svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyhetslistor/nyhetsslista-press-och-publicerat/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-280/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-280/Thu, 23 Jul 2026 10:41:29 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/eu-kommissionen-foreslar-atgarder-for-att-starka-den-europeiska-banksektorns-konkurrenskraft/EU-kommissionen publicerade den 17 juli 2026 en rapport om den europeiska banksektorns konkurrenskraft, vilken redogör för de åtgärder kommissionen anser bör vidtas för att stärka den inre marknaden för banktjänster. Kommissionen har identifierat tre huvudsakliga utmaningar som hindrar banksektorn från att fullt ut stödja EU:s ekonomi: Den inre marknaden för banktjänster är alltför fragmenterad, vilket hindrar bankerna från att växa, konkurrera globalt och utnyttja effektivitetsvinster genom gränsöverskridande verksamhet. Införandet av internationella standarder inom EU:s banksektor skulle i högre grad kunna ta hänsyn till sektorns särdrag och mångfald. Vissa delar av regelverket är onödigt komplexa och betungande och bör förenklas. Kommissionen tar i rapporten ett helhetsgrepp om banksektorn och anger att den kommer att föreslå ändringar inom såväl mikro-, makrotillsyn samt krishantering. Rapporten innehåller inte detaljerade förslag, utan ger en beskrivning av den riktning som EU-kommissionen anser att regelverket bör förändras mot. Kommissionen kommer att publicera förslag till författningsändringar under det första kvartalet 2027. Rapporten berör flera av de områden som Riksgälden har ansvar för i egenskap av krishanteringsmyndighet för banker. Läs rapporten på EU-kommissionens webbplats Commission outlines measures to strengthen Europe's banking sector and support growthhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/eu-kommissionen-foreslar-atgarder-for-att-starka-den-europeiska-banksektorns-konkurrenskraft/Mon, 20 Jul 2026 15:46:11 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-275/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-275/Thu, 16 Jul 2026 10:59:11 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2652/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2652/Thu, 09 Jul 2026 10:41:38 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-juni-2026/Det primära saldot var 0,6 miljarder kronor högre än prognos. Utbetalningarna från flera myndigheter var lägre än prognosticerat, vilket motverkades av att skatteinkomsterna var cirka 2 miljarder kronor lägre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 6,2 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på högre inlåning än förväntat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,6 miljarder kronor lägre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med juni 2026 visade statens betalningar ett underskott på 99,0 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 262 miljarder kronor i slutet av juni. Utfallet för juli 2026 publiceras den 7 augusti 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 26 november 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo -58 353 -65 754 7 401 -4 564 -98 972 Nettolånebehov 58 353 65 754 -7 401 4 564 98 972 Primärt saldo [3] 55 025 55 613 -589 14 072 84 554 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -10 922 -4 688 -6 234 -8 668 -14 086 Räntor på statsskulden 14 250 14 828 -578 -840 28 504   - Ränta på lån i svenska kronor 14 848 14 573 275 403 31 421   - Ränta på lån i utländsk valuta 136 80 56 -308 -804   - Realiserade valutakursdifferenser -734 174 -909 -934 -2 113  [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.  [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.  [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.  [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld juni 2026  Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 maj 2026: Statsupplåning prognos och analys 2026:1.  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-juni-2026/Tue, 07 Jul 2026 08:00:31 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-255/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-255/Thu, 02 Jul 2026 10:36:09 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-policy-for-bedomning-av-vilka-banker-som-bor-hanteras-i-resolution/Riksgälden är Sveriges resolutionsmyndighet, vilket innebär att vi ansvarar för att hantera systemviktiga banker och vissa andra finansiella företag i resolution om de inte längre är livskraftiga och fallerar. I ansvaret ingår att bedöma vilka banker som ska hanteras i resolution och därmed är att betrakta som systemviktiga. Bedömningen görs utifrån vilka konsekvenser ett fallissemang skulle kunna få. – Genom att vi tar fram en policy och remitterar den vill vi både öka kunskapen kring Riksgäldens resolutionsarbete och göra våra bedömningar mer förutsägbara, säger Fredrik Bystedt, chef för avdelningen Finansiell Stabilitet. Syftet med att hantera systemviktiga banker genom resolution är att undvika allvarliga störningar i det finansiella systemet och se till att viktiga tjänster och funktioner till den reala ekonomin kan fortsätta att tillhandahållas. Banker som Riksgälden inte bedömer ska hanteras i resolution ska i stället avvecklas genom konkurs eller likvidation om de inte längre är livskraftiga. – I policyn beskriver vi metoden som Riksgälden använder för att bedöma vilka banker som är systemviktiga. Systemviktighetsbedömningen utgår från ett antal indikatorer med tillhörande tröskelvärden, men den görs inte strikt utifrån tröskelvärdena. Vi gör en samlad bedömning där även andra omständigheter kan vägas in, inklusive sådana som kan vara relevanta i en faktisk kris, säger Louise Welin, senior analytiker vid avdelningen för finansiell stabilitet. Riksgälden bedömer årligen vilka banker som bör hanteras i resolution. Bedömningen framgår av en resolutionsplan som upprättas och beslutas för varje bank i Sverige. Resolutionsplanering är helt central för att en problemdrabbad bank ska kunna hanteras på ett effektivt sätt i en faktisk kris. Beslut om en ny resolutionsplan fattas normalt av Riksgälden under december månad. Sista dag att svara på remissen är den 4 september 2026. Remiss: Förslag till Policy för bedömning av om en bank bör hanteras i resolution Följebrevhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-policy-for-bedomning-av-vilka-banker-som-bor-hanteras-i-resolution/Thu, 02 Jul 2026 08:15:41 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/ny-funktion-for-operativ-krishantering-i-finansiella-sektorn/Den nya funktionen ska tydliggöra ansvarsfördelning, stärka samverkan mellan offentliga och privata aktörer och förbättra möjligheter till informationsdelning. I funktionen ingår Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden samt vissa privata aktörer, såsom banker och andra företag inom finansiell sektor. Riksbanken har ansvar att leda funktionen. – Med den nya krishanteringsfunktionen stärker vi beredskapen att hantera operativa driftsstörningar i den finansiella sektorn. Det gör oss bättre rustade att värna samhällsviktiga funktioner, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/ny-funktion-for-operativ-krishantering-i-finansiella-sektorn/Tue, 30 Jun 2026 10:00:30 GMTNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/resolutionsavgifterna-for-2026-har-betalats-in/Sveriges banker och institut har nu betalat in 2026 års avgifter till resolutionsreserven på totalt cirka 4,42 miljarder kronor. Avgifterna finansierar hanteringen av krisande banker och ska betalas in tills resolutionsreserven når en målnivå om motsvarande 3 procent av de insättningar som garanteras av den svenska insättningsgarantin. Som Sveriges resolutionsmyndighet ansvarar Riksgälden för att det finns beredskap att hantera banker i kris, utan att skattebetalarna drabbas. I första hand bär bankens aktieägare och fordringsägare kostnaderna, men vid behov kan resolutionsreserven användas. De största instituten betalar en riskjusterad avgift och står för nästan hela beloppet, medan övriga betalar en schablonavgift. Vid slutet av 2025 uppgick reserven till 73,6 miljarder kronor, motsvarande 2,98 procent av garanterade insättningar. Hur stora de årliga uttagen blir och hur många år avgiftsuttag kommer att göras beror dels på utvecklingen av de garanterade insättningarna, dels på hur snabbt avgiftsunderlaget växer hos de institut som omfattas. Avgifterna sätts in på ett konto i Riksgälden och används inte direkt, utan stärker statens kassaflöde och minskar statsskulden och statens lånebehov – ett sätt att förvalta statens finanser kostnadseffektivt. Här finns mer information om när resolutionsreserven kan förväntas nå målnivån.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/resolutionsavgifterna-for-2026-har-betalats-in/Tue, 30 Jun 2026 08:16:19 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-karnavfallsavgifter-och-sakerheter-for-20272029/Riksgälden ska säkerställa att kärnkraftsindustrin kan finansiera avvecklingen av sina kärnkraftsreaktorer och omhändertagandet och slutförvaringen av kärnavfall och använt kärnbränsle. För att säkerställa finansieringen ska reaktorinnehavarna betala kärnavfallsavgifter till kärnavfallsfonden. Avgifterna ska tillsammans med tidigare fonderade medel täcka de återstående kostnaderna för det svenska kärnavfallsprogrammet. Förutom att betala avgifter ska reaktorinnehavarna även ställa godtagbara ekonomiska säkerheter för finansierings- och kompletteringsbelopp, så kallade säkerhetsbelopp. Arbetet med att ta fram förslagen inleds med att Riksgälden får kostnadsunderlag från reaktorinnehavarna. Dessa granskar vi för att sedan lämna förslag på kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp till regeringen, som fattar beslut. Innan vi lämnar förslagen till regeringen ger vi berörda aktörer möjlighet att lämna synpunkter. Föreslagna kärnavfallsavgifter är i nivå med nuvarande, med undantag för Oskarshamn där vi föreslår att avgiften höjs efter ett längre driftstopp 2025. Avgiftsnivåerna är ett nettoresultat av flera effekter som påverkar avgifterna i olika riktningar. Till exempel ökar avgifterna på grund av den nya och högre kostnadsberäkningen samt den nya metoden för inflationskurvan – medan förordningsändringen om ett högre risktillägg vid diskontering sänker avgifterna. Föreslagna säkerhetsbelopp är högre än tidigare för samtliga reaktorinnehavare. Detta förklaras av den nya och högre kostnadsberäkningen. Höjningen mildras av förordningsändringarna för kärnavfallsfondens placeringsmandat och riskavtrappningsregel. Sista dag att lämna synpunkter på förslagen är den 31 augusti 2026. Riksgälden lämnar slutgiltigt förslag till regeringen senast den 30 september 2026. Remiss: Förslag på kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2027–2029 Följebrev Fördjupningsbilaga – Merkostnader Fördjupningsbilaga – Inflationskurvan  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-karnavfallsavgifter-och-sakerheter-for-20272029/Mon, 29 Jun 2026 15:28:04 GMTFinansiering av kärnavfallNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-beskriver-utformningen-av-usas-skuldtak/Riksgälden publicerar i dag vår tredje rapport på bara några veckor. Detta då analytikern Andreas Johnson i en ny Riksgäldskommentar ger en överblick av USA:s så kallade skuldtak. Det är en lagstadgad begränsning som sätter en övre gräns, angett i dollar, för hur mycket den amerikanska federala regeringen kan låna. – Det är en lite udda utformning där det krävs ett aktivt politiskt beslut för att höja skuldtaket och finansiera redan beslutade utgifter. Det gör att det går att använda behovet av att höja taket som ett politiskt påtryckningsmedel, något som i sin tur återkommande leder till både politisk och finansiell turbulens. Samtidigt finns det få tecken på att taket faktiskt bidrar till att dämpa den amerikanska statens skuldsättning, säger Andreas Johnson. Påverkas Sverige av detta? – Sverige påverkas inte direkt av USA:s skuldtak. Det har dock förekommit turbulens på amerikanska finansiella marknader orsakat av oro kring skuldtaket. Och den turbulensen har även påverkat svenska marknader. Om taket inte höjs kontinuerligt i takt med att USA:s skuldsättning ökar så skulle det kunna resultera i en amerikansk betalningsinställelse. Det skulle kunna få allvarliga följder för det globala finansiella systemet och därmed även för Sverige. Varför är USA:s skuldtak intressant för Riksgälden att titta på? – Skuldtakets utformning orsakar volatilitet på finansiella marknader. Riksgälden behöver förstå hur taket fungerar och vilka risker som finns relaterade till finansiell stabilitet.   Vad tror du kommer att hända med skuldtaket framöver? – Det finns tecken på växande missnöje med taket och dess utformning. Men så länge den djupa polariseringen lever kvar i amerikansk inrikespolitik så ser utsikterna att reformera skuldtaket dåliga ut, säger Andreas Johnson. Läs Riksgäldskommentar nummer 3 2026 ”Utformningen av USA:s skuldtak” https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-beskriver-utformningen-av-usas-skuldtak/Mon, 29 Jun 2026 08:00:32 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-promemorian-arliga-avgifter-for-finansiering-av-resolution/Riksgälden tillstyrker i huvudsak förslagen i promemorian. Riksgälden anser att en del av finansieringsarrangemanget för resolution av försäkringsföretag bör vara förhandsfinansierat där avgifter tas ut upp till en fastställd målnivå. Dock ser Riksgälden att det finns skäl som talar för en högre grad av förhandsfinansiering än den föreslagna, samt att beräkningen av den årliga avgiften bör baseras på samma metod som inbetalningarna till det efterhandsfinansierade finansieringsarrangemanget. Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-promemorian-arliga-avgifter-for-finansiering-av-resolution/Fri, 26 Jun 2026 15:31:27 GMTFinansiell stabilitetNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/bankkrishantering-i-fokus-pa-internationell-konferens-i-stockholm/Paneldeltagare, från vänster: Claudia Buch, John Vickers, Nicolas Véron, Dominique Laboureix och Karolina Ekholm. Konferensen ägde rum den 10 och 11 juni och innehöll presentationer, diskussioner och panelsamtal med beslutsfattare, forskare och experter från flera länder. Talarna hade bjudits in av Riksgälden och Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet för att dela sina perspektiv och diskutera krishantering av banker. Uppmärksammade tio år med EU-regelverk för resolution i Sverige Konferensen uppmärksammade att det är tio år sedan det EU-gemensamma resolutionsramverket infördes i Sverige. Under två dagar diskuterades hur regelverket har fungerat i praktiken och hur det kan utvecklas för att stärka den finansiella stabiliteten. – Konferensen var ett sätt att uppmärksamma hur viktigt det är att ha ett resolutionsramverk för att kunna vara redo att hantera banker i kris – utan att det finansiella systemet drabbas av allvarliga störningar eller att skattebetalarna behöver stå för notan. Flera deltagare lyfte vikten av att fortsätta utveckla ramverket och att beslutsfattare och forskare möts för att diskutera dessa frågor från sina respektive utgångspunkter, säger Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör. Regelverk och praktik i fokus på dag 1 Den första dagen leddes av Riksgälden och hade fokus på policyfrågor. Bland annat diskuterades framstegen med att stärka bankernas motståndskraft och etablera det nya resolutionsramverket, liksom de utmaningar som fortfarande kvarstår. Även betydelsen av tillgång till likviditet i krissituationer lyftes fram. Talare på dag 1. Övre raden från vänster: Ricardo Reis, Claudia Buch, John Vickers, Nicolas Véron, Dominique Laboureix och Karolina Ekholm. Nedre raden från vänster: Alain Girard, Stefan Ingves, Patrick Honohan, Lene Kjaer och John Vickers. Forskning och erfarenheter i fokus på dag 2 Den andra dagen var inriktad på aktuell forskning och leddes av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet. Flera studier presenterades som belyser utvecklingen inom krishantering av banker och hur regelverket kan anpassas till nya risker. Talare på dag 2. Övre raden från vänster: Erlend Nier, Farzad Saidi, Elena Carletti. Nedre raden från vänster: Martin Oehmke och Mariassunta Giannetti.   Ta del av talarnas inspel Några av talen finns publicerade på respektive organisations webbplats. Här har vi samlat länkar till ett par av dem. Dominique Laboureix är ordförande för Single Resolution Board (SRB). Hans tal handlade om krishanteringsreformernas roll för att återställa och upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet: – När förtroendet väl försvinner kan konsekvenserna bli katastrofala, det visar historien. I värsta fall måste hela systemets trovärdighet byggas upp från grunden igen. Hela talet hittar du på Single Resolution Boards webbplats. Paneldeltagare, från vänster: Patrick Honohan, Erik Thedéen, Tuija Taos, Jan Marc Berk och Martin Flodén. Erik Thedéen, riksbankschef, betonade att banker och andra penningpolitiska motparter behöver säkerställa att de har både operativ förmåga och beredskap att kunna låna pengar av Riksbanken: – För att säkerställa att bankerna vid behov snabbt och effektivt ska kunna låna från Riksbanken överväger vi att införa obligatoriska testtransaktioner, men i ett första steg rekommenderas nu motparterna att frivilligt testa sin operativa förmåga genom att låna hos Riksbanken. Hela talet hittar du på Riksbankens webbplats. På Stockholms universitets webbplats kan du ta del av flera talares presentationer.  Foto: Viveca Karström Encrantzhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/bankkrishantering-i-fokus-pa-internationell-konferens-i-stockholm/Thu, 25 Jun 2026 11:03:31 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2602/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2602/Thu, 25 Jun 2026 10:46:00 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-policyer-for-ett-starkare-cybersakerhetsarbete/Riksgälden har synpunkter bland annat gällande definitioner och harmoniserade regelverk, stärkt säkerhet i digitala leveranskedjor och iniativet om cybersäker upphandling. Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-policyer-for-ett-starkare-cybersakerhetsarbete/Tue, 23 Jun 2026 16:39:41 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2694/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2694/Thu, 18 Jun 2026 10:45:13 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/protokoll-fran-finansiella-stabilitetsradets-mote-8-juni-2026/På mötet deltog finansmarknadsminister Niklas Wykman, riksbankschef Erik Thedéen, generaldirektören för Finansinspektionen, Johan Almenberg, samt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Vid mötet diskuterades det allmänna stabilitetsläget samt behov av analyser och eventuella åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Protokollet från mötet är publicerat på stabilitetsrådets webbplats.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/protokoll-fran-finansiella-stabilitetsradets-mote-8-juni-2026/Thu, 18 Jun 2026 09:56:22 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-forslag-till-foreskrifter-om-foretags-rapportering-av-krediter/Riksgälden tillstyrker förslagen i remissen. Läs hela remissvaret.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-forslag-till-foreskrifter-om-foretags-rapportering-av-krediter/Thu, 18 Jun 2026 09:30:00 GMTOm RiksgäldenNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/ny-resolutionsplan-for-centrala-motparter-fran-18-juni/Den nya resolutionsplanen gäller från och med den 18 juni. Riksgälden ska varje år upprätta en resolutionsplan för centrala motparter som resolutionsdelegationen sedan fattar beslut om. I Sverige finns en central motpart, Nasdaq Clearing Aktiebolag. Resolutionsplanen beskriver bland annat de strategier som Riksgälden avser att använda i resolution och Riksgäldens bedömning av den centrala motpartens resolutionsbarhet. Resolutionsplanen är ett viktigt verktyg för att vid behov kunna genomföra resolution på bästa sätt.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/ny-resolutionsplan-for-centrala-motparter-fran-18-juni/Thu, 18 Jun 2026 08:00:30 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-279/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-279/Thu, 11 Jun 2026 10:41:19 GMTNyhetStatslåneräntan