svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyhetslistor/nyhetslista-finansiell-stabilitet/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2025/remiss-andrade-foreskrifter-om-insattningsgarantin/Insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd som innebär att sparare kan känna sig trygga med att ha pengar insatta på ett konto på en bank eller ett kreditinstitut. Om ett institut skulle gå i konkurs ersätter staten, genom Riksgälden, kapital och ränta upp till ett visst belopp per person och institut. I ett remissförslag som skickas ut i dag föreslår Riksgälden att det högsta ersättningsbeloppet ändras från 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor per insättare och institut. – Vi har anpassat det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin enligt växelkursen som gällde den 3 juli mellan euro och svenska kronor. Nu föreslår Riksgälden att ersättningsbeloppet ska uppgå till 1 150 000 kronor, säger Fredrik Bystedt, avdelningschef för Finansiell stabilitet. EES-länder med annan valuta än euro ska genomföra en omräkning av det högsta ersättningsbeloppet vart femte år för att anpassa beloppet i den lokala valutan. Det högsta ersättningsbeloppet får då avvika med som mest motsvarande 5 000 euro från det belopp om 100 000 euro som gäller enligt EU-direktivet. Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.  Remisspromemoria – föreskrifter om insättningsgaranti Läs mer om insättningsgarantin och investerarskyddethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2025/remiss-andrade-foreskrifter-om-insattningsgarantin/Fri, 04 Jul 2025 11:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/fler-kanner-till-att-deras-pengar-ar-skyddade/För att mäta allmänhetens kunskaper om insättningsgarantin låter Riksgälden cirka tusen personer i åldersspannet 15–89 år skatta sina kunskaper om insättningsgarantin och svara på frågor om den. Nu har resultatet från den senaste mätningen kommit. Sett till de tre senaste mätningarna ser vi att både kännedomen och kunskaperna om insättningsgarantin har ökat något, framför allt hos dem som haft ”dåliga kunskaper”. Andelen som känner till att det finns ett skydd har ökat med fem procentenheter, från 58 till 63 procent sedan förra mätningen. Och när de får insättningsgarantin beskriven för sig svarar 71 procent att de känner till den. Bland dem som känner till insättningsgarantin är förtroendet för att man ska få igen sina pengar stort. Men även om sju av tio känner till att det finns ett skydd för insättningar på bankkonton så är den faktiska kunskapen om insättningsgarantin fortsatt relativt låg. Till exempel vet bara 1 av 10 av dem som känner till insättningsgarantin att den gäller för insättningar upp till 1 050 000 kronor. Kännedomen är fortsatt lägre hos kvinnor och unga än hos män Kännedomen har ökat något sedan den senaste mätningen, vilket kan bero på att det har pratats mycket om privatekonomin i media. Men precis som i den senaste mätningen är det kvinnor och unga 15–29 år som drar ned snittet även i årets mätning, vilket visar att dessa grupper behöver få ökad kännedom om insättningsgarantin. Bara 53 procent av kvinnorna känner till att deras pengar är skyddade, jämfört med 73 procent av männen. Ta del av mätningen Kännedom och kunskap om insättningsgarantin 2023. Här hittar du mer information om insättningsgarantin.  Mätning kännedom om insättningsgarantinhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/fler-kanner-till-att-deras-pengar-ar-skyddade/Fri, 15 Dec 2023 15:44:06 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti/De nya bestämmelserna innebär att instituten ska lämna ytterligare uppgifter om insättare och deras insättningar i fråga om föranmälda konton som instituten använder för återbetalning av insatta medel. Därutöver har Riksgälden föreslagit ändringar om att instituten ska lämna ytterligare uppgifter om insättare och deras insättningar gällande födelsedatum, särskilt identifikationsnummer samt sektorkoder. RGKFS 2022:3: Riksgäldskontorets föreskrifter om ändring i Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2011:2) om institus skyldighet att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar  Beslutspromemoria - ändrade föreskrifter om instituts skyldighet att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2023/andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti/Mon, 06 Feb 2023 17:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/ny-digital-inrapportering-for-uppgifter-om-insattningsgaranti--och-resolutionsavgifter/Banker och institut som rapporterat in uppgifter för resolutionsavgiften, insättningsgarantiavgiften eller garanterade insättningar per kvartal har tidigare skickat in uppgifter via blanketter per post till Riksgälden. Nu digitaliserar Riksgälden processen som innebär att banker och institut i stället rapporterar in uppgifterna via Finansinspektionens rapporteringssystem Fidac. Till Fidac på Finansinspektionens webbplats Att uppgifterna framöver ska lämnas till Finansinspektionen framgår av nya bestämmelser i Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti samt (RGKFS 2015:2) om resolution, som träder i kraft den 1 januari 2023. Läs mer här: Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti och resolution Se även Information om rapportering av garanterade insättningar per kvartal Information om rapportering av uppgifter för beräkning av resolutionsavgifthttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/ny-digital-inrapportering-for-uppgifter-om-insattningsgaranti--och-resolutionsavgifter/Thu, 08 Dec 2022 11:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti-och-resolution/De nya bestämmelserna innebär att uppgifter om garanterade insättningar och uppgifter för beräkning av insättningsgarantiavgift och resolutionsavgift som i dag lämnas på Riksgäldens blanketter, och lämnas in till Riksgälden med post eller mejl, i stället ska lämnas till Finansinspektionen genom rapporteringssystemet Fidac. RGKFS 2022:1: Riksgäldskontorets föreskrifter om ändring i Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti RGKFS: 2022:2: Riksgäldskontorets föreskrifter om ändring i Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2015:2) om resolution Beslutspromemoria – ändrade föreskrifter om insättningsgaranti och resolution (RG 2022/799)https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2022/andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti-och-resolution/Wed, 07 Dec 2022 18:30:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2022/remiss-forslag-till-andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti-och-resolution/De föreslagna ändringarna innebär att det i föreskrifterna införs förtydligande bestämmelser om uppgiftsskyldigheten för de institut som omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och de företag som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution. Ändringarna innebär också att de uppgifter som i dag lämnas på Riksgäldens blanketter, och lämnas in till Riksgälden med post eller mejl, i stället ska lämnas till Finansinspektionen. Förslaget innebär att Riksgäldens manuella hantering ersätts med en teknisk hantering. Skriftliga synpunkter på förslaget lämnas till Riksgälden senast den 7 november 2022. Ange diarienummer 2022/799. Lämna gärna synpunkterna via e-post till ig@riksgalden.se. Frågor om remissen besvaras av Johan Skog, johan.skog@riksgalden.se eller 08-613 45 08. Föreskriftsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Remisspromemoria: Ändrade föreskrifter om insättningsaranti och resolutionhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2022/remiss-forslag-till-andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti-och-resolution/Wed, 28 Sep 2022 11:31:09 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2022/remiss-forslag-till-andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti/Förslagen innebär att instituten ska lämna ytterligare uppgifter om insättare och deras insättningar till Riksgälden.    Remissen ska besvaras senast den 3 oktober 2022. Föreskriftsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.   Remisspromemoria: Ändrade föreskrifter om instituts skyldighet att lämna uppgifter om insättare och deras insättningarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2022/remiss-forslag-till-andrade-foreskrifter-om-insattningsgaranti/Fri, 01 Jul 2022 12:02:12 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2021/hogt-fortroende-for-insattningsgarantin/Insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd och bidrar till finansiell stabilitet. Den innebär att insättare får ersättning av staten upp till 1 050 000 kronor om banken eller institutet till exempel går i konkurs. En förutsättning för att insättningsgarantin ska fungera som konsumentskydd och bidra till finansiell stabilitet är att allmänheten vet att garantin finns och har förtroende för den. Riksgälden gör därför en årlig kännedomsundersökning. Många vet om att pengarna är skyddade 59 procent känner till att det finns ett skydd för pengar som är insatta på ett konto. Det finns ett högt förtroende för att få tillbaka pengar från insättningsgarantin om banken skulle gå i konkurs. Åtta av tio av de som känner till hur insättningsgarantin fungerar anger att de har förtroende att de kan återfå sina pengar. – Insättningsgarantin minskar risken för att många tar ut sina pengar samtidigt och bidrar därmed till stabilitet i den svenska ekonomin. Ju fler som känner till insättningsgarantin och har förtroende för den desto bättre fyller den sin stabilitetsbevarande roll. Det är därför viktigt att vi löpande följer upp hur kännedomen för insättningsgarantin ser ut, säger Karolina Holmberg, avdelningschef på Riksgälden. Läs mer om insättningsgarantin fungerar Ta del av kännedomsundersökningenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2021/hogt-fortroende-for-insattningsgarantin/Fri, 26 Feb 2021 08:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2020/forandrad-modell-for-berakning-av-avgiften-till-insattningsgarantin/Alla banker och institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till Riksgälden, som är ansvarig garantimyndighet. Avgiften baseras framför allt på institutets risknivå och dess sammanlagda garanterade insättningar. Från och med den 1 januari 2021 uppgår ersättningsbeloppet till högst 1 050 000 kronor (tidigare 950 000 kronor) per person och institut. Se tidigare kommunicerat pressmeddelande. Modellen följer de riktlinjer för beräkning av avgifter till insättningsgarantisystem som satts upp av Europeiska bankmyndigheten, Eba. De förändringar som nu genomförs syftar till att avgifterna bättre ska spegla institutens risknivå och därmed bättre fånga den risk som instituten utgör för insättningsgarantisystemet. – Vi vill minska institutens incitament till överdrivet risktagande för att på så sätt värna den finansiella stabiliteten. Vi har därför ändrat modellen så att avgiften som bankerna och instituten betalar bättre speglar deras risknivå, säger Karolina Holmberg, chef för avdelningen Finansiell stabilitet och konsumentskydd. Förändringar i korthet Två nya riskindikatorer läggs till; systemviktigt institut och stabil nettofinansieringskvot. De indikatorer som speglar förväntad förlust vid fallissemang erhåller en högre vikt medan indikatorer som speglar sannolikhet för fallissemang erhåller en lägre vikt än tidigare. Det totala avgiftsuttaget, som regleras i lagen om insättningsgaranti och som ska uppgå till 0,1 procent av totalt garanterade insättningar, påverkas inte. Det är respektive instituts andel av det totala avgiftsuttaget som påverkas. Vissa institut kommer därmed att få en lägre avgift medan andra kommer att få en högre avgift. Avgiftsuttaget ändras så att skillnaden i avgift ökar mellan de institut som bedöms som mest riskfyllda respektive minst riskfyllda. De mest riskfyllda instituten kommer att få betala upp till fyra gånger högre avgift än de minst riskfyllda instituten. Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2020:3) Beslutspromemoria Läs mer om insättningsgarantinhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2020/forandrad-modell-for-berakning-av-avgiften-till-insattningsgarantin/Thu, 19 Nov 2020 13:45:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/fortsatt-oka-motstandskraften-mot-finansiella-kriser/Finanskriser är bland det mest kostsamma ett samhälle kan råka ut för. De krav som ställs på svenska banker bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten i Sverige och gynnar den reala ekonomin, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Publicering av bankernas MREL-uppfyllnad I sin presentation informerade riksgäldsdirektören om Riksgäldens arbete med finansiell krishantering och de krav Riksgälden ställer på banker i Sverige. Under hösten 2019 ska Riksgälden börja publicera respektive instituts MREL-krav och uppfyllnad av kraven på sin webbplats. – Vi ser att det finns en väletablerad marknad för efterställda skulder. Det är hög tid för svenska banker att börja emittera skuldinstrument som uppfyller Riksgäldens krav på efterställdhet, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Ta del av Hans Lindblads presentation: Resilient and resolvable banks Riksgälden är resolutionsmyndighet Riksgäldens uppdrag som resolutionsmyndighet innebär att Riksgälden på förhand förbereder för hur staten kan ta över kontrollen och driften av en systemviktig bank i kris, för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Bankkrishanteringen ska säkerställa att en systemviktig bank fortsätter att hålla viktiga tjänster öppna även i en kris, liksom att bankens aktieägare och långivare får bära kostnaderna av krisen istället för skattebetalarna. Med det nya resolutionsramverket är Sverige bättre rustat för att möta nästa bankkris på ett sätt där skattebetalarna skyddas. Resolutionsförfarandet omfattar de banker som bedöms vara systemviktiga. Andra banker och institut tillåts gå i konkurs eller likvidation. Den statliga insättningsgarantin, om 950 000 kronor per person och institut, gäller oavsett om banken är systemviktig eller ej. Viktigt med planering Riksgälden arbetar kontinuerligt med planering och förberedelser inför en kris. Bland annat ställer Riksgälden krav på att de banker som kan bli föremål för resolution ska ha en viss mängd eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL), för att det ska vara tydligt vilka skulder som skrivs ned först vid en kris och därmed vilka aktieägare och långivare som drabbas först. Dessa skuldinstrument ska vara efterställda senast den 1 januari 2022.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/fortsatt-oka-motstandskraften-mot-finansiella-kriser/Thu, 05 Sep 2019 13:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/riksgaldsdirektoren-kommenterade-brexit-och-bankpaketet-pa-presstraff/För att Riksgälden ska kunna säkerställa en effektiv hantering av institut i kris kräver myndigheten att det finns tillräckligt med kapital och så kallade nedskrivningsbara skulder i bankernas balansräkningar. I ett scenario där vi får en ”hård” eller avtalslös Brexit kan en situation uppstå där vissa svenska institut eventuellt inte kommer att kunna uppfylla Riksgäldens krav på samma sätt som hittills. Det beror på att  Storbritannien då inte längre är bundet av EU-rätten. Riksgälden följer frågan och kommer att pröva relevanta frågor från fall till fall. - En hård Brexit skulle vara en extraordinär omständighet som kan få konsekvenser för finanssektorn i Sverige. Riksgälden kommer att hantera följderna på ett ansvarsfullt sätt för att trygga stabiliteten, här kan frågan om en anpassningsperiod för att hantera eventuella problem aktualiseras, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Bankpaketet och skulder med efterställning till 2022 Riksgäldsdirektören berörde även arbetet med det uppdaterade regelverket för bankkrishantering (BRRD2 som är en del av det s.k. Bankpaketet) som är under slutförhandling inom EU och därefter ska genomföras i svensk rätt. På sikt ska institutens nedskrivningsbara skulder och kapitalbas helt bestå av kapital- eller skuldinstrument med efterställning, det vill säga som tas i anspråk före andra skulder om en nedskrivning eller konvertering blir aktuell. På så sätt blir det tydligt att det är investerare i sådana instrument som, efter aktieägarna, först ska bära kostnaderna om institutet fallerar. I samband med att Riksgälden kommunicerade hur nuvarande regler ska tillämpas meddelades att instrument som används för att uppfylla MREL ska vara efterställda senast den 1 januari 2022. Hans Lindblad kommenterar: - Med anledning av översynen av regelverket har Riksgälden fått frågor om när kravet på skulder med efterställning senast ska vara uppfyllt. Riksgäldens besked är alltjämt att den 1 januari 2022 gäller. Instituten bör alltså inleda emissionerna av skulder med den efterställning som krävs. Under infasningsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en lämplig takt, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/riksgaldsdirektoren-kommenterade-brexit-och-bankpaketet-pa-presstraff/Wed, 20 Feb 2019 10:26:45 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/sverige-battre-rustat-for-bankkris/– Vi har idag ett ramverk som möjliggör för oss att hantera en bank i kris på ett mer effektivt sätt jämfört med 2008, och som skyddar svenska skattebetalare. Vi ser att det fungerar. Kreditvärdering och marknadsprissättning indikerar att aktörerna inte förväntar sig att staten ska kliva in vid en bankkris i lika stor utsträckning som tidigare. Min bedömning är sammantaget att regelverket har vunnit trovärdighet, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Hans Lindblad lyfter också fram de risker och sårbarheter som för närvarande finns i den svenska ekonomin.  – Bland de risker och sårbarheter vi ser idag finns bland annat ett ihållande och högt risktagande på de globala finansiella marknaderna och en hög skuldsättning hos de svenska hushållen. Till detta kommer nya frågor, som penningtvätt och cyberhot riktade mot sektorn, som riskerar att utgöra hot mot den finansiella stabiliteten. Vi behöver diskutera dessa frågor mer, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Ta del av Hans Lindblads presentation: Det aktuella läget för den finansiella stabilitetenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/sverige-battre-rustat-for-bankkris/Tue, 05 Feb 2019 09:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/nordisk-baltisk-finansiell-krisovning/Övningen utgick från ett hypotetiskt krisscenario som involverar fiktiva finansinstitut i de nordiska och baltiska länderna och testade de olika myndigheternas krishanteringsförmåga och regionala samarbete. Deltagarna kommer framöver att noga studera det detaljerade utfallet av krisövningen och dra lärdom av erfarenheterna för att stärka de deltagande myndigheternas finansiella krisberedskap. För att förbereda denna övning bildades 2017 en arbetsgrupp under Riksbankens ledning inom ramen för den nordisk-baltiska stabilitetsgruppen (Nordic-Baltic Stability Group, NBSG). NBSG omfattar finansdepartement, centralbanker samt tillsyns- och resolutionsmyndigheter i de åtta nordiska och baltiska länderna. De nordiska och baltiska länderna har enats om att genomföra regelbundna finansiella krisövningar inom ramen för NBSG. Läs mer om Riksgäldens arbete med finansiell stabilitethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/nordisk-baltisk-finansiell-krisovning/Thu, 31 Jan 2019 10:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/gynnas-bankerna-fortfarande-av-en-forvantan-om-en-implicit-statlig-garanti/Historiskt har kriser i banker många gånger inneburit stora konsekvenser för det finansiella systemet och samhällsekonomin. Därför har det funnits en förväntan hos marknadsaktörer om att staten garanterar bankens överlevnad genom en implicit garanti. Detta innebär minskade risker för bankernas långivare och därmed minskade finansieringskostnader för bankerna, i form av lägre ränta på skuldfinansieringen. Denna ränterabatt brukar kallas för en ”too big to fail-premie”. Storleken på premien avgörs dels av marknadens bedömning av statens benägenhet att ge stöd åt systemviktiga banker, dels av sannolikheten för att behovet av stöd uppstår. Det senare innebär att premien kan öka, oavsett om statens benägenhet att ge stöd har förändrats eller inte. Riksgälden har tillsammans med Finansinspektionen analyserat utvecklingen av denna premie för storbankerna. Premien har minskat sedan finanskrisen 2008–2009, från cirka 250 räntepunkter till cirka 25 räntepunkter. Mer motståndskraftiga banker Nedgången beror bland annat på att EU-länderna infört nya omfattande finansiella regelverk, efter lärdomar från den globala finanskrisen 2008–2009. Höjda kapital- och likviditetskrav ska öka bankernas kapacitet att bära förluster. Det har också införts ett nytt ramverk för att hantera banker i kris, så kallad resolution. Det nya ramverket syftar till att skydda skattebetalarna genom att aktieägare och långivare bär förlusterna om en bank hamnar i kris. Åsa David, analytiker på Finansinspektionen, och Marianna Blix Grimaldi, senior analytiker på Riksgälden är två av rapportens författare: – Sammantaget bör dessa regleringar ha dämpat marknadens förväntningar på ett statligt stöd för systemviktiga banker, medan de ökade kapital- och likviditetskraven minskar risken för fallissemang och därmed behovet av statligt stöd, säger Åsa David och Marianna Blix Grimaldi. Viss osäkerhet kvarstår Marknadsaktörer tycks stödja denna bedömning men det finns fortfarande en viss förväntan om statligt stöd. – Premien kan komma att öka om det blir oro på marknaden, men högst troligt i mindre omfattning än tidigare, menar rapportförfattarna. Läs rapporten: Värdet av en implicit statlig garanti för storbankerhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019/gynnas-bankerna-fortfarande-av-en-forvantan-om-en-implicit-statlig-garanti/Tue, 22 Jan 2019 10:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/ny-overenskommelse-i-eu-om-krishanteringsregler/– Det är positivt att förhandlingen om det uppdaterade krishanteringsdirektivet nu slutförts på EU-nivå. Vi kommer att analysera dess innehåll och ser fram emot genomförandet i svensk rätt, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Den första versionen av krishanteringsdirektivet antogs inom EU 2014. Under 2016 trädde lagen i kraft i Sverige och Riksgälden fick ansvar för det nya ramverket som kallas för resolution. Krishanteringsdirektivet är genomfört i svensk rätt genom lagen om resolution. Riksgälden är Sveriges resolutionsmyndighet och har ansvar för både förberedelser och hantering av banker och andra institut i kris. Läs mer om beslutet på regeringens webbplatshttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/ny-overenskommelse-i-eu-om-krishanteringsregler/Wed, 05 Dec 2018 15:05:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/forbattrade-forutsattningar-for-effektiv-bankkrishantering/– Vi välkomnar den här lagförändringen. Den är en förutsättning för att bankerna ska kunna börja emittera legalt efterställd skuld. Syftet är att underlätta för bankerna att möta kraven enligt regelverket för krishantering samt att öka förutsättningarna för en effektiv hantering av banker i kris. Det säger Johanna Fager Wettergren som är chef för den avdelning på Riksgälden som jobbar med finansiell stabilitet. Lagändringen börjar gälla den 29 december 2018. Läs mer om beslutet på riksdagens webbplatshttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/forbattrade-forutsattningar-for-effektiv-bankkrishantering/Wed, 28 Nov 2018 09:05:44 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/nytt-satt-att-rapportera-infor-resolutionsplanering-2019/I Riksgäldens uppdrag som resolutionsmyndighet ingår planering och förberedelser i syfte att kunna genomföra en effektiv krishantering. Myndigheten genomför krisplanering för alla banker och andra institut, oavsett om de är systemviktiga eller ej. I detta arbete ingår att utarbeta planer för hur instituten ska hanteras i kris, så kallade resolutionsplaner, och besluta om krav på nedskrivningsbara skulder (MREL). För att Riksgälden ska kunna upprätta resolutionsplanerna krävs information från instituten. Från och med 2019 ska informationen rapporteras i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1624 till FI. För att undvika att instituten ska behöva rapportera informationen till olika myndigheter, kommer Riksgälden därefter att inhämta informationen från FI. FI tillhandahåller en förteckning över de företag som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution. Där framgår bland annat vilka institut som berörs av rapporteringen. Till FI:s förteckning Så här går rapporteringen till Här beskriver vi vilken information Riksgälden behöver i sitt uppdrag som resolutionsmyndighet samt hur Finansinspektionen vill att berörda institut rapporterar: Rapportering för resolutionsplanering Vid frågor, vänligen kontakta rapportering@riksgalden.sehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/nytt-satt-att-rapportera-infor-resolutionsplanering-2019/Mon, 26 Nov 2018 10:30:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/komplettering-av-fragor-och-svar-om-minimikravet-pa-nedskrivningsbara-skulder2/Revideringen beror på att Finansinspektionens beslut att flytta riskviktsgolvet för bolån från pelare 2 till pelare 1 får vissa konsekvenser för beräkningen av MREL-kravet och den tillhörande resolutionsbarhetsprincipen om att kravet ska uppfyllas med viss andel skuld på gruppnivå (skuldandelsprincipen). Detta redogjorde Riksgälden för i sitt remissvar ”Förändrad metod för tillämning av riskviktsgolvet för svenska bolån”.   Effekterna på skuldandelen är en tillfällig beräkningsteknisk effekt som det finns ett behov av att neutralisera genom vissa korrigeringar av hur skuldandelsprincipen tillämpas. I det reviderade svaret redogör Riksgälden för denna tillämpning. Här hittar du samtliga frågor som Riksgälden fått om detaljer i beslutspromemorian samt Riksgäldens svar på dessa frågor: Frågor och svar. Vill du veta mer om resolution? Läs Riksgäldens beslut i december om krav på nedskrivningsbara skulder och planer för hur banker ska hanteras i kris. Kontakt resolution@riksgalden.sehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2018/komplettering-av-fragor-och-svar-om-minimikravet-pa-nedskrivningsbara-skulder2/Mon, 08 Oct 2018 08:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2018/kannedomen-om-insattningsgarantin-kvar-pa-drygt-halften/Den senaste undersökningen genomfördes i november 2017. Resultatet av den visar att 52 procent spontant känner till insättningsgarantin. Det är samma nivå som föregående år. Kännedomen i åldersgruppen 15–29 år är fortsatt lägre än bland de äldre åldersgrupperna. Den är också högre bland män än kvinnor. Högst kännedom om insättningsgarantin har personer med ett sparande på mer än 500 000 kronor. Av de tillfrågade som kände till skyddet svarade 84 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för insättningsgarantin. När det gäller förtroendet för Riksgälden svarade 68 procent av samtliga tillfrågade att de har ganska eller mycket stort förtroende. Mer om undersökningen och tidigare resultat Frågor och svar om insättningsgarantinhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2018/kannedomen-om-insattningsgarantin-kvar-pa-drygt-halften/Tue, 20 Mar 2018 10:30:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2016/Andrad-avgiftsmodell-for-insattningsgarantin/Den nya beräkningen av avgifterna innebär att de i högre grad än tidigare baseras på institutens risknivå. Avgiften beräknas enligt riktlinjer från Europeiska bankmyndigheten (Eba). Syftet med avgiftsmodellen är – utöver att finansiera kostnaderna för insättningsgarantin över tid – att bidra till starkare incitament för instituten att minska sin riskprofil. Spannet för avgiften kommer med ändringarna att vara 0,07–0,18 procent av ett instituts garanterade insättningar, jämfört med 0,06–0,14 procent i den tidigare avgiftsmodellen. Den nya beräkningen kommer också att ta hänsyn till fem olika riskkategorier som utgörs av sju olika riskindikatorer, jämfört med den tidigare modellen som endast tog hänsyn till total kapitalrelation. Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari 2017. Frågor och svar om nya avgiftsmodellenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2016/Andrad-avgiftsmodell-for-insattningsgarantin/Fri, 09 Dec 2016 14:00:00 GMTInsättningsgarantinFinansiell stabilitetNyhet