regulatoriskt krav eller går ner i en pelare 2-vägledning. Rapporten visar även vilket regulatoriskt krav som var det mest restriktiva kravet vid utgången av det fjärde kvartalet. Riksgälden fattar årliga beslut om MREL. Ytterligare information om MREL-kraven och tillämpningen för de svenska instituten finns i Riksgäldens MREL-policy och på sidan Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 4, 2025  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--fjarde-kvartalet-2025/Mon, 09 Mar 2026 08:00:32 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/overskott-for-staten-i-februari-2026/Det primära saldot var 20,7 miljarder kronor högre än prognos. Det beror huvudsakligen på att skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor högre än beräknat. Det var främst kompletteringsbetalningar som gjorde att skatteinkomsterna blev högre än väntat. Även utgifterna för flera statliga myndigheter var lägre än väntat, bland annat utgifterna för försvaret. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 0,8 miljarder kronor lägre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos. För tolvmånadersperioden till och med februari 2026 visade statens betalningar ett underskott på 101,5 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 201 miljarder kronor i slutet av februari. Utfallet för mars 2026 publiceras den 9 april 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 28 maj 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 83 358 62 123 21 235 15 965 -101 546 Nettolånebehov -83 358 -62 123 -21 235 -15 965 101 546 Primärt saldo [3] -81 698 -61 004 -20 694 -16 283 65 974 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -3 240 -2 466 -774 -495 5 913 Räntor på statsskulden 1 579 1 347 233 813 29 659   - Ränta på lån i svenska kronor 1 408 1 289 119 552 30 592   - Ränta på lån i utländsk valuta 99 3 96 -551 -425   - Realiserade valutakursdifferenser 73 55 18 812 -508 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld februari 2026 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 november 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:2.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/overskott-for-staten-i-februari-2026/Fri, 06 Mar 2026 08:07:38 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-januari-2026/Det primära saldot var 10,3 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror huvudsakligen på att skatteinkomsterna var cirka 8 miljarder kronor lägre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 5,0 miljarder kronor lägre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor högre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med januari 2026 visade statens betalningar ett underskott på 110,9 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 281 miljarder kronor i slutet av januari. Utfallet för februari 2026 publiceras den 6 mars 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 28 maj 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo -32 239 -26 374 -5 865 -5 270 -110 935 Nettolånebehov [1] 32 239 26 374 5 865 5 270 110 935 Primärt saldo [3] 34 268 23 927 10 341 4 412 66 577 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] 639 5 656 -5 017 278 15 197 Räntor på statsskulden -2 668 -3 209 541 580 29 161   - Ränta på lån i svenska kronor -466 -1 036 570 433 30 469   - Ränta på lån i utländsk valuta -548 116 -664 -647 -475   - Realiserade valutakursdifferenser -1 654 -2 290 635 794 -833 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld januari 2026 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 november 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:2.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-januari-2026/Fri, 06 Feb 2026 08:00:30 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/statens-budgetunderskott-blev-102-miljarder-kronor-2025/Statsfinanserna visade ett underskott för andra året i rad. Trots en första inbetalning från EU:s återhämtningsfacilitet på 18,5 miljarder kronor till Sverige var underskottet ungefär lika stort som 2024. Det beror bland annat på den svaga konjunkturen och finanspolitiska åtgärder i form av skattesänkningar och utgiftsökningar. Högre ränteutgifter bidrog också till att underskottet var kvar på samma nivå som 2024. Sammantaget resulterade det i att underskottet blev 101,9 miljarder kronor 2025, jämfört med 104,3 miljarder kronor 2024. Återhämtningsfaciliteten är EU:s gemensamma insats för att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen. Budgetunderskottet på 101,9 miljarder kronor för 2025 var i linje med Riksgäldens senaste prognos på 102,5 miljarder kronor. Statsskulden var 1 244 miljarder kronor i slutet av december, vilket var 93 miljarder kronor högre än i december 2024. Underskott för staten i december Statens betalningar resulterade i ett underskott på 127,8 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 136,0 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre utgifter än prognos. Det primära saldot var 12,5 miljarder kronor högre än prognosen. Skillnaden beror främst på lägre utgifter för ett flertal myndigheter samtidigt som skatteinkomsterna var något svagare än väntat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 4,3 miljarder kronor högre än prognos. Det beror framför allt på lägre inlåning från myndigheterna. Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos. Utfallet för januari 2026 publiceras den 6 februari 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 28 maj 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1][5] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo -127 793 -135 978 8 185 594 -101 947 Nettolånebehov [1] 127 793 135 978 -8 185 -594 101 947 Primärt saldo [3] 58 405 70 945 -12 540 -5 929 62 996 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] 65 347 61 079 4 269 5 296 7 862 Räntor på statsskulden 4 041 3 955 86 39 31 088   - Ränta på lån i svenska kronor 3 914 3 742 172 -137 30 614   - Ränta på lån i utländsk valuta -28 107 -134 17 67   - Realiserade valutakursdifferenser 155 106 49 158 407 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. [5] Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning för 2025. Rapport: Sveriges statsskuld december 2025 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 november 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:2.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/statens-budgetunderskott-blev-102-miljarder-kronor-2025/Mon, 12 Jan 2026 08:00:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/beslut-om-resolutionsplaner-for-2026/Riksgälden hanterar systemviktiga banker och vissa andra institut som har fallerat eller riskerar att fallera genom ett särskilt förfarande benämnt resolution. Resolution syftar till att dels bevara funktioner som är viktiga för det finansiella systemet och den reala ekonomin, dels minska negativa spridningsrisker så att den finansiella stabiliteten kan upprätthållas. För att kunna genomföra resolution på ett effektivt sätt, beslutar Riksgälden om specifika krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) för de åtta systemviktiga bankerna. MREL syftar till att bankernas aktie- och fordringsägare – inte skattebetalarna – ska säkerställa att banken har tillräckliga finansiella resurser för att leva vidare. För att fullt ut utvärdera bankernas kapacitet och förmåga att stödja en resolution behöver vi övergå till att testa specifika delar av bankernas resolutionsbarhet. Under 2025 har Riksgälden bedömt om de systemviktiga bankerna har kapacitet och förmåga att stödja en resolution. Bedömningarna har baserats på bankernas egna utvärderingar av sin kapacitet. Bankerna ska genomföra dessa självutvärderingar enligt Europeiska bankmyndighetens (Eba) riktlinjer för resolutionsbarhet. Under kommande år kommer Riksgälden att övergå till att börja testa bankernas operationella förmågor utifrån Ebas riktlinjer. Testerna kan till exempel omfatta förmågan att tillhandahålla information som möjliggör en värdering av banken, att banken har en ändamålsenlig kommunikationsplan eller att de tjänster som behövs för bankens verksamhet fortsatt fungerar i resolution. – De systemviktiga bankernas arbete med att bli resolutionsbara är fortsatt ett fokusområde för Riksgälden. Vi ser att arbetet går framåt, men fler åtgärder behövs. För att fullt ut utvärdera bankernas kapacitet och förmåga att stödja en resolution behöver vi övergå till att testa specifika delar av bankernas resolutionsbarhet, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. De åtta systemviktiga bankerna och deras MREL-krav per 31 december 2025 Bank Totalt riskvägt krav [1]  Totalt icke riskvägt krav [2]  Handelsbanken  26,29 6,00 SEB 27,22 6,00 Swedbank  27,40 6,00 Landshypotek 22,30 6,00 Länsförsäkringar 22,42 6,00 SBAB 22,00 6,00 Skandiabanken  21,66 6,00 Sparbanken Skåne 21,77 6,00 [1] Andel av riskvägt exponeringsbelopp (REA).  [2] Andel av exponeringsmått för bruttosoliditet (LRE). Anm. För mer information om hur MREL-kraven är beräknade, se beslutspromemorian Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) samt MREL-policyn. Se tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga bankerna. Bankerna ska leva upp till Ebas riktlinjer Ebas riktlinjer för förbättring av möjlighet till resolution för institut och resolutionsmyndigheter (EBA/GL/2022/01) trädde i kraft den 1 januari 2024. Dessa riktlinjer är en central beståndsdel i Riksgäldens bedömning av bankernas så kallade resolutionsbarhet. Bristande efterlevnad av riktlinjerna kan vara grund för Riksgälden att bedöma att det finns väsentliga hinder mot resolution. Under 2025 har Riksgälden fortsatt att utvärdera hur bankerna lever upp till dessa riktlinjer. Vi har inte identifierat några väsentliga hinder mot resolution, men däremot ett antal områden där det behövs fler åtgärder för att stärka resolutionsbarheten.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/beslut-om-resolutionsplaner-for-2026/Fri, 19 Dec 2025 08:00:00 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--tredje-kvartalet-2025/Den kvartalsvisa rapporten innehåller även ett avsnitt som beskriver de systemviktiga bankernas marginaler mot olika regulatoriska krav. Syftet är att belysa hur stor del av den egna bufferten av kärnprimärkapital som finns tillgänglig för att täcka förluster utan att banken bryter mot något regulatoriskt krav eller går ner i en pelare 2-vägledning. Rapporten visar även vilket regulatoriskt krav som var det mest restriktiva kravet vid utgången av det tredje kvartalet. Riksgälden fattar årliga beslut om MREL. Ytterligare information om MREL-kraven och tillämpningen för de svenska instituten finns i Riksgäldens MREL-policy och här på webbplatsen. Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 3https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--tredje-kvartalet-2025/Mon, 08 Dec 2025 08:00:00 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-november-2025/Det primära saldot var 6,6 miljarder kronor lägre än prognosen. Skillnaden beror främst på att skatteinkomsterna var cirka 5 miljarder kronor lägre än väntat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 1,0 miljarder kronor högre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos. För tolvmånadersperioden till och med november 2025 visade statens betalningar ett underskott på 101,4 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 217 miljarder kronor i slutet av november. Utfallet för december 2025 publiceras den 12 januari 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 28 maj 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 4 476 12 067 -7 590 -7 590 -101 364 Nettolånebehov [1] -4 476 -12 067 7 590 7 590 101 364 Primärt saldo [3] -3 359 -9 969 6 611 6 611 63 300 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -4 466 -5 493 1 027 1 027 7 305 Räntor på statsskulden 3 348 3 396 -47 -47 30 759   - Ränta på lån i svenska kronor 3 151 3 459 -308 -308 30 060   - Ränta på lån i utländsk valuta 174 22 152 152 316   - Realiserade valutakursdifferenser 24 -86 109 109 383 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld november 2025 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 november 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:2.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-november-2025/Fri, 05 Dec 2025 08:00:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/mer-statsobligationer-nar-underskottet-vaxer/Riksgäldens nya prognos visar budgetunderskott på 103 miljarder kronor i år, 173 miljarder kronor 2026 och 194 miljarder kronor 2027. Det förklaras huvudsakligen av expansiv finanspolitik. För åren 2025 och 2026 är underskottet – nettolånebehovet – nu sammantaget 94 miljarder kronor större än i förra prognosen från maj. För 2027 är det Riksgäldens första prognos. – När vi nu ser flera år i rad med underskott för staten planerar vi för att öka upplåningen och det gör vi främst genom att sälja mer statsobligationer. Även om vi tror på en ekonomisk återhämtning som stärker statsfinanserna så väger det inte upp för sänkta skatter och högre utgifter, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Ekonomisk återhämtning står för dörren I den makrobild som ligger till grund för budgetprognosen växer svensk ekonomi med 0,9 procent i år, för att därefter växla upp till 2,7 procent 2026 och 2,5 procent 2027 när konsumtionen tar fart. Ökad ekonomisk aktivitet kommer efterhand att ge avtryck på arbetsmarknaden i form av stigande sysselsättning och minskande arbetslöshet. Statsskulden växer Budgetunderskotten gör att statsskulden ökar under alla tre åren och beräknas vara 1 591 miljarder kronor i slutet av 2027, vilket motsvarar 22 procent av BNP. Den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet ökar från 34 procent i slutet av 2024 till 38 procent av BNP i slutet av 2027. Det är fortsatt en låg nivå i ett internationellt perspektiv. Ökat utbud av statsobligationer För att möta det växande lånebehovet planerar Riksgälden att höja den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer från 118 miljarder kronor i år till 216 miljarder kronor 2026 och 220 miljarder kronor 2027. Även den kortfristiga upplåningen ökar, men i mindre omfattning än den långfristiga. Upplåningen i realobligationer är oförändrad och i planen ligger ett obligationslån i utländsk valuta per år för 2026 och 2027. En annan nyhet i upplåningen är att Riksgälden kommer att gå över från flerpris- till enhetsprisauktioner för statsskuldväxlar i februari 2026. Riksgälden kommer också överväga att hålla tätare auktioner i nominella statsobligationer efter nästa statsupplåningsrapport som publiceras den 28 maj 2026. Riksgäldens prognos – nyckeltal Utvalda tabeller från Statsupplåningsrapport 2025:2. Statens upplåning (Miljarder kronor) Skuldinstrument Utfall 2024 Prognos 2025 25:1 2025 Prognos 2026 25:1 2026 Prognos 2027 Nominella statsobligationer 72 118 118 216 146 220 Realobligationer 9 6 6 6 6 6 Obligationer i utländsk valuta 21 41 39 19 19 19 Statsskuldväxlar, stock vid årets slut 113 173 160 250 183 243 Likviditetsförvaltning, stock vid årets slut 134 134 141 142 189 132 Anm. 25:1 avser föregående prognos publicerad i maj 2025. Statsfinanserna (Miljarder kronor, om inte annat anges) Nyckeltal Utfall 2024 Prognos 2025 25:1 2025 Prognos 2026 25:1 2026 Prognos 2027 Budgetsaldo (med omvänt tecken statens nettolånebehov) -104 -103 -93 -173 -89 -194 Statsskuld 1 151 1 240 1 232 1 406 1 316 1 591 Statsskuld (% av BNP) 18 19 19 21 19 22 Offentliga sektorns skuld (% av BNP) 34 35 35 37 35 38 Anm. 25:1 avser föregående prognos publicerad i maj 2025. Svensk ekonomi (Årlig procentuell förändring, om inte annat anges) Nyckeltal Utfall 2024 Prognos 2025 25:1 2025 Prognos 2026 25:1 2026 Prognos 2027 BNP-tillväxt 0,8 0,9 1,4 2,7 2,0 2,5 Arbetslöshet (% av arbetskraft) 8,4 8,7 8,7 8,4 8,4 7,8 KPIF-inflation 1,9 2,6 2,5 0,8 1,7 1,7 Anm. 25:1 avser föregående prognos publicerad i maj 2025. Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2025:2 Riksgälden håller en digital presentation av rapporten i dag den 27 november klockan 10.00. Följ livesändningen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion via press@riksgalden.se eller 08-613 47 01.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/mer-statsobligationer-nar-underskottet-vaxer/Thu, 27 Nov 2025 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/underskott-for-staten-i-oktober-2025/Det primära saldot var 2,5 miljarder kronor svagare än prognos. Skillnaden beror främst på högre utgifter än väntat för flera myndigheter, samtidigt som skatteinkomsterna var cirka 4 miljarder kronor högre än väntat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 3,2 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror framför allt på högre inlåning från Svenska kraftnät än väntat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder kronor lägre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med oktober 2025 visade statens betalningar ett underskott på 87,9 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 141 miljarder kronor i slutet av oktober. Utfallet för november 2025 publiceras den 5 december 2025 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 27 november 2025. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Diff. Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo -17 367 -18 027 660 2 836 -87 949 Nettolånebehov [1] 17 367 18 027 -660 -2 836 87 949 Primärt saldo [3] 26 405 23 939 2 466 2 063 53 378 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -8 083 -4 857 -3 226 -5 563 4 493 Räntor på statsskulden -954 -1 055 100 664 30 078   - Ränta på lån i svenska kronor -662 -712 49 -108 28 890   - Ränta på lån i utländsk valuta -223 -341 118 -68 667   - Realiserade valutakursdifferenser -69 -2 -67 840 522 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld oktober 2025 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 22 maj 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:1.  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/underskott-for-staten-i-oktober-2025/Fri, 07 Nov 2025 08:00:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/insattningsgarantins-maxbelopp-andras-till-1-150-000-kronor/Insättningsgarantin finns för att sparare ska känna sig trygga med att ha pengar insatta hos en bank eller annat kreditinstitut. Om ett institut skulle gå i konkurs ersätter staten, genom Riksgälden, kapital och ränta upp till ett visst maxbelopp per person och institut. Riksgälden har beslutat att det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin ändras från 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor per person och institut från och med den 1 januari 2026. I vissa fall, till exempel i samband med avyttring av privatbostad, kan ersättning utbetalas upp till 5 miljoner kronor. Detta belopp är oförändrat. – Insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd och minskar samtidigt risken för att många samtidigt vill ta ut sina pengar vid oro på finansmarknaden. Därigenom bidrar den till att upprätthålla finansiell stabilitet, säger Fredrik Bystedt, avdelningschef för Finansiell stabilitet.   Beloppet ses över vart femte år Länder inom EU som har en annan valuta än euro ska genomföra en omräkning av det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin vart femte år för att anpassa beloppet i den lokala valutan (svenska kronor i Sverige). Det nu beslutade högsta ersättningsbeloppet har anpassats till den växelkurs mellan euro och svenska kronor som gällde den 3 juli i år. Insättningsgarantin finansieras av avgifter som årligen tas ut av banker och andra kreditinstitut. Riksgäldskontorets föreskrifter 2025:2 Beslutspromemoria – ändrade föreskrifter om insättningsgarantihttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/insattningsgarantins-maxbelopp-andras-till-1-150-000-kronor/Thu, 30 Oct 2025 15:00:00 GMTOm RiksgäldenInsättningsgarantinPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/villkor-for-byten-till-reala-statsobligationen-sgb-il-3116-i-november/I bytesauktionerna planerar Riksgälden att köpa tillbaka SGB IL 3114 0.125% 1 Jun 30 och SGB IL 3111 0.125% 1 Jun 32. Bytena kommer att göras kursriskneutralt. Bytesauktioner Detaljer Tor 13 nov Kursriskneutral [1] Fre 14 nov Kursriskneutral [1] Riksgälden köper lån 3114 3111 Riksgälden köper belopp (mnkr) [2] 920 600 Riksgälden säljer lån 3116 3116 Riksgälden säljer belopp (mnkr) 500 500 Tid för återköpsränta 10.45 10.45 Tid för auktionens stängning 11.00 11.00 Tid för auktionsresultat 11.03 11.03 [1] Marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. [2] Angiven volym av lån 3114 och lån 3111 är en approximation beräknad från dagens räntenivåer. Bytesauktionerna annonserades i publikationen Statsupplåning – prognos och analys 2025:1 i maj. Syftet med bytena är att bygga upp volymen i obligationen. Räntan på återköpslånet publiceras kl.10.45 på auktionsdagen på riksgalden.se/upplaning. Bud ska läggas före kl. 11.00 på auktionsdagen genom Riksgäldens återförsäljare. Resultatet publiceras kl. 11.03 med reservation för att det kan ske något senare. Frågor besvaras av: Johan Bergström, upplåningschef, 08 613 45 68 Anna Olofsson, analyschef, 08 613 45 98 https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/villkor-for-byten-till-reala-statsobligationen-sgb-il-3116-i-november/Thu, 23 Oct 2025 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/riksgalden-lanar-2-miljarder-dollar-i-en-tvaarig-obligation-till-3458-procent/Totalt deltog 45 investerare med en budvolym på över 8 miljarder dollar. Transaktionen prissattes till 26 baspunkter över dollarmarknadens swappränta, vilket motsvarar 1,725 baspunkter över en obligation med samma löptid utgiven av den amerikanska staten. Räntedifferensen mot en motsvarande amerikansk statsobligation är den lägsta som har uppnåtts på kapitalmarknaden under 2025. – Bud från investerare över stora delar av världen och en ränta som ligger så nära den amerikanska statens är en bekräftelse på att svenska staten ses som en trygg och stabil emittent, säger Johan Bergström, upplåningschef på Riksgälden. Dagens valutalån är en del av den nuvarande upplåningsplanen, som publicerades i maj 2025. Riksgäldens upplåning i utländsk valuta medför ingen valutaexponering i den svenska statsskulden eftersom vi hanterar valutarisker med derivat.  Lånevillkor Emittent Kingdom of Sweden genom Riksgäldskontoret Storlek USD 2 miljarder Kupong 3,375 % s.a. Förfallodatum 2028-01-28 Pris 99,825 % Ränta 3,458 % Ränteskillnad dollarmarknadens swappränta 26 baspunkter Ränteskillnad mot amerikanska staten 1,725 baspunkter Ledarbanker Barclays Bank, Citigroup, Danske Bank, SEB    Fördelning mellan investerare  Banker  47 % Centralbanker och offentliga institutioner  35 % Fondförvaltare  14 % Övriga  4 %   Fördelning mellan regioner Europa, Mellanöstern & Afrika 84 % Amerikanska kontinenten 15 % Asien 1 % Kontakt Johan Bergström, upplåningschef, 08 613 45 68 Sofia Björk, förvaltare, upplåning, 08 613 52 74https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/riksgalden-lanar-2-miljarder-dollar-i-en-tvaarig-obligation-till-3458-procent/Tue, 21 Oct 2025 19:40:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-september-2025/Det primära saldot var 11,3 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror främst på att en första inbetalning från EU:s återhämtningsfacilitet till Sverige skedde tidigare än förväntat. Betalningen på 18,5 miljarder kronor skedde i juli och inte i september som vi räknat med i vår prognos. Betalningen är en del av stödet från EU:s gemensamma insats för att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen. Samtidigt var skatteinkomsterna cirka 4 miljarder kronor lägre än prognos. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 10,3 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror framför allt på högre inlåning från Pensionsmyndigheten. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder kronor lägre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med september 2025 visade statens betalningar ett underskott på 76,3 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 103 miljarder kronor i slutet av september. Utfallet för oktober 2025 publiceras den 7 november 2025 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 27 november 2025. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 2 141 3 070 -929 2 176 -76 266 Nettolånebehov [1] -2 141 -3 070 929 -2 176 76 266 Primärt saldo [3] 9 255 -2 040 11 294 -403 40 006 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -14 445 -4 143 -10 302 -2 337 5 831 Räntor på statsskulden 3 050 3 114 -63 564 30 428   - Ränta på lån i svenska kronor 3 541 3 086 455 -157 28 779   - Ränta på lån i utländsk valuta -253 27 -280 -186 825   - Realiserade valutakursdifferenser -238 1 -239 907 824 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld september 2025 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 22 maj 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:1.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-september-2025/Tue, 07 Oct 2025 08:00:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/riksgalden-foreslar-oforandrad-styrning-av-statsskuldens-loptid-och-sammansattning/Regeringen ska enligt budgetlagen besluta om riktlinjerna senast den 15 november. Inför beslutet ges även Riksbanken möjlighet att yttra sig om Riksgäldens förslag. Riktlinjerna styr bland annat vilka skuldslag statsskulden ska bestå av och vilken löptid den ska ha. I riktlinjerna framgår även hur förvaltningen av statsskulden ska utvärderas. – Vi går visserligen från en lång period med budgetöverskott och minskande statsskuld mot underskott och en växande skuld, men våra analyser visar inga tydliga skäl till att i nuläget ändra styrningen av skuldens sammansättning och räntebindningstid, säger Klas Granlund, skuldförvaltningschef på Riksgälden. Inga tydliga skäl till ändrad styrning Riksgälden föreslår att styrningen av statsskuldens sammansättning ligger fast. De senaste åren har regeringen beslutat att statsskuldens exponering i utländsk valuta ska avvecklas successivt samt att den utestående realskulden ska minska. Genomförandet av dessa ändringar pågår. Riksgälden föreslår inte heller några ändringar i styrintervallet för statsskuldens löptid. Varken utvecklingen av löptidspremier eller en ny analys av hur löptiden påverkar förväntad kostnad och risk ger skäl till att ändra styrningen av löptiden. Statsskuldens löptid, mätt som genomsnittlig räntebindningstid (ATR), ska därmed ligga inom intervallet 3,5 till 6 år. I planeringen av upplåningen siktar Riksgälden mot mitten av intervallet. Mer rättvisande punkt om refinansieringsrisk Riksgälden föreslår en ändring av riktlinjepunkten om refinansieringsrisk eftersom den nuvarande formuleringen kan misstolkas. Ändringen handlar om att stryka en bisats om att refinansieringsrisken hanteras bland annat genom att ge ut instrument med mer än tolv år till förfall. Utvecklad analys i förslag och utvärdering I årets förslag återrapporterar Riksgälden även på regeringens uppdrag om hur utvärderingen av statsskuldsförvaltningen kan utvecklas. Sverige har en tydlig process för utvärderingen och transparent redovisning av kostnader och risker. Men avvägningen mellan kostnad och risk skulle kunna utvärderas mer utförligt. Riksgälden presenterar därför metoder för att förtydliga och fördjupa analysen kopplad till den övergripande avvägningen mellan kostnad och risk. Den analysmetod som används i riktlinjeförslaget beskrivs även i en ny Fokusrapport. Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2026 Fokusrapport: Ramverk för att analysera statsskuldens kostnad och riskhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/riksgalden-foreslar-oforandrad-styrning-av-statsskuldens-loptid-och-sammansattning/Mon, 22 Sep 2025 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/villkor-for-byten-i-oktober-till-reala-statsobligationen-sgb-il-3116/I bytesauktionerna planerar Riksgälden att köpa tillbaka SGB IL 3114 0.125% 1 Jun 30 och SGB IL 3111 0.125% 1 Jun 32. Bytena kommer att göras likvidneutralt och kursriskneutralt.  Bytesauktioner Detaljer Tor 2 okt Likvidneutral [1] Fre 3 okt Kursriskneutral [2] Riksgälden köper lån 3114 3111 Riksgälden köper belopp (mnkr) [3] 410 590 Riksgälden säljer lån 3116 3116 Riksgälden säljer belopp (mnkr) 500 500 Tid för återköpsränta 10.45 10.45 Tid för auktionens stängning 11.00 11.00 Tid för auktionsresultat 11.03 11.03 [1] Marknadsvärdet av köp- och säljvolym i respektive obligation ska vara lika. [2] Marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. [3] Angiven volym av lån 3114 och lån 3111 är en approximation beräknad från dagens räntenivåer. Bytesauktionerna annonserades i publikationen Statsupplåning – prognos och analys 2025:1 i maj. Syftet med bytena är att bygga upp volymen i obligationen. Räntan på återköpslånet publiceras klockan 10.45 på auktionsdagen på riksgalden.se/upplaning. Bud ska läggas före klockan 11.00 på auktionsdagen genom Riksgäldens återförsäljare. Resultatet publiceras klockan 11.03 med reservation för att det kan ske något senare. Frågor besvaras av: Johan Bergström, upplåningschef, 08 613 45 68 Anna Olofsson, analyschef, 08 613 45 98https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/villkor-for-byten-i-oktober-till-reala-statsobligationen-sgb-il-3116/Thu, 11 Sep 2025 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2025/Den kvartalsvisa rapporten innehåller även ett avsnitt som beskriver de systemviktiga bankernas marginaler mot olika regulatoriska krav. Syftet är att belysa hur stor del av den egna bufferten av kärnprimärkapital som finns tillgänglig för att täcka förluster utan att banken bryter mot något regulatoriskt krav eller går ner i en pelare 2-vägledning. Rapporten visar även vilket regulatoriskt krav som var det mest restriktiva kravet vid utgången av det andra kvartalet. Riksgälden fattar årliga beslut om MREL. Ytterligare information om MREL-kraven och tillämpningen för de svenska instituten finns i Riksgäldens MREL-policy och här på webbplatsen. Rapporten ”Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 2, 2025”.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2025/Mon, 08 Sep 2025 08:00:00 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-augusti-2025/Det primära saldot var 1,3 miljarder kronor högre än prognos. Samtidigt var skatteinkomsterna cirka 1 miljard kronor lägre än prognos. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 9,8 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror framför allt på högre inlåning från Pensionsmyndigheten och Försvarets materielverk. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,9 miljarder kronor högre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med augusti 2025 visade statens betalningar ett underskott på 107,8 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 102 miljarder kronor i slutet av augusti. Utfallet för september 2025 publiceras den 7 oktober 2025 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 27 november 2025. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall  Prognos  Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 42 864 32 574 10 290 3 105 -107 815 Nettolånebehov [1] -42 864 -32 574 -10 290 -3 105 107 815 Primärt saldo [3] -27 972 -26 635 -1 337 -11 697 65 092 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -16 134 -6 289 -9 845 7 965 12 059 Räntor på statsskulden 1 242 350 891 628 30 665   - Ränta på lån i svenska kronor 715 275 440 -612 28 113   - Ränta på lån i utländsk valuta 100 103 -4 94 1 369   - Realiserade valutakursdifferenser 428 -28 455 1 146 1 183 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld augusti 2025 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 22 maj 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:1.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-augusti-2025/Fri, 05 Sep 2025 08:00:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/villkor-for-byten-i-september-till-reala-statsobligationen-sgb-il-3116/I bytesauktionerna planerar Riksgälden att köpa tillbaka SGB IL 3114 0.125% 1 Jun 30 och SGB IL 3111 0.125% 1 Jun 32. Bytena kommer att göras kursriskneutralt. Bytesauktioner   Tors 4 sep Kursriskneutral [1] Fre 5 sep Kursriskneutral [1] Riksgälden köper lån 3114 3111 Riksgälden köper belopp (mnkr) [2] 900 590 Riksgälden säljer lån 3116 3116 Riksgälden säljer belopp (mnkr) 500 500 Tid för återköpsränta 10.45 10.45 Tid för auktionens stängning 11.00 11.00 Tid för auktionsresultat 11.03 11.03 [1] Marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. [2] Angiven volym av lån 3114 och lån 3111 är en approximation beräknad från dagens räntenivåer. Bytesauktionerna annonserades i publikationen Statsupplåning – prognos och analys 2025:1 i maj. Syftet med bytena är att bygga upp volymen i obligationen. Räntan på återköpslånet publiceras klockan 10.45 på auktionsdagen på riksgalden.se/upplaning. Bud ska läggas före klockan 11.00 på auktionsdagen genom Riksgäldens återförsäljare. Resultatet publiceras klockan 11.03 med reservation för att det kan ske något senare. Frågor besvaras av: Johan Bergström, upplåningschef, 08 613 45 68 Anna Olofsson, analyschef, 08 613 45 98https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/villkor-for-byten-i-september-till-reala-statsobligationen-sgb-il-3116/Thu, 14 Aug 2025 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-juli-2025/Det primära saldot var 26,0 miljarder kronor högre än prognos. Skillnaden beror främst på att en första inbetalning från EU:s återhämtningsfacilitet på 18,5 miljarder kronor till Sverige gjordes under juli. I vår senaste prognos hade vi räknat med att den skulle betalas först i september. Betalningen är en del av stödet från EU:s gemensamma insats för att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen. Samtidigt var skatteinkomsterna cirka 4 miljarder kronor högre än prognos. Därutöver var utbetalningarna från myndigheter sammantaget något lägre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 1,6 miljarder kronor högre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,4 miljarder kronor högre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med juli 2025 visade statens betalningar ett underskott på 115,8 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 147 miljarder kronor i slutet av juli. Utfallet för augusti 2025 publiceras den 5 september 2025 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 27 november 2025. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall  Prognos  Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 20 068 -3 891 23 960 -7 186 -115 763 Nettolånebehov [1] -20 068 3 891 -23 960 7 186 115 763 Primärt saldo [3] -12 447 13 549 -25 996 -10 360 64 602 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -6 868 -8 467 1 599 17 810 21 130 Räntor på statsskulden -753 -1 191 438 -264 30 030   - Ränta på lån i svenska kronor -1 610 -1 313 -297 -1 052 27 511   - Ränta på lån i utländsk valuta 0 135 -135 97 1 671   - Realiserade valutakursdifferenser 857 -13 870 691 847 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld juli 2025 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 22 maj 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:1.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2025/overskott-for-staten-i-juli-2025/Thu, 07 Aug 2025 08:00:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfall