svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyhetslistor/nyhetslista-allt-publicerat/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-foreslar-tydligare-styrning-av-statsskuldens-loptid/Regeringen ska enligt budgetlagen besluta om riktlinjerna senast den 15 november. Inför beslutet ges även Riksbanken möjlighet att yttra sig om Riksgäldens förslag. Riktlinjerna styr bland annat vilka skuldslag statsskulden ska bestå av och vilken löptid den ska ha. I riktlinjerna framgår även hur förvaltningen av statsskulden ska utvärderas. – Förslaget innebär att det tidigare löptidsintervallet ersätts med ett riktvärde och ett avvikelseintervall. Det ger en tydligare koppling mellan regeringens riktlinjer för löptiden och hur vi låneplanerar, men det innebär inte någon ändring i vår upplåningsstrategi, säger Klas Granlund, chef för avdelningen Skuldförvaltning på Riksgälden. Riktvärdet för löptiden i mitten av tidigare intervall Riksgälden föreslår att riktvärdet för löptiden ska vara 4,75 år mätt som genomsnittlig räntebindningstid, vilket är detsamma som mitten av det tidigare intervallet. Avvikelseintervallet ska främst hantera varierande lånebehov och prognososäkerheter, vilket skapar förutsättning för förutsägbarhet i obligationsutbudet. Riksgäldens analys motiverar ett avvikelseintervall på ± 1,0 år (3,75–5,75 år), vilket är något snävare än det tidigare löptidsintervallet. Ändrade mandat för positionstagning Riksgälden föreslår att riktlinjepunkterna om att ta positioner i utländska valutor och räntor samt i kronans valutakurs stryks. Eftersom statsskuldens strategiska valutaexponering ska vara noll från och med 2027, är det inte längre motiverat att ta valutapositioner i syfte att minska kostnaden för statsskulden. Riksgälden bör dock enligt förslaget behålla ett mindre mandat att ta positioner i utländska valutor och räntor för att bidra till god låneberedskap. Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2027https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-foreslar-tydligare-styrning-av-statsskuldens-loptid/Fri, 25 Sep 2026 09:30:30 GMTPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/riktlinjer/2026/statsskuldens-forvaltning--forslag-till-riktlinjer-2027/Rapport: Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2027https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/riktlinjer/2026/statsskuldens-forvaltning--forslag-till-riktlinjer-2027/Fri, 25 Sep 2026 09:30:30 GMTPublikationRiktlinjer för statsskuldens förvaltninghttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3072/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3072/Thu, 24 Sep 2026 10:49:03 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-314/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-314/Thu, 17 Sep 2026 11:10:27 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-nya-foreskrifter-om-totalforsvarsplikt/Riksgälden har inga synpunkter på förslagen. Läs hela remissvarethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-nya-foreskrifter-om-totalforsvarsplikt/Fri, 11 Sep 2026 11:54:33 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2992/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2992/Thu, 10 Sep 2026 10:40:30 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-studerar-sambandet-mellan-statens-ranteutgifter-och-ekonomisk-utveckling/I dag publicerar Riksgälden vår första rapport efter sommaren, Riksgäldskommentaren ”Sambandet mellan ränteutgifter och ekonomisk utveckling”. Den är skriven av analytikerna Tora Bäckman på Avdelningen för Ekonomisk analys och Petter Dahlström på Skuldförvaltning.   När ekonomin går sämre ökar ofta statens utgifter samtidigt som skatteintäkterna minskar. Om kostnaden för statsskulden dessutom stiger så ökar trycket på de offentliga finanserna ännu mer. – Det kan leda till att man tvingas höja skatterna eller skära ner i offentliga utgifter. Men i vår Riksgäldskommentar undersöker vi om vissa typer av statsskuld i stället kan fungera som en försäkring i svåra tider, säger Tora Bäckman. Varför har ni valt att skriva om det här ämnet? – Det här är ett ämne som diskuteras både bland akademiker och vid olika länders skuldkontor. I Sverige lyftes detta perspektiv fram i den statsskuldspolitiska utredningen från 1997 (SOU 1997:66).  Men enligt den nuvarande tillämpningen av budgetlagen är det viktigaste hur ränteutgifterna varierar från år till år, oberoende av hur ekonomin utvecklas. I vår rapport belyser vi därför ett bredare perspektiv på statsskuldens risk. Statsskulden och ränteläget har varit lågt länge, vilket gjort kostnaden för statsskulden historiskt låg. Men historien visar att skuldens storlek och kostnad varierar, och de kan bli stora igen i framtiden, säger Petter Dahlström. Vad visar er studie? – Så länge skulden är låg så påverkas inte statsfinanserna i någon hög grad av att räntor förändras. Men ju större skulden blir, desto viktigare är ränteutgifterna. Vår studie visar att de reala ränteutgifterna för nominella instrument tenderar att vara lägre när tillväxten är låg och statens nettolånebehov är högt vilket ger dem vissa försäkringsegenskaper, säger Tora. Varför blir det så? – När inflationen överraskar på uppsidan är nominella obligationer mindre kostsamma för staten än realobligationer, eftersom utgifterna för realobligationer ökar med inflationen. Samtidigt finner vi att oväntat hög inflation tenderar att sammanfalla med lägre tillväxt och ett högre nettolånebehov, vilket talar för att nominella obligationer ger bättre skydd mot sådana utfall. Men även löptiden påverkar ränteutgifterna. Vid en kort löptid får förändringar i räntenivån ett snabbare genomslag på utgifterna. En lång nominell upplåningsstrategi ger lite bättre försäkringsegenskaper än en kort nominell strategi, på så vis att dess ränta uppvisar en något högre korrelation med statens primära nettolånebehov, förklarar Petter. Vad tar ni framför allt med från er rapport till det fortsatta arbetet? – Vi undersöker ju här ett ämne som ibland diskuteras utan att något sifferunderlag presenteras. Men vi kan nu bidra med ett sådant underlag, vilket är tillfredsställande även om resultaten inte är överraskande. Snarare är det betryggande att den upplåningsstrategi som Riksgälden använder idag, där vi i huvudsak emitterar långa nominella statsobligationer, styrks av vår analys, säger Tora Bäckman. – Rapporten kommer nu att vara en del av den samlade kunskapsbas som vi använder för att utveckla våra upplåningsstrategier, vilka i sin tur syftar till att minimera kostnaden för statsskulden på lång sikt samtidigt som risken i förvaltningen beaktas, avslutar Petter Dahlström. Läs Riksgäldskommentar nummer 4 2026 "Sambandet mellan ränteutgifter och ekonomisk utveckling"https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-studerar-sambandet-mellan-statens-ranteutgifter-och-ekonomisk-utveckling/Thu, 10 Sep 2026 09:45:30 GMTStatens upplåningNyhetStatsskuldenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/riksgaldskommentar/2026/sambandet-mellan-ranteutgifter-och-ekonomisk-utveckling/Enligt budgetlagen ska statsskulden förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas. I Riksgäldens skuldstyrning definieras risken främst som hur mycket statens räntekostnader varierar mellan olika år. I denna studie används ett bredare synsätt på risk genom att studera hur statens ränteutgifter samvarierar med den ekonomiska utvecklingen. Ett sådant perspektiv är relevant eftersom stigande ränteutgifter under en ekonomisk nedgång kan försvaga de offentliga finanserna och i värsta fall leda till åtstramande finanspolitik i fel läge. Författare till ”Sambandet mellan ränteutgifter och ekonomisk utveckling” är Tora Bäckman och Petter Dahlström. Läs Riksgäldskommentar nummer 4 2026https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/riksgaldskommentar/2026/sambandet-mellan-ranteutgifter-och-ekonomisk-utveckling/Thu, 10 Sep 2026 09:43:19 GMTStatens upplåningPublikationRiksgäldskommentarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/mrel/2026/kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2026/Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad av kvartal 2, 2026https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/mrel/2026/kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2026/Wed, 09 Sep 2026 08:00:30 GMTPublikationRapport – MRELhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2026/Den kvartalsvisa rapporten innehåller även ett avsnitt som beskriver de systemviktiga bankernas marginaler mot olika regulatoriska krav. Syftet är att belysa hur stor del av den egna bufferten av kärnprimärkapital som finns tillgänglig för att täcka förluster utan att banken bryter mot något regulatoriskt krav eller går ner i en pelare 2-vägledning. Rapporten visar även vilket regulatoriskt krav som var det mest restriktiva kravet vid utgången av det andra kvartalet. Riksgälden fattar årliga beslut om MREL. Ytterligare information om MREL-kraven och tillämpningen för de svenska instituten finns i Riksgäldens MREL-policy och på sidan Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 2, 2026https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2026/Wed, 09 Sep 2026 08:00:30 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelande