svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyhetslistor/pressmeddelanden2019/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/arliga-beslut-om-krisplanering-for-svenska-banker-fattade/Riksgälden analyserar årligen institutens verksamheter och deras betydelse för det finansiella systemet. Det resulterar i så kallade resolutionsplaner som visar hur varje enskilt institut ska hanteras i en eventuell kris. De institut som bedöms vara systemviktiga kommer, om de skulle hamna i kris, försättas i resolution. Det innebär bland annat att institutet hålls öppet och att det är dess aktie- och fordringsägare som får stå för kostnaderna för krishanteringen. Institut som inte bedöms vara systemviktiga tillåts gå i konkurs eller försätts i likvidation. Riksgälden har också fattat beslut om de minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) som ska gälla 2020 för de berörda instituten. Kraven syftar till att säkerställa att instituten har en tillräcklig mängd kapital och nedskrivningsbara skulder för att kunna rekonstrueras utan att skattemedel behöver användas. Resolution innebär att Riksgälden tar kontroll över en problemdrabbad bank för att genomföra krishanteringsåtgärder. Genom att bankerna och instituten på förhand anpassar sig till de krav Riksgälden ställer på dem ökar dels incitamenten till ett försiktigare beteende, dels beredskapen att möta nästa kris utan att skattebetalarna får ta kostnaden. Goda förberedelser bidrar också till att kostnaden minskar ifall krisen ändå uppstår, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Nio systemviktiga institut i Sverige De nio institut som i nuläget bedöms vara systemviktiga är Handelsbanken, SEB, Swedbank, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit.  Tabell över de nio systemviktiga instituten Institut (med verksamhet som bedöms som kritisk för det finansiella systemet) MREL på gruppnivå (procent av totala skulder och kapitalbas) Handelsbanken 5,76 SEB 7,26 Swedbank 6,46 Landshypotek 8,03 Länsförsäkringar 6,18 SBAB 5,35 Skandiabanken 4,94 Sparbanken Skåne 7,51 Svensk Exportkredit 7,17 Se promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder samt Riksgäldens frågor och svar om MREL för information om hur kraven beräknats. Särskilda krav på dotterföretag till systemviktiga institut Beslut om MREL innefattar även de institut som är dotterföretag till de svenska systemviktiga instituten. Syftet med att ställa krav på dotterföretagen i en koncern är att en kris som inte bara involverar moderföretaget ska kunna hanteras på ett effektivt sätt. I år fattas för första gången sådana beslut för de svenska systemviktiga institutens utländska dotterföretag. Dessa beslut kommuniceras till respektive institut av ansvariga resolutionsmyndigheter i de länder där svenska institut har dotterföretag med betydande verksamhet. Kraven kommer att fasas in under 2020. Riksgälden har även fattat beslut om MREL för de svenska systemviktiga institutens inhemska dotterföretag. Beslut om MREL-krav på svenska dotterföretag fattades första gången i december 2018. Riksgälden har därtill fattat beslut om MREL för Nordeas och Danske Banks svenska dotterföretag. Se tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga instituten.  De flesta institut bedöms vara icke-systemviktiga Merparten av de institut som omfattas av Riksgäldens resolutionsplanering bedöms inte vara systemviktiga. Dessa institut kan försättas i konkurs i händelse av kris eftersom deras verksamhet inte är kritisk för det finansiella systemet och eftersom det finns liten risk för att deras problem sprider sig till andra delar av det finansiella systemet. För de icke-systemviktiga instituten fattas beslut om resolutionsplaner och MREL vartannat år. Nya beslut för denna kategori av institut kommer att fattas under 2020. Insättningsgarantin gäller alltid Oavsett hur ett institut hanteras i kris gäller alltid insättningsgarantin. Det innebär att insättares pengar är skyddade upp till ett belopp om 950 000 kronor per insättare och institut. Mer om resolutionsplanering och MREL. Kontakt Presstjänsten, 08 613 47 01  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/arliga-beslut-om-krisplanering-for-svenska-banker-fattade/Wed, 18 Dec 2019 08:00:00 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-till-ny-realobligation-sgb-il-3114/I den första auktionen av SGB IL 3114 emitteras 500 miljoner kronor torsdagen den 6 februari 2020. Därefter erbjuds byten till den nya obligationen för att snabbt bygga upp volymen. Bytena görs dels kursriskneutralt1, dels likvidneutralt2  Bytesauktioner   Fre 7 feb Kursriskneutralt Mån 10 feb Kursriskneutralt Tis 11 feb Likvidneutralt Riksgälden säljer obligation 3114 3114 3114 Riksgälden säljer belopp (mnkr) 2 000 1 000 2 000 Riksgälden köper obligation 3104 3112 3104 Riksgälden köper belopp (mnkr)3 1 500 1 600 1 200 Tid för återköpsränta kl. 10.45 kl. 10.45 kl. 10.45 Tid för auktionens stängning kl. 11.00 kl. 11.00 kl. 11.00 Tid för auktionsresultat kl. 11.03 kl. 11.03 kl. 11.03 Den nya realobligationen annonserades i publikationen Statsupplåning – prognos och analys 2019:3 i oktober. Räntan på återköpslånet publiceras kl. 10.45 på auktionsdagen på riksgalden.se/upplaning. Bud ska läggas före kl. 11.00 på auktionsdagen. Resultatet publiceras kl. 11.03 med reservation för att det kan ske något senare. Bud sker endast genom Riksgäldens återförsäljare. Kontakt Anna Sjulander, upplåningschef, 08 613 47 77 Magdalena Belin, analyschef, 08 613 52 28 1 Marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. 2 Marknadsvärdet av köp- och säljvolym i respektive obligation ska vara lika. 3 Angivna volymer av återköpslånen är en approximation beräknat från dagens räntenivåer.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-till-ny-realobligation-sgb-il-3114/Thu, 12 Dec 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-november-2019/Det primära saldot blev 6,0 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna var ungefär 7 miljarder kronor högre än prognos, främst beroende på högre inbetalningar av kompletterande skatt. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på lägre utlåning till CSN än väntat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med november 2019 visade statens betalningar ett överskott på 132,0 miljarder kronor. I detta överskott ingår ungefär 69 miljarder kronor för lån i utländsk valuta som Riksbanken återbetalat till Riksgälden. Statsskulden uppgick till 1 051 miljarder kronor i slutet av november. Utfallet för december 2019 och för helåret 2019 publiceras den 10 januari, kl. 09.30. Kontakt Sofia Nilsson, ekonom, 08 613 47 34 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens budgetsaldo och nettolånebehov¹(miljoner kronor) 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos   (oktober 2019). 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.   Utfall   nov Prognos nov Differens nov Ack. diff.2 Utfall 12-mån Budgetsaldo 25 219 16 862 8 358 9 996 132 003 Nettolånebehov -25 219 -16 862 -8 358 -9 996 -132 003 Primärt saldo3 -22 808 -16 841 -5 967 -5 219 -81 650 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -4 988 -3 078 -1 910 -4 104 -73 388 Räntor på statsskulden 2 577 3 057 -480 -673 23 034   - Ränta på lån i svenska kronor 1 714 2 273 -559 -1 022 18 191   - Ränta på lån i utländsk valuta 162 -85 247 385 -158   - Realiserade valutakursdifferenser 701 869 -168 -37 5 002 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden Rapport: Sveriges statsskuld november 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-november-2019/Fri, 06 Dec 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-oktober-2019/Det primära saldot blev 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna var cirka 4 miljarder kronor lägre än prognos, beroende på högre utbetalningar från skattekontot än väntat. Det motverkades av lägre utbetalningar från flera myndigheter, däribland Migrationsverket och Trafikverket. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 2,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på lägre utlåning till främst Trafikverket och Svenska Kraftnät samt en högre inlåning än väntat. Riksbanken återbetalade som planerat ett valutalån vilket bidrog till att minska nettoutlåningen, och därmed till att stärka budgetsaldot, med knappt 26 miljarder kronor. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med oktober 2019 visade statens betalningar ett överskott på 122,4 miljarder kronor. I detta överskott ingår motsvarande 69 miljarder kronor för lån i utländsk valuta som Riksbanken återbetalat till Riksgälden. Statsskulden uppgick till 1035 miljarder kronor i slutet av oktober Utfallet för november 2019 publiceras den 6 december, kl. 09.30.  Kontakt Elin Stenbacka, makroekonom, 08 613 45 99 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens budgetsaldo och nettolånebehov¹ (miljoner kronor) 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2019). 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank.   Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.   Utfall okt. Prognos okt. Differens okt. Ack. diff.2 Utfall 12-mån Budgetsaldo 31 874 30 235 1 639 1 639 122 401 Nettolånebehov -31 874 -30 235 -1 639 -1 639 -122 401 Primärt saldo3 641 -107 748 748 -74 219 Nettoutlåning till   myndigheter m.fl.4 -31 307 -29 113 -2 193 -2 193 -69 588 Räntor på statsskulden -1 208 -1 015 -193 -193 21 406 - Ränta på lån i svenska kronor -1 888 -1 425 -463 -463 17 405 - Ränta på lån i utländsk valuta 14 -124 138 138 -330 - Realiserade valutakursdifferenser 666 534 132 132 4 331 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden. Rapport Sveriges statsskuld oktober 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-oktober-2019/Thu, 07 Nov 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/inbromsning-i-ekonomin-och-okad-upplaning-fran-2020/Det framkommer när Riksgälden i dag presenterar sin nya prognos över den ekonomiska utvecklingen, budgetsaldot och statens upplåning fram till och med 2021. Avmattningen i ekonomin gör att skatteinkomsterna växer långsammare samtidigt som utgifterna stiger, vilket bidrar till underskott i budgeten kommande år. Det större lånebehovet gör att staten behöver öka upplåningen från dagens historiskt låga nivå och det gör vi framför allt genom att ge ut mer statsobligationer, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Svag tillväxt bidrar till att statsbudgeten vänder till underskott 2020 Riksgälden räknar i sin nya prognos med en svag ekonomisk utveckling. Såväl BNP-tillväxten som arbetsmarknaden har mattats av mer än vad som förväntades i föregående prognos som kom i juni. Nästa år väntas svensk ekonomi växa långsamt, samtidigt som arbetslösheten ökar. Tillväxten ökar något mot slutet av prognosperioden huvudsakligen drivet av hushållens konsumtion, men BNP växer ändå fortsatt under det historiska genomsnittet. I år väntas överskottet i statsbudgeten bli 113 miljarder kronor, förstärkt av Riksbankens återbetalning av lån på 67 miljarder kronor. Jämfört med föregående prognos innebär det ett något lägre överskott. Den ekonomiska avmattningen gör tydligare avtryck nästa år och överskottet vänds till underskott på 17 miljarder kronor 2020 och 27 miljarder kronor 2021. Statens finansiella sparande, vilket bättre speglar den underliggande utvecklingen i statsfinanserna, väntas istället minska mer gradvis under prognosperioden, från 0,8 procent av BNP i år till 0,2 procent år 2021. Svensk ekonomi och statsfinanserna Förra prognosen inom parentes              2019 2020 2021 BNP (%) 1,3 (1,8) 1,1(1,4) 1,6 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 6,7 (6,5) 7,1 (6,7) 7,2 Budgetsaldo (miljarder kronor) 113 (121) -17 (-19) -27 Finansiellt sparande (% av BNP) 0,8 (0,9) 0,5 (0,5) 0,2 Statsskuld (% av BNP) 22 (22) 21 (21) 21 Emissionsvolymer i statsobligationer och statsskuldväxlar ökar För att hantera de kommande underskotten i statsbudgeten, samt stora förfall i slutet av 2020, ökar Riksgälden emissionsvolymen i statsobligationer gradvis. Auktionsvolymen höjs från nuvarande 1,5 miljarder kronor i flera steg med början i januari 2020 för att nå 3 miljarder kronor per auktion i januari 2021, vilket motsvarar en årstakt på 60 miljarder kronor. Under andra halvåret 2020 ökar även upplåningen i statsskuldväxlar. Storleken på emissionen av den gröna obligation som Riksgälden ska ge ut nästa år är ännu inte fastställd och redovisas därför inte i låneplanen. Riksgälden har dock tagit höjd för detta så att den planerade upplåningen i statspapper inte kommer att påverkas av den gröna emissionen givet den nuvarande prognosen på statens lånebehov. Riksgälden har även prövat frågan om att ge ut en så kallad ultralång obligation i kronor mot bakgrund av det låga ränteläget. Riksgäldens sammantagna bedömning är att det inte finns utrymme för en sådan obligation i denna låneplan. Riksgälden kommer dock att fortsätta analysera förutsättningarna och undersöka intresset för långa obligationer. Statens upplåning, miljarder kronor Förra prognosen inom parentes   2019 2020 2021 Nominella statsobligationer 30 (30) 51 (30) 60 Realobligationer 8 (9) 9 (9) 9 Statsskuldväxlar (stock vid slutet av året) 20 (20) 40 (30) 68 Obligationer i utländsk valuta 19 (19) 60 (59) 49 – varav vidareutlåning till Riksbanken 19 (19) 60 (59) 49 Statsskulden planar ut Statsskulden slutar enligt prognosen att minska som den har gjort de senaste åren och väntas uppgå till 1 115 miljarder kronor i slutet av 2021. Det motsvarar 21 procent av BNP. Skulden enligt Maastrichtmåttet väntas nå skuldankaret på 35 procent av BNP i år och kvarstå på den nivån till slutet av 2021. Maastrichtmåttet omfattar hela den offentliga sektorns skulder. Statens upplåning – prognos och analys 2019:3, pdf Kontakt Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01 Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att sköta statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa beräknar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten.  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/inbromsning-i-ekonomin-och-okad-upplaning-fran-2020/Wed, 23 Oct 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-i-realobligation-sgb-il-31024/I bytesauktionerna planerar Riksgälden att sälja SGB IL 3113, SGB IL 3112 och SGB IL 3109. Bytet mot SGB IL 3113 kommer att göras kursriskneutralt [1] medan bytena mot SGB IL 3112 och SGB IL 3109 görs likvidneutralt [2]. Bytesauktioner   Fre 15 nov Kursriskneutral Mån 18 nov Likvidneutral Tisd 19 nov Likvidneutral Riksgälden säljer obligation 3113 3112 3109 Riksgälden säljer belopp (mnkr) 200 750 750 Riksgälden köper obligation 3102 3102 3102 Riksgälden köper belopp (mnkr)   [3] 1 200 900 900 Tid för återköpsränta kl. 10.45 kl. 10.45 kl. 10.45 Tid för auktionens stängning kl. 11.00 kl. 11.00 kl. 11.00 Tid för auktionsresultat kl. 11.03 kl. 11.03 kl. 11.03 Bytesauktionerna annonserades i publikationen Statsupplåning – prognos och analys 2019:2 i juni. Räntan på återköpslånet publiceras kl. 10.45 på auktionsdagen på riksgalden.se/upplaning. Bud ska läggas före kl. 11.00 på auktionsdagen. Resultatet publiceras kl. 11.03 med reservation för att det kan ske något senare. Bud sker endast genom Riksgäldens återförsäljare. Kontakt Anna Sjulander, upplåningschef, 08 613 47 77 Magdalena Belin, analys- och utvecklingschef, 08 613 52 28 [1] Marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. [2] Marknadsvärdet av köp- och säljvolym i respektive obligation ska vara lika. [3] Angivna volymer av 3102 är en approximation beräknat från dagens räntenivåer.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-i-realobligation-sgb-il-31024/Fri, 18 Oct 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/underskott-for-staten-i-september-2019/Det primära saldot blev 5,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Den beror huvudsakligen på att skatteinkomsterna var cirka 7 miljarder kronor lägre än prognos. Sammanlagt under perioden juni till september har skatteinkomsterna varit cirka 2 miljarder kronor lägre än Riksgäldens prognos. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,9 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på lägre inlåning från Kärnavfallsfonden. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,9 miljarder kronor högre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med september 2019 visade statens betalningar ett överskott på 93,6 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 071 miljarder kronor i slutet av september Utfallet för oktober 2019 publiceras den 7 november, kl. 09.30. Den 23 oktober publicerar Riksgälden en ny prognos för svensk ekonomi och statens upplåning. Kontakt Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor) ¹ Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. ³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster.    ² Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (juni 2019). 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.   Utfall sep. Prognos sep. Diff. sep. Ack. diff.2 Utfall 12-mån Nettolånebehov 3 630 -5 023 8 653 9 964 -93 618 Primärt saldo3 3 528 -2 326 5 854 6 836 -72 903 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -681 -2 588 1 908 1 122 -43 244 Räntor på statsskulden 783 -109 892 2 005 22 529 - Ränta på lån i svenska kronor 950 -284 1 234 2 448 18 606 - Ränta på lån i utländsk valuta 87 81 6 -81 -425 - Realiserade valutakursdifferenser -255 94 -349 -362 4 348 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden Rapport: Sveriges statsskuld september 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/underskott-for-staten-i-september-2019/Mon, 07 Oct 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/riksgalden-foreslar-oversyn-av-statsskuldens-valutaexponering/Riksgälden har bedömt det nödvändigt att påskynda publicering av förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning i syfte att minska risken för otillbörlig marknadspåverkan. Vid sitt senaste sammanträde den 11 september beslutade Riksgäldens styrelse att i riktlinjeförslaget föreslå en ny översyn av statsskuldens valutaexponering. Den överraskande utvecklingen av både räntor och valutor gör att det finns skäl att ompröva den analys av statsskuldens valutaexponering som gjordes inför 2015. Av försiktighetsskäl föreslår därför Riksgälden att låta valutaexponeringen vara oförändrad tills en översyn är genomförd. Det skulle innebära att Riksgälden tills vidare upphör med att köpa utländsk valuta i syfte att minska valutaskulden. Andelen realskuld bör ligga kvar trots minskad statsskuld Riksgälden har analyserat om andelen realobligationer bör minska för att ge större utrymme åt nominella obligationer. Analysen visar att det i nuläget inte finns behov av att minska andelen realskuld av detta skäl eftersom stocken av realobligationer väntas krympa väsentligt redan med nu gällande riktlinjer. Det finns inte heller några tydliga systematiska kostnadsskillnader mellan real och nominell upplåning. Förslag om gemensamt löptidsmål för statsskulden Riksgälden föreslår ett gemensamt löptidsmål för statsskulden eftersom det ger en bättre överblick över den totala risknivån. Med en sammanslagen styrning ska statsskulden ha en löptid på 3,5–6 år. Då ingår även valutaskuldens löptid som nu har ett separat riktvärde. Läs hela rapporten: Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2020–2023, pdf Rapporten i sin helhet publiceras på engelska inom kort. Kontakt Pressfunktionen, 08 613 47 01 Förvaltningen av statsskulden styrs övergripande genom budgetlagen och förordningen med instruk­tion för Riksgälden. Här framgår exempelvis vad staten får låna till och vad målet för skuldförvaltningen är. Regeringen fastställer dessutom riktlinjer för förvaltningen, som bland annat styr hur statsskulden ska vara sammansatt och hur lång löptid den ska ha. Regeringen beslutar om nya riktlinjer varje år senast den 15 november. Beslutet fattas efter att Riksgälden lämnat ett förslag på riktlinjer som Riksbanken fått yttra sig över.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/riksgalden-foreslar-oversyn-av-statsskuldens-valutaexponering/Mon, 16 Sep 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-augusti-2019/Det primära saldot blev 3,4 miljarder kronor högre än beräknat. I huvudsak förklaras skillnaden av att skatteinkomsterna var 5 miljarder kronor högre än prognos, främst beroende av större kompletterande skatteinbetalningar än väntat. Samtidigt var utbetalningarna från Skolverket och Kammarkollegiet högre än prognos. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Högre inlåning från Pensionsmyndigheten är den främsta förklaringen till avvikelsen från prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med augusti 2019 visade statens betalningar ett överskott på 103,9 miljarder kronor. I överskottet ingår motsvarande 42,7 miljarder kronor för lån i utländsk valuta som Riksbanken återbetalt till Riksgälden. Statsskulden uppgick till 1 073 miljarder kronor i slutet av augusti. Utfallet för september 2019 publiceras den 7 oktober, kl. 09.30. Kontakt Elin Stenbacka, makroekonom, 08 613 45 99 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor)   Utfall   augusti Prognos augusti Diff. augusti Ack. diff.² Utfall 12-mån Nettolånebehov -30 072 -25 691 -4 381 1 311 -103 924 Primärt saldo³ -24 565 -21 173 -3 392 982 -79 144 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -5 625 -3 825 -1 800 -785 -45 920 Räntor på statsskulden 119 -693 812 1 114 21 140   - Ränta på lån i svenska kronor -424 -703 279 1 214 16 525   - Ränta på lån i utländsk valuta -106 -32 -74 -88 -517   - Realiserade valutakursdifferenser 649 42 607 -13 5 131 ¹Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. ²Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (juni 2019). ³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster.  4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.  Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden Rapport: Sveriges statsskuld augusti 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-augusti-2019/Fri, 06 Sep 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-i-realobligation-sgb-il-31023/I bytesauktionerna planerar Riksgälden att sälja SGB IL 3112, SGB IL 3109 och SGB IL 3113. Bytena mot SGB IL 3112 och SGB IL 3113 kommer att göras kursriskneutralt¹ medan bytet mot SGB IL 3109 görs likvidneutralt². Bytesauktoner   Fre 20 sept Kursriskneutral Mån 23 sept Likvidneutral Tis 24 sept Kursriskneutral Riksgälden säljer obligation 3112 3109 3113 Riksgälden säljer belopp (mnkr) 400 250 250 Riksgälden köper obligation 3102 3102 3102 Riksgälden köper belopp (mnkr)    ³ 1 800 200 1 400 Tid för återköpsränta kl. 10.45 kl. 10.45 kl. 10.45 Tid för auktionens stängning kl. 11.00 kl. 11.00 kl. 11.00 Tid för auktionsresultat kl. 11.03 kl. 11.03 kl. 11.03 Bytesauktionerna annonserades i publikationen Statsupplåning – prognos och analys 2019:2 i juni. Räntan på återköpslånet publiceras kl. 10.45 på auktionsdagen på riksgalden.se/upplaning. Bud ska läggas före kl. 11.00 på auktionsdagen. Resultatet publiceras kl. 11.03 med reservation för att det kan ske något senare. Bud sker endast genom Riksgäldens återförsäljare. Kontakt Anna Sjulander, upplåningschef, 08 613 47 77 Magdalena Belin, analyschef, 08 613 52 28  ¹ Marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. ² Marknadsvärdet av köp- och säljvolym i respektive obligation ska vara lika.  ³ Angivna volymer av 3102 är en approximation beräknat från dagens räntenivåer.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-i-realobligation-sgb-il-31023/Fri, 23 Aug 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-juli-2019/Det primära saldot blev 6,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Den huvudsakliga förklaringen är att skatteinkomsterna var cirka 6 miljarder kronor lägre än prognos, vilket främst berodde på högre utbetalningar från skattekontot än väntat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med juli 2019 visade statens betalningar ett överskott på 98,7 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 074 miljarder kronor i slutet av juli. Utfallet för augusti 2019 publiceras den 6 september, kl. 09.30. Kontakt Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor) ¹Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. ²Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (juni 2019). ³Nettot av statens primära utgifter och inkomster. 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.   Utfall juli Prog. juli Diff. juli Ack. diff.² Utfall 12-mån Nettolånebehov -28 221 -34 603 6 382 5 691 -98 709 Primärt saldo³ -432 -7 130 6 698 4 374 -76 246 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -28 446 -27 319 -1 127 1 015 -43 458 Räntor på statsskulden 657 -154 811 302 20 995 Ränta på lån i svenska kronor 447 -131 578 935 16 335  - Ränta på lån i utländsk valuta -20 -35 15 -14 -433  - Realiserade valutakursdifferenser 230 12 218 -619 5 092 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden Rapport: Sveriges statsskuld juli 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-juli-2019/Wed, 07 Aug 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/riksgalden-ska-ge-ut-grona-obligationer-senast-2020/– Vi tar oss an uppdraget med full kraft och inleder nu vårt förberedande arbete för att genomföra det på ett effektivt och transparent sätt. Som investerare ska man tydligt kunna följa och utvärdera de miljö- och klimatsatsningar som finansierats med de statliga gröna obligationerna, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Uppdraget från regeringen omfattar att samverka med Regeringskansliet för att utarbeta det så kallade gröna ramverket. I ramverket ska det bland annat definieras vilka utgiftsposter i statens budget som ska finansieras genom de gröna obligationerna. Riksgälden ska också analysera hur emissionen ska genomföras på bästa sätt inom ramen för statsskuldsförvaltningen. Storleken på emissionen ska enligt uppdraget utgå från målet för statsskuldspolitiken och med marginal rymmas inom volymen identifierade gröna utgifter i statsbudgeten. Emissionen kan genomföras först när ramverket är på plats och när det finns en struktur för att rapportera miljö- och klimateffekterna av de utgifter som de gröna obligationerna finansierar. Regeringen: Staten ska ge ut gröna obligationer senast 2020 Uppdrag till Riksgäldskontoret att genomföra en emission av gröna obligationer Kontakt Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01 Riksgälden är statens centrala finansförvaltning. Ett av huvuduppdragen är att låna upp pengar för statens räkning och förvalta statsskulden. Målet är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden samtidigt som risken beaktas. Riksgälden lånar framför allt genom att emittera (ge ut) olika typer av obligationer på den svenska och internationella kapitalmarknaden.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/riksgalden-ska-ge-ut-grona-obligationer-senast-2020/Thu, 18 Jul 2019 13:15:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/underskott-for-staten-i-juni-2019/Det primära saldot som utgörs av skillnaden mellan statens inbetalningar och utbetalningar blev 2,3 miljarder kronor högre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 2,1 miljarder kronor högre än beräknat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med juni 2019 visade statens betalningar ett överskott på 86,2 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 111 miljarder kronor i slutet av juni. Utfallet för juli 2019 publiceras den 7 augusti, kl. 09.30. Kontakt Sofia Nilsson, ekonom, 08 613 47 34 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor) ¹ Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. ³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster.   Utfall   juni Prognos juni Diff. juni Ack. diff.² Utfall 12-mån Nettolånebehov 24 825 25 516 -691 -691 -86 210 Primärt saldo³ 23 834 26 158 -2 324 -2 324 -87 569 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -2 872 -5 015 2 142 2 142 -18 165 Räntor på statsskulden 3 864 4 373 -509 -509 19 524  - Ränta på lån i svenska kronor 4 857 4 500 357 357 15 637  - Ränta på lån i utländsk valuta 1 30 -29 -29 -439  - Realiserade valutakursdifferenser -994 -157 -837 -837 4 327 ² Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos   (juni 2019). 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld juni 2019 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/underskott-for-staten-i-juni-2019/Fri, 05 Jul 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/stort-overskott-2019-och-mindre-underskott-2020/Det framkommer när Riksgälden idag presenterar sin nya prognos över den ekonomiska utvecklingen, statens budgetsaldo och den statliga upplåningen de närmaste två åren. – Avmattningen i ekonomin påverkar statsfinanserna genom framför allt lägre skatteinkomster, men vi ser ändå ett starkare budgetsaldo än i förra prognosen. Det beror främst på att Riksbanken betalar tillbaka lån men också på något lägre utgifter och mindre uttag från skattekontot. Statsskulden fortsätter därmed att minska från en låg nivå, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Starkare budgetsaldo trots dämpad tillväxt i ekonomin Riksgälden räknar i sin nya prognos med ett budgetöverskott på 121 miljarder kronor i år och ett underskott på 19 miljarder kronor 2020. Det innebär en upprevidering av budgetsaldot på totalt cirka 90 miljarder under prognosperioden jämfört med prognosen i februari. Förändringen i år beror främst på Riksbankens beslut att minska valutareserven genom att återbetala lån till Riksgälden, vilket inte var känt vid det förra prognostillfället. Nästa års förändring förklaras av att Riksgälden nu antar ett mindre nettoutflöde av pengar som placerats på skattekonton. Svensk ekonomi och statsfinanserna Förra prognosen inom  parentes                      2018 2019 2020 BNP (%) 2,4 (2,3) 1,8 (1,6)  1,4 (1,6) Arbetslöshet (% av arbetskraften) 6,3 6,5 (6,5) 6,7 (6,7) Budgetsaldo (miljarder kronor) 80 121 (40) –19 (–30) Finansiellt sparande (% av BNP) 1,5 0,9 (0,8) 0,5 (0,5) Statsskuld (% av BNP) 26 22 (23) 21 (23) Svensk ekonomi är inne i en avmattningsfas där bostadsmarknaden dämpar såväl konsumtion som investeringar. Arbetsmarknaden mattas också av, vilket medför att arbetslösheten ökar båda åren. Sammantaget räknar Riksgälden med en BNP-tillväxt på 1,8 procent 2019 och 1,4 procent 2020. Begränsat likvitt utrymme i hushållens sparande Sparkvoten är hög i ett internationellt perspektiv, men en stor del av sparandet är bundet i kollektivt pensionssparande, realt sparande och amorteringar. Justerat för dessa tre faktorer sjunker sparkvoten från 16,7 procent till 2,5 procent av disponibelinkomsten. – Den höga sparkvoten tolkas ofta som en stabiliserande faktor i ekonomin. Men om man justerar för exempelvis amorteringar kopplade till bostaden får man en tydligare bild av hur stor del av sparandet som hushållen faktiskt kan använda på kort sikt. Sparandet förtjänar att analyseras vidare ur ett stabilitetsperspektiv, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Höjda emissionsvolymer dröjer och statsskulden minskar De förbättrade budgetutsikterna gör att den planerade höjningen av emissions­volymen i stats­obligationer skjuts på framtiden. Upplåningen ligger därmed kvar på 30 miljarder kronor i årstakt även under 2020, se tabell nedan. Det motsvarar 1,5 miljarder kronor per auktion. Även ökningen av upplåningen i statsskuldväxlar senareläggs. Upplåningen i realobligationer lämnas oförändrad, medan upplåningen i utländsk valuta minskar kraftigt i år till följd av Riksbankens beslut att minska valutareserven. Statens upplåning, miljarder kronor Förra prognosen inom   parentes              2018 2019 2020 Statsobligationer 32 30 (30) 30 (40) Realobligationer 9 9 (9) 9 (9) Statsskuldväxlar (stock vid slutet av året) 20 20 (20) 30 (40) Obligationer i utländsk valuta 88 19 (90) 59 (56) –  varav vidareutlåning till Riksbanken 88 19 (90) 59 (56) Statsskulden väntas minska till 1 089 miljarder kronor i slutet av 2020 vilket motsvarar en andel av BNP på 21 procent. Nivån är 87 miljarder kronor lägre än i Riksgäldens februariprognos. Givet Riksgäldens prognos för statsskulden väntas skulden enligt Maastrichtmåttet nå skuldankaret på 35 procent av BNP redan i år. Maastrichtskulden omfattar hela den offentliga sektorns skulder. Statens upplåning – prognos och analys 2019:2, pdf Kontakt Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01 Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att sköta statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa uppskattar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/stort-overskott-2019-och-mindre-underskott-2020/Tue, 18 Jun 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-maj-2019/Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 19,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att vidareutlåningen till Riksbanken minskat med 19,9 miljarder kronor. Riksbanken meddelade i början av mars, efter Riksgäldens förra prognos publicerats, att de inte önskade att det valutalån som förföll i maj skulle refinansieras av Riksgälden. Det primära saldot, som är nettot av statens primära inkomster och utgifter, blev 4,9 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på att skatteinkomsterna var knappt 4 miljarder högre än väntat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med maj 2019 visade statens betalningar ett överskott på 93,8 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 078 miljarder kronor i slutet av maj. Utfallet för juni 2019 publiceras den 5 juli, kl. 09.30. Nya prognoser för nettolånebehovet 2019 och 2020 publiceras i rapporten Statsupplåning – prognos och analys 18 juni, kl 09.30. Kontakt Lina Majtorp, ekonom, 08 613 46 76 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens nettolånebehov1 (miljoner kronor) ¹Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. ²Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019). ³Nettot av statens primära utgifter och inkomster. 4Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.   Utfall maj Prognos maj Diff. maj Ack. diff.2 Utfall 12-mån Nettolånebehov -64 217 -40 185 -24 032 -32 392 -93 760 Primärt saldo3 -47 080 -42 191 -4 890 -10 534 -89 779 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -21 259 -1 853 -19 406 -23 317 -22 769 Räntor på statsskulden 4 123 3 859 264 1 459 18 788  - Ränta på lån i svenska kronor 3 623 906 2 717 -415 15 038  - Ränta på lån i utländsk valuta 92 -66 158 -6 -449  - Realiserade valutakursdifferenser 408 3 019 -2 611 1 880 4 198 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden. Rapport Sveriges statsskuld maj 2019. Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-maj-2019/Mon, 10 Jun 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/underskott-for-staten-i-april-2019/Det primära saldot blev 4,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Den främsta förklaringen var att skatteinkomsterna var cirka 6 miljarder kronor lägre än väntat. Samtidigt var EU-avgiften lägre än förväntat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder kronor högre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med april 2019 visade statens betalningar ett överskott på 80,2 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 141 miljarder kronor i slutet av april. Utfallet för maj 2019 publiceras den 10 juni, kl. 09.30. Kontakt Sofia Nilsson, ekonom, 08 613 47 34 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor) ¹Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. ²Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019). ³Nettot av statens primära utgifter och inkomster. 4Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.   Utfall   april Prognos april Diff. april Ack. diff.² Utfall 12-mån Nettolånebehov 2 581 -1 515 4 096 -8 360 -80 168 Primärt saldo³ 3 210 -935 4 146 -5 644 -90 619 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -2 676 -2 478 -197 -3 911 -5 345 Räntor på statsskulden 2 047 1 899 148 1 195 15 796  - Ränta på lån i svenska kronor -1 408 1 936 -3 344 -3 132 12 352  - Ränta på lån i utländsk valuta -195 -72 -123 -164 -380  - Realiserade valutakursdifferenser 3 650 35 3 615 4 491 3 823 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden: Rapport Sveriges statsskuld april 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/underskott-for-staten-i-april-2019/Wed, 08 May 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-mars/Det primära saldot blev 1,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna var samtidigt cirka 4 miljarder kronor lägre än prognos. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 21,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att ett lån till Riksbanken som förföll i mars, refinansierades redan i februari. Det är således bara fråga om en omfördelning av nettoutlåning mellan februari och mars. Därutöver var inlåningen från bland annat Pensionsmyndigheten något högre än beräknat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med mars 2019 visade statens betalningar ett överskott på 85,6 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 145 miljarder kronor i slutet av mars. Utfallet för april 2019 publiceras den 8 maj, kl. 09.30. Utlåningen till Riksbanken minskar och budgetsaldot förstärks Riksbanken meddelade den 6 mars att de inte kommer att refinansiera de valutalån från Riksgälden som förfaller i maj, juli och oktober 2019. Lånen uppgår sammanlagt till cirka 8 miljarder USD, motsvarande cirka 69 miljarder kronor beräknat till ursprunglig växelkurs. När lånen förfaller kommer budgetsaldot att förstärkas med motsvarande belopp. För Riksgäldens del blir effekten att de lån i USD som Riksgälden tagit upp för att finansiera utlåningen till Riksbanken inte behöver refinansieras. I övrigt påverkar det inte Riksgäldens upplåning. Riksgälden återkommer med nya prognoser på budgetsaldot och upplåningen i Statsupplåningsrapporten den 19 juni 2019. Kontakt Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53 Pressfunktionen, 08 613 47 01  Statens nettolånebehov1 (miljoner kronor) 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.  2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019). 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.    4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.   Utfall mars Prognos mars Diff. mars Ack. diff.2 Utfall 12-mån Nettolånebehov -11 967 7 361 -19 328 -12 456 -85 567 Primärt saldo3 8 131 7 171 960 -9 790 -93 409 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -23 605 -2 507 -21 098 -3 713 -6 264 Räntor på statsskulden 3 507 2 697 810 1 048 14 106  - Ränta på lån i svenska kronor 3 705 3 794 -89 212 14 368  - Ränta på lån i utländsk valuta -135 -41 -94 -41 -449  - Realiserade valutakursdifferenser -63 -1 056 993 876 187 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden: Rapport Sveriges statsskuld mars 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-mars/Fri, 05 Apr 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/ny-riskanalys-laga-till-mattliga-risker-for-stora-forluster-i-statens-garanti--och-utlaningsportfolj/Det är Riksgäldens bedömning i den årliga rapport om riskerna i statens garanti- och utlåningsportfölj som levereras till regeringen i dag den 15 mars. Sammantaget ligger bedömningarna kvar på samma nivå som föregående år. De risker som Riksgälden identifierat i portföljen är fortsatt låga till måttliga, men statens garantiåtaganden och utlåning är omfattande. Därför är det viktigt att följa och ha koll på riskerna i portföljen, säger Johan Löfqvist Klass, kreditriskanalytiker. Rapporten i korthet Riksgälden är en av flera myndigheter som tillhandahåller garantier och lån till statliga och privata aktörer efter beslut från riksdag och regering. En garanti innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtaganden, vilket leder till en kreditrisk för staten. Riksgälden har i uppdrag att analysera den ekonomiska risken som sådant finansieringsstöd ger upphov till i en årlig riskanalys. Riksgälden bedömer risken för förluster som väsentligen överstiger förväntade förluster och genomsnittliga historiska förluster. Med stora förluster avses i riskanalysen att staten skulle förlora 20 miljarder kronor eller mer över fem år. Den största delen av portföljen utgörs i dagsläget av insättningsgarantin, som är ett skydd för kontoinnehavares pengar. Garantin omfattade 2 280 miljarder kronor i slutet av 2017, senast tillgängliga år. Riksgälden bedömer liksom förra året att risken är måttlig för stora förluster inom insättningsgarantin om flera icke systemviktiga institut skulle fallera. För systemviktiga institut bedöms risken som låg för stora förluster kopplade till insättningsgarantin. Den övriga delen av statens låne- och garantiportfölj omfattade 595 miljarder kronor i slutet av 2018. Denna så kallade ordinarie portfölj innehåller bland annat studielån och exportkreditgarantier. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen bedöms liksom förra året som låg. Om stora förluster skulle uppstå är det mest troligt att de orsakas av en djup och långvarig ekonomisk nedgång som slår hårt mot de sektorer som utgör särskilt stora andelar av portföljen, samtidigt som nedgången skulle skapa förhöjda förluster även i portföljen i övrigt. Exportkreditgarantier till telekomsektorn utgör till exempel en stor andel av den ordinarie portföljen, med 11,5 procent. Fakta om rapporten Sedan 2012 gör Riksgälden den årliga rapporten ”Statens garantier och utlåning – en riskanalys” tillsammans med Boverket, Centrala studiestödsnämnden, Exportkreditnämnden och Sida, myndigheter som också tillhandahåller garantier och lån. Syftet med rapporten är att bidra till ökad transparens kring riskerna i statens garanti- och utlåningsportfölj. Rapport: Statens garantier och utlåning – en riskanalys Kontakt Riksgäldens pressjour 08 613 47 01  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/ny-riskanalys-laga-till-mattliga-risker-for-stora-forluster-i-statens-garanti--och-utlaningsportfolj/Fri, 15 Mar 2019 10:00:00 GMTGarantier och lånPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-i-realobligation-sgb-il-31022/I bytesauktionerna planerar Riksgälden att sälja SGB IL 3113 och SGB IL 3112. Bytet mot SGB IL 3113 kommer att göras kursriskneutralt¹ medan bytet mot SGB IL 3112 görs likvidneutralt².  Bytesauktioner   Fre 5 april Kursriskneutral Mån 8 april Likvidneutral Riksgälden säljer obligation 3113 3112 Riksgälden säljer belopp (mnkr) 500 750 Riksgälden köper obligation 3102 3102 Riksgälden köper belopp (mnkr) ³ 2 035 595 Tid för återköpsränta kl. 10.45 kl. 10.45 Tid för auktionens stängning kl. 11.00 kl. 11.00 Tid för auktionsresultat kl. 11.03 kl. 11.03   Bytesauktionerna annonserades i publikationen Statsupplåning – prognos och analys 2018:3 i oktober. Räntan på återköpslånet publiceras kl. 10.45 på auktionsdagen på riksgalden.se/upplaning. Bud ska läggas före kl. 11.00 på auktionsdagen. Resultatet publiceras kl. 11.03 med reservation för att det kan ske något senare. Bud sker endast genom Riksgäldens återförsäljare. Kontakt Anna Sjulander, upplåningschef, 08 613 47 77 Magdalena Belin, analyschef, 08 613 52 28 ¹ Marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. ² Marknadsvärdet av köp- och säljvolym i respektive obligation ska vara lika. ³ Angivna volymer av 3102 är en approximation beräknat från dagens räntenivåer.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/villkor-for-byten-i-realobligation-sgb-il-31022/Fri, 15 Mar 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-februari/Det primära saldot blev 10,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att skatteinkomsterna var cirka 3 miljarder kronor högre än prognos och utbetalningarna från ett antal myndigheter, som exempelvis Kammarkollegiet, Skolverket och Försäkringskassan var lägre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 17,4 miljarder kronor högre än beräknat. Det förklaras främst av högre utlåning till Riksbanken, eftersom lån i utländsk valuta motsvarande 18,7 miljarder kronor som förfaller i mars refinansierades redan i februari. När det ursprungliga lånet förfaller i mars kommer utlåningen till Riksbanken att minska med samma belopp. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor högre än beräknat. För tolvmånadersperioden till och med februari 2019 visade statens betalningar ett överskott på 80,0 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 224 miljarder kronor i slutet av februari. Utfallet för mars 2019 publiceras den 5 april, kl. 09.30. Kontakt Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53 Pressfunktionen, 08 613 47 01 Statens nettolånebehov¹ (miljarder kronor) ¹ Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.  ² Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019). ³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster.    4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga   poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga   utgiftstaket.   Utfall feb. Prognos feb. Diff. feb. Ack. diff.² Utfall 12-mån Nettolånebehov -41 088 -47 961 6 873 6 873 -79 957 Primärt saldo³ -54 756 -44 006 -10 750 -10 750 -104 481 Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 14 346 -3 039 17 385 17 385 10 555 Räntor på statsskulden -678 -916 238 238 13 969   - Ränta på lån i svenska kronor -758 -1 060 302 302 13 373   - Ränta på lån i utländsk valuta 7 -46 53 53 -378   - Realiserade valutakursdifferenser 73 190 -117 -117 974 Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden. Rapport Sveriges statsskuld februari 2019 Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2019/overskott-for-staten-i-februari/Thu, 07 Mar 2019 09:30:00 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfall