svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyhetslistor/nyhetslista-statens-internbank/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/forlangt-ramavtal-for-betalningstjanster/Avtalet hade från början en löptid på fyra år med option på två års förlängning. Riksgälden har beslutat att utnyttja det sista optionsåret och ramavtalet löper nu till och med den 31 juli 2028.  De avrop eller kontrakt ni som myndigheter har med ramavtalsbankerna förlängs automatiskt. Ni behöver inte vidta några ytterligare åtgärder. Här kan du läsa mer om ramavtalen för betalningstjänsterhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/forlangt-ramavtal-for-betalningstjanster/Wed, 04 Mar 2026 11:00:30 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/20252/forlangt-ramavtal-for-kortinlosen/Avtalet hade från början en löptid på fyra år med option på två års förlängning. Riksgälden har beslutat att utnyttja det första optionsåret och ramavtalet löper nu till och med den 31 juli 2027. Som längst kan avtalet förlängas till och med den sista juli 2028, om Riksgälden beslutar att utnyttja även det andra optionsåret.  De avrop eller kontrakt som myndigheter har med leverantörerna förlängs automatiskt. Myndigheterna behöver inte vidta några ytterligare åtgärder. Mer information om ramavtalet för kortinlösen, Swish för e-handel, betalväxlar samt betalterminalerhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/20252/forlangt-ramavtal-for-kortinlosen/Wed, 10 Sep 2025 09:30:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/20252/forlangt-ramavtal-for-betalningstjanster/Avtalet hade från början en löptid på fyra år med option på två års förlängning. Riksgälden har beslutat att utnyttja det första optionsåret och ramavtalet löper nu till och med den 31 juli 2027. Som längst kan avtalet förlängas till och med den sista juli 2028, ifall Riksgälden beslutar att utnyttja även det andra optionsåret. Myndigheter och affärsverk avropar de betalningstjänster de behöver via ramavtalet, till exempel betalning av löner och fakturor, utbetalning av bidrag, inbetalning av skatt samt betalningar i utländsk valuta. Mer information om ramavtalet för betalningstjänsterhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/20252/forlangt-ramavtal-for-betalningstjanster/Wed, 04 Jun 2025 11:14:08 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/20252/nytt-ramavtal-for-kort-och-resekonto/Det nya ramavtalet börjar gälla den 1 september 2025, när det nuvarande ramavtalet med SEB Kort löper ut. Löptiden är tre år med möjlighet till ett års förlängning, som längst till och med den 31 augusti 2029. Läs mer om betalkort och resekontohttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/20252/nytt-ramavtal-for-kort-och-resekonto/Fri, 21 Feb 2025 14:57:05 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2024/nytt-ramavtal-for-laddningsbara-kort/Laddningsbara kort, även kallade kallade "prepaid"-kort, används för enklare utbetalningar och är ett alternativ till kontanter och utbetalningsavier. Exempelvis kan korten användas för engångsbetalningar eller för ersättningar till personer som saknar personnummer och/eller kontonummer i Sverige.  Paygoo är ett etablerat företag i Norden på marknaden för så kallade "prepaid"-kort, men nya som ramavtalsleverantör. I ramavtalet erbjuder de ett efterbetalt kort, där myndigheten faktureras i efterhand för det laddade beloppet. Swedbank fortsätter som ramavtalsleverantör och erbjuder ett förbetalt kort. I detta fall betalar myndigheten i förväg in beloppet som kortet laddas med. Träder i kraft den 1 juli 2025 Det nya ramavtalet börjar gälla den 1 juli 2025, när det nuvarande ramavtalet för laddningsbara kort löper ut. Löptiden är tre år med möjlighet till ett års förlängning, som längst till och med den 30 juni 2029. Läs mer om laddningsbara korthttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2024/nytt-ramavtal-for-laddningsbara-kort/Mon, 09 Dec 2024 15:02:22 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2024/statens-avkastnings--och-utlaningsranta-for-2025/Riksgälden fastställer varje år statens avkastnings- och utlåningsränta enligt förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgälden. Räntan baseras på ett treårigt genomsnitt av marknadsräntan för statsobligationer med 4-6 års löptid, med ett tillägg på 0,25 procentenheter. Se historik över statens avkastnings- och utlåningsräntahttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2024/statens-avkastnings--och-utlaningsranta-for-2025/Tue, 29 Oct 2024 07:21:54 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2024/remissvar-naturvardsverkets-forslag-pa-forfattningsandringar-av-nytt-utslappshandelssystem/Riksgälden har inga synpunkter på förslagen. Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2024/remissvar-naturvardsverkets-forslag-pa-forfattningsandringar-av-nytt-utslappshandelssystem/Mon, 11 Mar 2024 09:22:51 GMTStatens internbankNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2023/remissvar-kompletterande-bestammelser-med-anledning-av-eus-forordning-om-inrattande-av-en-mekanism-for-koldioxidjustering-vid-gransen2/Riksgälden har inga synpunkter på förslaget.  Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2023/remissvar-kompletterande-bestammelser-med-anledning-av-eus-forordning-om-inrattande-av-en-mekanism-for-koldioxidjustering-vid-gransen2/Wed, 20 Dec 2023 15:16:03 GMTStatens internbankNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2023/remissvar-europaparlamentets-och-radets-forordning-om-bekampande-av-sena-betalningar-vid-affarstransaktioner2/Riksgälden har inga synpunkter på förslaget om förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner. Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2023/remissvar-europaparlamentets-och-radets-forordning-om-bekampande-av-sena-betalningar-vid-affarstransaktioner2/Wed, 20 Dec 2023 14:58:32 GMTStatens internbankNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/statens-utlanings--och-avkastningsranta-for-2024/Riksgälden fastställer varje år statens avkastnings- och utlåningsränta enligt förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgälden. Räntan baseras på ett treårigt genomsnitt av marknadsräntan för statsobligationer med 4-6 års löptid, med ett tillägg på 0,25 procentenheter. Se historik över statens avkastnings- och utlåningsräntahttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/statens-utlanings--och-avkastningsranta-for-2024/Mon, 23 Oct 2023 11:10:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2023/remissvar-riksbankens-foreskrifter-om-civil-beredskap-for-betalningar/Riksgälden ställer sig i huvudsak positiv till Riksbankens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om civil beredskap för betalningar. Samtidigt ser Riksgälden att det kan finnas skäl att bredda föreslagen avgränsning eftersom man ser en risk att missa verksamhet som är viktig för hushåll och företag. Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2023/remissvar-riksbankens-foreskrifter-om-civil-beredskap-for-betalningar/Fri, 01 Sep 2023 16:15:57 GMTStatens internbankNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/avropa-ramavtal-for-kortinlosen-med-mer/För att inte riskera avbrott i er myndighets betalningsverksamhet är det viktigt att ni genomför och implementerar ert avrop från de nya ramavtalen till den sista april i år. Nordea och Danske bank kommer inte vara kvar som ramavtalsleverantörer gällande kortinlösen efter det datumet. Observera att kortinlösen och swish e-handel enligt betalningsförordningen är obligatoriska att avropa från ramavtalen om er myndighet har behov av dessa betaltjänster. Betalväxel och betalterminaler är frivilliga att avropa från de ramavtal som Riksgälden har upphandlat för statens räkning. För frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta Riksgäldens ramavtalsansvariga. Läs mer om ramavtalen för kortinlösen, Swish för e-handel, betalväxlar samt betalterminalerhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/avropa-ramavtal-for-kortinlosen-med-mer/Mon, 20 Mar 2023 09:30:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/statens-utlanings--och-avkastningsranta-for-2023/Riksgälden fastställer varje år statens avkastnings- och utlåningsränta enligt förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgälden. Räntan baseras på ett treårigt genomsnitt av marknadsräntan för statsobligationer med 4-6 års löptid, med ett tillägg på 0,25 procentenheter. Se historik över statens avkastnings- och utlåningsräntahttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/statens-utlanings--och-avkastningsranta-for-2023/Thu, 20 Oct 2022 13:03:45 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/anmalan-till-utbildning-om-nya-ramavtal-for-betalningstjanster-och-kortinlosen/Ramavtalen börjar gälla den 1 augusti 2022 och måste avropas före den 30 april 2023, då nuvarande avrop slutar att gälla. Utbildningarna kommer vara indelade i fyra block och ta upp tjänstepaketet, kortinlösen, valutabanken och förnyad konkurrensutsättning. Anmälan till utbildning om nya ramavtal för betalningstjänster och kortinlösenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/anmalan-till-utbildning-om-nya-ramavtal-for-betalningstjanster-och-kortinlosen/Fri, 13 May 2022 11:00:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/nya-ramavtal-for-kortinlosen/Ramavtalet börjar gälla den 1 augusti 2022 och har en löptid på fyra år, med möjlighet till ett plus ett års förlängning. Myndigheterna har nio månader på sig att avropa avtalet. Avrop genomförda under det nuvarande ramavtalet är giltiga som längst till och med den sista april 2023. Kortinlösen ingick tidigare i ramavtalet för betalningstjänster. Tjänsterna har nu upphandlats i ett separat ramavtal, eftersom det är delvis andra leverantörer än övriga betalningstjänster. Avtalet ska användas av samtliga statliga myndigheter med behov av kortinlösen, men får även användas av affärsverken. Riksgälden kommer inom kort att skicka ut inbjudan till utbildning om de nya ramavtalen. Utbildningarna omfattar både ramavtalet för kortinlösen och ramavtalet för betalningstjänster. Läs mer om Riksgäldens ramavtal för kortinlösenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/nya-ramavtal-for-kortinlosen/Fri, 06 May 2022 10:00:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/finansdagen-sa-jobbar-vi-sakrare-tillsammans/Säkerhetsläget i vårt närområde har ändrats och konferensens tema, krisberedskap och kontinuitetsplanering, är högaktuellt. Under en halvdag delade talare med sig av kunskap inom olika områden och en avslutande panel reflekterade över vad som krävs för att  finansmarknadens  beredskapsarbete ska kunna stärkas ytterligare. Nätverket FSPOS (Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan) som startade 2005 är en bra bas och flera av talarna betonade att det gäller att arbeta aktivt tillsammans för att verkligen ha de konkreta handlingsplanerna på plats om det värsta händer. Cyberhotet en del av vardagen I takt med den snabba digitaliseringen på betalningsområdet, som gett oss bekväma tjänster, har även sårbarheterna ökat. Den tekniska utvecklingen har i vissa avseenden gått snabbare än utvecklingen på säkerhetsområdet vilket skapar ett gap, och därmed en ökad sårbarhet. I takt med att kontantanvändningen minskat drastiskt i samhället har också hotbilden ändrats. – Till exempel har rån av värdetransporter minskat, medan cyberangrepp och bedrägerier på nätet ökat, sa finansmarknadsminister Max Elger, som ser finansmarknadens aktörer som medvetna och i framkant. – Det finansiella stabilitetsrådet är ett viktigt forum för att diskutera de här frågorna och vi kan konstatera att vi står starkare i dag jämfört med för 15 år sedan, sa Elger. Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm inflikade att beredskapen i den finansiella sektorn är  bättre än i många andra sektorer. – Det beror sannolikt på att vi har hanterat ett antal allvarliga finanskriser som gjort att vi har regelverk och handlingsplaner på plats. Men även om beredskapen är god, finns det alltid utrymme för förbättringar, sa Karolina Ekholm. Max Elger berättade också om det uppdrag som regeringen gett Finansinspektionen att ta fram åtgärdsförslag för att stärka finanssektorns motståndskraft mot cyberangrepp. Han nämnde även betalningsutredningen som ska slutredovisas senast den 30 november 2022 där förmågan i höjd beredskap är en viktig del, liksom för- och nackdelarna med en digital centralbanksvaluta. Att jobb pågår bekräftade flera myndigheter på plats. – FSPOS samlar aktörer i finansiella sektorn. Vi har träffat varandra i vått och torrt och rutiner för kontakter är väl upparbetade, bekräftade Christina Wejshammar, avdelningschef på Riksbanken, i sitt anförande. Hon redogjorde för hur digitala betalningar och kontanter kan komplettera varandra i ett krisläge. – Stora utbetalande myndigheter, som till exempel Försäkringskassan, bedriver samarbete tillsammans med Riksbanken och Riksgälden för att kartlägga beroenden och hitta vägar för att kunna säkerställa att betalningar ska kunna ske även vid kris och krig, fortsatte Ulrika Christensen, avdelningschef för Statens internbank på Riksgälden. Under konferensen fick vi också lyssna till Fredrik Bynander från Försvarshögskolan som berättade om vikten av att myndigheter arbetar aktivt med krisberedskap och kontinuitetsplanering. Martin Allard från företaget 4C Strategies talade om hur robustheten i de finansiella tjänsterna kan ökas. Stefan Johnsson, utredare på Statens internbank på Riksgälden, gav en aktuell bild över miljöfrågor och krypto. Vår roll som garant Riksgälden har med sin roll i den centrala statsförvaltningen både hanterat och påverkats av många kriser genom historien. Att förebygga kriser är kärnan i flera av Riksgäldens uppdrag. Att kunna hantera banker i kris och stå garant för spararnas pengar genom insättningsgarantin är exempel på det. Garantier och lån är ett viktigt verktyg i kris och när osäkerheten ökar. Och Statens internbank behöver fungera i alla lägen så att svenska myndigheter kan fullgöra sina betalningar. Riksgälden har sedan 2015 en viktig roll inom civilförsvaret och ska klara av att hantera hela hotskalan, från kris till krig. – Vi jobbar med säkerhet varje dag för att bibehålla vår förmåga, inte minst i Statens internbank. Att vi delar kunskap och information med andra myndigheter är också viktigt för att utveckla vår verksamhet, sa Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör. Hela programmet: Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör: Riksgäldens roll vid krislägen. Max Elger, finansmarknadsminister: Regeringens arbete med krisberedskap inom betalningsområdet. Fredrik Bynander, Försvarshögskolan: Varför ska myndigheter arbeta med krisberedskap och kontinuitetsplanering?  Christina Wejshammar, Riksbanken: Kan digitala betalningar och kontanter komplettera varandra i ett krisläge? Martin Allard, 4C Strategies: Så ökar vi robustheten i de finansiella tjänsterna. Ulrika Christensen, Riksgälden:  Så hanterar Statens internbank nuvarande säkerhetsläge. Stefan Johnsson, Riksgälden: Miljöfrågor och krypto. Panelsamtal mellan moderator och talarna.  Här kan du ta del av talarnas Powerpoint-presentationerhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/finansdagen-sa-jobbar-vi-sakrare-tillsammans/Fri, 29 Apr 2022 11:00:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/nya-ramavtal-for-betalningstjanster/Avtalet ska användas av samtliga statliga myndigheter och får även användas av affärsverken. Genom att avropa ramavtalet köper myndigheterna betalningstjänster med tillhörande infrastruktur från bankerna. Det gäller till exempel betalning av löner, hyror och leverantörsbetalningar, men också samhällsbetalningar som pensioner, studiemedel och utbetalningar från socialförsäkringen. Statens betalningar uppgick förra året till närmare 8 000 miljarder kronor. En stor del av dessa betalningar förmedlades genom ramavtalsbankerna. Ramavtalet börjar gälla den 1 augusti 2022 och har en löptid på fyra år, med möjlighet till ett plus ett års förlängning. Myndigheterna har nio månader på sig att avropa det nya avtalet. Avrop genomförda under det nuvarande ramavtalet är giltiga som längst till och med den sista april 2023. De nya ramavtalen kommer att publiceras på Riksgäldens webbplats inom några veckor. Läs mer om Riksgäldens ramavtal för betalningstjänsterhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/nya-ramavtal-for-betalningstjanster/Fri, 22 Apr 2022 09:00:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/paminnelse-finansdagen-2022/Konferensen äger rum digitalt den 28 april kl. 9.00-12.30. Den riktar sig till dig som jobbar med ekonomifrågor inom staten. Vi ser ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, ökat cyberhot och stora förändringar inom betalningsmarknaden. Ta del av spännande föreläsningar inom detta ämne. Max Elger, finansmarknadsminister: Regeringens arbete med krisberedskap inom betalningsområdet. Fredrik Bynander, Försvarshögskolan: Varför ska myndigheter arbeta med krisberedskap och kontinuitetsplanering?  Christina Wejshammar, Riksbanken: Kan digitala betalningar och kontanter komplettera varandra i ett krisläge? Martin Allard, 4C Strategies: Så ökar vi robustheten i de finansiella tjänsterna. Karolina Ekholm och Ulrika Christensen, Riksgälden: Riksgäldens roll vid krislägen. Så hanterar Statens internbank nuvarande säkerhetsläge. Ladda ner hela programmet Anmäl dig senast den 18 aprilhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/paminnelse-finansdagen-2022/Tue, 05 Apr 2022 13:15:03 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/nu-oppnar-anmalan-till-finansdagen-2022/När: torsdag den 28 april kl. 9.00–12.30 Var: digitalt Tema för årets Finansdag är Krisberedskap och kontinuitetsplanering inom betalningsområdet. Vi ser ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, ökat cyberhot och stora förändringar inom betalningsmarknaden. Ta del av spännande föreläsningar inom detta ämne: Max Elger, finansmarknadsminister: Regeringens arbete med krisberedskap inom betalningsområdet. Fredrik Bynander, Försvarshögskolan: Varför ska myndigheter arbeta med krisberedskap och kontinuitetsplanering?  Christina Wejshammar, Riksbanken: Kan digitala betalningar och kontanter komplettera varandra i ett krisläge? Martin Allard, 4C Strategies: Så ökar vi robustheten i finansiella tjänster. Karolina Ekholm och Ulrika Christensen, Riksgälden: Riksgäldens roll i krislägen, så hanterar Statens internbank nuvarande säkerhetsläge. Ladda ner hela programmet Välkommen med din anmälan Konferensen hålls digitalt och är kostnadsfri. Anmäl dig senast den 18 april.    https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/nu-oppnar-anmalan-till-finansdagen-2022/Thu, 17 Mar 2022 08:00:00 GMTStatens internbankNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/save-the-date-den-28-april-anordnas-finansdagen-med-fokus-pa-krisberedskap-inom-betalningsomradet/Konferensen är kostnadsfri och äger rum digitalt den 28 april kl. 09.00 – 12.30. Vi ser ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, ökat cyberhot och stora förändringar inom betalningsmarknaden. Ta del av spännande föreläsningar inom detta ämne. Finansdagen riktar sig till myndighetschefer, ekonomichefer och ekonomipersonal som arbetar på myndigheter. Uppdatering: Anmälan har öppnat. Anmäl dig härhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/save-the-date-den-28-april-anordnas-finansdagen-med-fokus-pa-krisberedskap-inom-betalningsomradet/Mon, 14 Feb 2022 08:00:00 GMTStatens internbankNyhet