svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyhetslistor/nyhetslista-allt-publicerat/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-280/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-280/Thu, 23 Jul 2026 10:41:29 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/eu-kommissionen-foreslar-atgarder-for-att-starka-den-europeiska-banksektorns-konkurrenskraft/EU-kommissionen publicerade den 17 juli 2026 en rapport om den europeiska banksektorns konkurrenskraft, vilken redogör för de åtgärder kommissionen anser bör vidtas för att stärka den inre marknaden för banktjänster. Kommissionen har identifierat tre huvudsakliga utmaningar som hindrar banksektorn från att fullt ut stödja EU:s ekonomi: Den inre marknaden för banktjänster är alltför fragmenterad, vilket hindrar bankerna från att växa, konkurrera globalt och utnyttja effektivitetsvinster genom gränsöverskridande verksamhet. Införandet av internationella standarder inom EU:s banksektor skulle i högre grad kunna ta hänsyn till sektorns särdrag och mångfald. Vissa delar av regelverket är onödigt komplexa och betungande och bör förenklas. Kommissionen tar i rapporten ett helhetsgrepp om banksektorn och anger att den kommer att föreslå ändringar inom såväl mikro-, makrotillsyn samt krishantering. Rapporten innehåller inte detaljerade förslag, utan ger en beskrivning av den riktning som EU-kommissionen anser att regelverket bör förändras mot. Kommissionen kommer att publicera förslag till författningsändringar under det första kvartalet 2027. Rapporten berör flera av de områden som Riksgälden har ansvar för i egenskap av krishanteringsmyndighet för banker. Läs rapporten på EU-kommissionens webbplats Commission outlines measures to strengthen Europe's banking sector and support growthhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/eu-kommissionen-foreslar-atgarder-for-att-starka-den-europeiska-banksektorns-konkurrenskraft/Mon, 20 Jul 2026 15:46:11 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-275/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-275/Thu, 16 Jul 2026 10:59:11 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2652/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2652/Thu, 09 Jul 2026 10:41:38 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-juni-2026/Det primära saldot var 0,6 miljarder kronor högre än prognos. Utbetalningarna från flera myndigheter var lägre än prognosticerat, vilket motverkades av att skatteinkomsterna var cirka 2 miljarder kronor lägre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 6,2 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på högre inlåning än förväntat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,6 miljarder kronor lägre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med juni 2026 visade statens betalningar ett underskott på 99,0 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 262 miljarder kronor i slutet av juni. Utfallet för juli 2026 publiceras den 7 augusti 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 26 november 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo -58 353 -65 754 7 401 -4 564 -98 972 Nettolånebehov 58 353 65 754 -7 401 4 564 98 972 Primärt saldo [3] 55 025 55 613 -589 14 072 84 554 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -10 922 -4 688 -6 234 -8 668 -14 086 Räntor på statsskulden 14 250 14 828 -578 -840 28 504   - Ränta på lån i svenska kronor 14 848 14 573 275 403 31 421   - Ränta på lån i utländsk valuta 136 80 56 -308 -804   - Realiserade valutakursdifferenser -734 174 -909 -934 -2 113  [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.  [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.  [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.  [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld juni 2026  Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 maj 2026: Statsupplåning prognos och analys 2026:1.  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-juni-2026/Tue, 07 Jul 2026 08:00:31 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/sveriges-statsskuld/20262/sveriges-statsskuld-juni-2026/Rapport Sverigesstatsskuld juni 2026https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/publikationer/sveriges-statsskuld/20262/sveriges-statsskuld-juni-2026/Tue, 07 Jul 2026 08:00:31 GMTRapport – Sveriges statsskuldPublikationhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-255/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-255/Thu, 02 Jul 2026 10:36:09 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-policy-for-bedomning-av-vilka-banker-som-bor-hanteras-i-resolution/Riksgälden är Sveriges resolutionsmyndighet, vilket innebär att vi ansvarar för att hantera systemviktiga banker och vissa andra finansiella företag i resolution om de inte längre är livskraftiga och fallerar. I ansvaret ingår att bedöma vilka banker som ska hanteras i resolution och därmed är att betrakta som systemviktiga. Bedömningen görs utifrån vilka konsekvenser ett fallissemang skulle kunna få. – Genom att vi tar fram en policy och remitterar den vill vi både öka kunskapen kring Riksgäldens resolutionsarbete och göra våra bedömningar mer förutsägbara, säger Fredrik Bystedt, chef för avdelningen Finansiell Stabilitet. Syftet med att hantera systemviktiga banker genom resolution är att undvika allvarliga störningar i det finansiella systemet och se till att viktiga tjänster och funktioner till den reala ekonomin kan fortsätta att tillhandahållas. Banker som Riksgälden inte bedömer ska hanteras i resolution ska i stället avvecklas genom konkurs eller likvidation om de inte längre är livskraftiga. – I policyn beskriver vi metoden som Riksgälden använder för att bedöma vilka banker som är systemviktiga. Systemviktighetsbedömningen utgår från ett antal indikatorer med tillhörande tröskelvärden, men den görs inte strikt utifrån tröskelvärdena. Vi gör en samlad bedömning där även andra omständigheter kan vägas in, inklusive sådana som kan vara relevanta i en faktisk kris, säger Louise Welin, senior analytiker vid avdelningen för finansiell stabilitet. Riksgälden bedömer årligen vilka banker som bör hanteras i resolution. Bedömningen framgår av en resolutionsplan som upprättas och beslutas för varje bank i Sverige. Resolutionsplanering är helt central för att en problemdrabbad bank ska kunna hanteras på ett effektivt sätt i en faktisk kris. Beslut om en ny resolutionsplan fattas normalt av Riksgälden under december månad. Sista dag att svara på remissen är den 4 september 2026. Remiss: Förslag till Policy för bedömning av om en bank bör hanteras i resolution Följebrevhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-policy-for-bedomning-av-vilka-banker-som-bor-hanteras-i-resolution/Thu, 02 Jul 2026 08:15:41 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/ny-funktion-for-operativ-krishantering-i-finansiella-sektorn/Den nya funktionen ska tydliggöra ansvarsfördelning, stärka samverkan mellan offentliga och privata aktörer och förbättra möjligheter till informationsdelning. I funktionen ingår Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden samt vissa privata aktörer, såsom banker och andra företag inom finansiell sektor. Riksbanken har ansvar att leda funktionen. – Med den nya krishanteringsfunktionen stärker vi beredskapen att hantera operativa driftsstörningar i den finansiella sektorn. Det gör oss bättre rustade att värna samhällsviktiga funktioner, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/ny-funktion-for-operativ-krishantering-i-finansiella-sektorn/Tue, 30 Jun 2026 10:00:30 GMTNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/resolutionsavgifterna-for-2026-har-betalats-in/Sveriges banker och institut har nu betalat in 2026 års avgifter till resolutionsreserven på totalt cirka 4,42 miljarder kronor. Avgifterna finansierar hanteringen av krisande banker och ska betalas in tills resolutionsreserven når en målnivå om motsvarande 3 procent av de insättningar som garanteras av den svenska insättningsgarantin. Som Sveriges resolutionsmyndighet ansvarar Riksgälden för att det finns beredskap att hantera banker i kris, utan att skattebetalarna drabbas. I första hand bär bankens aktieägare och fordringsägare kostnaderna, men vid behov kan resolutionsreserven användas. De största instituten betalar en riskjusterad avgift och står för nästan hela beloppet, medan övriga betalar en schablonavgift. Vid slutet av 2025 uppgick reserven till 73,6 miljarder kronor, motsvarande 2,98 procent av garanterade insättningar. Hur stora de årliga uttagen blir och hur många år avgiftsuttag kommer att göras beror dels på utvecklingen av de garanterade insättningarna, dels på hur snabbt avgiftsunderlaget växer hos de institut som omfattas. Avgifterna sätts in på ett konto i Riksgälden och används inte direkt, utan stärker statens kassaflöde och minskar statsskulden och statens lånebehov – ett sätt att förvalta statens finanser kostnadseffektivt. Här finns mer information om när resolutionsreserven kan förväntas nå målnivån.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/resolutionsavgifterna-for-2026-har-betalats-in/Tue, 30 Jun 2026 08:16:19 GMTFinansiell stabilitetNyhet