﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"><channel><language>sv</language><title>Nyheter</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/</link><description /><ttl>60</ttl><generator>Optimizely 12 CMS - LFPC</generator><item><title>Beslutade riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2027</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/beslutade-riktlinjer-for-statsskuldens-forvaltning-2027/</link><description>I riktlinjerna fastställer regeringen bland annat hur statsskulden ska vara sammansatt och vilken löptid den ska ha. Målet är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Regeringens beslut innebär att statsskulden ska styras mot att: Statsskulden huvudsakligen ska bestå av nominell skuld i kronor. Den reala kronskulden ska minska successivt och uppgå till en målnivå på cirka 80 miljarder kronor vid utgången av 2029. Riktvärdet för statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara noll. Löptiden (i termer av genomsnittlig räntebindningstid) för statsskulden ska styras mot ett riktvärde på 4,75 år med ett avvikelseintervall på ±1 år. I årets riktlinjer stryks även riktlinjepunkterna om att ta positioner i utländsk valuta och räntor samt i kronans valutakurs, men ett mindre mandat att ta positioner i utländska valutor och räntor för låneberedskap kvarstår. Läs mer Regeringens pressmeddelande och rapport Riksgäldens förslag till riktlinjer</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/beslutade-riktlinjer-for-statsskuldens-forvaltning-2027/</guid><pubDate>Mon, 16 Nov 2026 10:30:30 GMT</pubDate><category>Statens upplåning</category><category>Nyhet</category><category>Statsskulden</category></item><item><title>Remissvar: Ny kärnkraft – moderna regler för beredskap och skadeståndsansvar</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-ny-karnkraft-moderna-regler-for-beredskap-och-skadestandsansvar/</link><description>Kärnkraftsprövningsutredningen har i slutbetänkandet lämnat förslag på flera områden. Riksgälden lämnar i detta remissvar synpunkter på de delar av betänkandet som behandlas i kapitel 10 och som avser föreslagna ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (KTL), lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (LRO) samt förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (FRO). Läs hela remissvaret</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-ny-karnkraft-moderna-regler-for-beredskap-och-skadestandsansvar/</guid><pubDate>Fri, 13 Nov 2026 12:00:03 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Remisser och remissvar</category></item><item><title>Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 2,90%</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-290/</link><description /><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-290/</guid><pubDate>Thu, 12 Nov 2026 10:38:31 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Statslåneräntan</category></item><item><title>Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 2,96%.</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-296/</link><description /><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-296/</guid><pubDate>Thu, 05 Nov 2026 10:35:17 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Statslåneräntan</category></item><item><title>Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 3,03%.</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-303/</link><description /><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-303/</guid><pubDate>Thu, 29 Oct 2026 10:40:26 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Statslåneräntan</category></item><item><title>Remissvar: Förslag till regeringen om hållbar finansmarknad</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-forslag-till-regeringen-om-hallbar-finansmarknad/</link><description>Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas i promemorian. Läs hela remissvaret</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-forslag-till-regeringen-om-hallbar-finansmarknad/</guid><pubDate>Wed, 28 Oct 2026 10:47:00 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Remisser och remissvar</category></item><item><title>Riksgäldens policy för bedömning av vilka banker som bör hanteras i resolution</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldens-policy-for-bedomning-av-vilka-banker-som-bor-hanteras-i-resolution/</link><description>Riksgälden är Sveriges resolutionsmyndighet. Vi ansvarar för att hantera systemviktiga banker och vissa andra finansiella företag genom resolution om de inte längre är livskraftiga och fallerar. Resolution är ett särskilt förfarande för att undvika att ett fallissemang leder till allvarliga störningar i det finansiella systemet och för att säkerställa att viktiga tjänster och funktioner till den reala ekonomin kan fortsätta att tillhandahållas. Genom ett resolutionsförfarande säkerställs dessutom att det är bankens aktie- och fordringsägare – inte skattebetalarna – som ansvarar för att återställa bankens finansiella livskraft. Banker som Riksgälden inte bedömer ska hanteras i resolution ska i stället avvecklas genom konkurs eller likvidation om de inte längre är livskraftiga. Riksgälden bedömer årligen vilka banker som ska hanteras i resolution och därmed är att betrakta som systemviktiga. Bedömningen görs utifrån de konsekvenser ett fallissemang skulle kunna få, i första hand för den finansiella stabiliteten och realekonomin. Bedömningen framgår av den resolutionsplan som upprättas och beslutas för varje bank som omfattas av det svenska resolutionsregelverket. Resolutionsplanering är helt central för att en problemdrabbad bank ska kunna hanteras på ett kostnadseffektivt sätt i en faktisk kris. Beslut om resolutionsplaner fattas normalt av Riksgälden under december månad. Förslag till denna policy publicerades för remiss den 2 juli 2026 med sista svarsdatum den 4 september. Åtta myndigheter, organisationer och företag svarade på remissen. Riksgälden redogör för de mest väsentliga synpunkterna och myndighetens ställningstagande till dem i den separata beslutspromemoria som också publiceras idag.  Policyn träder i kraft den dag den publiceras. Läs den nya policyn Policy för bedömning av om en bank bör hanteras i resolution Besluts-PM SVB policy</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldens-policy-for-bedomning-av-vilka-banker-som-bor-hanteras-i-resolution/</guid><pubDate>Mon, 26 Oct 2026 08:00:30 GMT</pubDate><category>Finansiell stabilitet</category><category>Nyhet</category></item><item><title>Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 3,09%.</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-309/</link><description /><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-309/</guid><pubDate>Thu, 22 Oct 2026 10:41:37 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Statslåneräntan</category></item><item><title>Remissvar: Pensionsnivåer och pensionsavgiften – analyser på hundra års sikt</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-pensionsnivaer-och-pensionsavgiften--analyser-pa-hundra-ars-sikt/</link><description>Riksgälden har inga synpunkter på betänkandet. Läs hela remissvaret</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-pensionsnivaer-och-pensionsavgiften--analyser-pa-hundra-ars-sikt/</guid><pubDate>Wed, 21 Oct 2026 12:00:57 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Remisser och remissvar</category></item><item><title>Fokusrapport förklarar resolutionsavgiften och resolutionsreserven</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/fokusrapport-forklarar-resolutionsavgiften-och-resolutionsreserven/</link><description>Efter finanskrisen 2008–2009 infördes nya regler för att myndigheter skulle kunna hantera banker i kris på ett ordnat sätt, utan att kostnaderna i första hand hamnar hos staten och skattebetalarna. En viktig del av regelverket är resolution, som gör det möjligt att rekonstruera eller avveckla ett institut samtidigt som kritiska verksamheter kan fortsätta fungera. Genom årliga resolutionsavgifter betalar instituten till en resolutionsreserv som kan användas till krisande banker som saknar interna resurser. I en ny Fokusrapport skriven av analytikerna Erik Carle och Jenny Dickson ges en samlad bild av resolutionsavgiften samt resolutionsreservens roll i det svenska systemet för att hantera banker och andra finansiella institut i kris. Varför behövs en resolutionsreserv? – Om en bank hamnar i kris ska kostnaderna i första hand bäras av bankens ägare och borgenärer, inte av skattebetalarna. I vissa fall kan det ändå behövas ytterligare externt kapital eller likviditet. Då kan resolutionsreserven användas för att resolution ska kunna genomföras på ett ordnat sätt, säger Jenny Dickson. Vilka är det som finansierar reserven? – Resolutionsreserven byggs upp genom avgifter från banker och andra institut som omfattas av regelverket. Det innebär att finanssektorn själv bidrar till beredskapen för att hantera banker och andra institut i kris, i stället för att kostnaderna ska belasta skattebetalarna, säger Jenny. Hur beräknas avgiften för de olika instituten? – Avgiften är riskjusterad för att kostnaden ska fördelas mellan instituten med hänsyn både till deras storlek och relativa riskprofil. Ett institut med större avgiftsunderlag och högre relativ riskprofil får också bära en större del av kostnaden, säger Jenny. Hur stor ska resolutionsreserven vara? – Det finns en lagstadgad målnivå som innebär att resolutionsavgifterna tas ut till dess att reserven når motsvarande tre procent av institutens garanterade insättningar. Men om reserven sjunker under målnivån kommer avgift att börja tas ut igen, säger Erik Carle. Vad är det viktigaste att förstå om hur en bankkris finansieras? – Det centrala är i vilken ordning olika resurser ska användas. En bankkris ska i första hand finansieras av den krisdrabbade bankens ägare och borgenärer. Det kan bland annat göras med hjälp av den aktuella bankens interna resurser, genom att aktieägare och långivare får ta förluster och vid behov också svara för återkapitalisering. Om det ändå behövs kompletterande finansiering kan resolutionsreserven användas, säger Erik. – I Sverige finns även tre andra finansieringsarrangemang för att hantera olika typer av problem i det finansiella systemet: stabilitetsfonden, insättningsgarantifonden och investerarskyddet, säger Jenny Dickson. Varför är det viktigt att beskriva hur resolutionsavgiften fungerar? Regelverket är omfattande och beräkningen av avgifterna innehåller flera delar. Rapporten samlar fakta om resolutionsavgiften och resolutionsreserven på ett ställe och gör det tydligare vad som ligger bakom avgifterna och hur finansieringen är tänkt att fungera, avslutar Erik Carle. Läs Fokusrapporten   Resolutionsavgiften – en del av finansieringsarrangemangen för finansiell stabilitet    </description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/fokusrapport-forklarar-resolutionsavgiften-och-resolutionsreserven/</guid><pubDate>Wed, 21 Oct 2026 09:03:24 GMT</pubDate><category>Finansiell stabilitet</category><category>Nyhet</category></item><item><title>Remissvar: Gäldenärens avtal i konkurs (Ds 2026:15)</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-galdenarens-avtal-i-konkurs/</link><description>Riksgälden anser att det finns goda skäl för att det regleras vad som allmänt ska gälla för gäldenärers avtal i konkurs och att regleringen utformas med utgångspunkt i de regler som gäller vid företagsrekonstruktion.  Riksgälden anser vidare att de förslag som lämnas i promemorian kan förbättra förutsättningarna för att hela eller delar av verksamheten kan överlåtas och därmed leva vidare i en annan form. Riksgälden konstaterar dock att promemorian saknar förslag och överväganden om huruvida konkursboets överlåtelse av gäldenärens avtal till en ny part också bör regleras, och i så fall hur.  Läs hela remissvaret</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-galdenarens-avtal-i-konkurs/</guid><pubDate>Mon, 19 Oct 2026 13:52:07 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Remisser och remissvar</category></item><item><title>Riksgälden lämnar delredovisning av uppdraget om Norrlandsfonden</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-lamnar-delredovisning-av-uppdraget-om-norrlandsfonden/</link><description>Regeringen har gett Riksgälden i uppdrag att utreda andra finansieringslösningar än dagens för Stiftelsen Norrlandsfonden (Norrlandsfonden) och fondens dotterbolag Norrlandsfonden bostadsfinansiering AB (NFBAB) för att möjliggöra utökad utlåning till bostadsbyggande. Det här är uppdragets första del. NFBAB utfärdar topplån för nybyggnation av bostäder i svenska tillväxtkommuner. Om låntagaren inte kan refinansiera lånet vid förfallodagen kan lånet på låntagarens begäran konverteras till eget kapital. Utlåningen finansieras idag främst genom statliga kapitaltillskott. Riksgäldens bedömning är att Norrlandsfonden sannolikt skulle kunna marknadsfinansiera NFBAB:s utlåning, exempelvis genom lån från en bank eller annat kreditinstitut. Under omständigheten att riskdelning skulle krävas för att möjliggöra marknadsfinansiering kan kreditgaranti från exempelvis Riksgälden eller Boverket övervägas. Om Norrlandsfonden inte kan marknadsfinansiera NFBAB:s utlåning föreslår Riksgälden att lån från Riksgälden övervägs. Om statliga garantier eller lån ska utgöra en del av en finansieringslösning behöver garantiernas eller lånens slutliga utformning ta hänsyn till EU:s statsstödsregelverk. Det skulle till exempel kunna medföra att lån eller garantier måste ställas ut på marknadsmässiga villkor. Riksgälden har lämnat över uppdragets delredovisning till Regeringskansliet. Ett eventuellt andra steg i uppdraget omfattar utformning av en finansieringslösning efter samråd med Regeringskansliet. Slutredovisning av uppdraget ska lämnas in senast den 15 januari 2027.  Läs delredovisningen Delredovisning av uppdrag att utreda finansiering av Stiftelsen Norrlandsfonden</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-lamnar-delredovisning-av-uppdraget-om-norrlandsfonden/</guid><pubDate>Mon, 19 Oct 2026 12:06:59 GMT</pubDate><category>Garantier och lån</category><category>Nyhet</category></item><item><title>Remissvar: Revidering av EU:s utsläppshandelssystem ETS 2026</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-revidering-av-eus-utslappshandelssystem-ets-2026/</link><description>Riksgälden har inga synpunkter på förslagen. Läs hela remissvaret</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-revidering-av-eus-utslappshandelssystem-ets-2026/</guid><pubDate>Thu, 15 Oct 2026 16:30:21 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Remisser och remissvar</category></item><item><title>Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 3,07%.</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3074/</link><description /><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3074/</guid><pubDate>Thu, 15 Oct 2026 10:37:42 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Statslåneräntan</category></item><item><title>Remissvar: Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till avgiftsnivåer för 2027</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-stralsakerhetsmyndighetens-forslag-till-avgiftsnivaer-for-2027/</link><description>Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas. Läs hela remissvaret</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-stralsakerhetsmyndighetens-forslag-till-avgiftsnivaer-for-2027/</guid><pubDate>Wed, 14 Oct 2026 15:32:50 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Remisser och remissvar</category></item><item><title>Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 3,07%.</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3073/</link><description /><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3073/</guid><pubDate>Thu, 08 Oct 2026 10:37:22 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Statslåneräntan</category></item><item><title>Riksgäldskommentar belyser AI-användningen i finanssektorn</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-ai-anvandningen-i-finanssektorn/</link><description>Artificiell intelligens (AI) tar över alltmer i samhället och i några sektorer går utvecklingen extra snabbt. I en ny Riksgäldskommentar beskriver analytikern Andreas Johnson användningen av AI inom finanssektorn, där företag gynnas av ökad effektivitet och bättre beslutsfattande. – Min rapport belyser varför AI fått så stort genomslag i sektorn, vilka användningsområden som finns samt vilka risker mot finansiell stabilitet som den ökande användningen av AI ger upphov till, säger författaren Andreas Johnson. Hur skulle du beskriva användningen av AI i finanssektorn i dag? – Den är omfattande och väntas fortsätta öka framöver. AI används brett från relativt enkla uppgifter som kundservice och enklare kreditbeslut till mer avancerade uppgifter. Det kan exempelvis vara som stöd vid portföljförvaltning och funktioner för att minska risken för penningtvätt och bedrägerier. Varför ligger just finanssektorn så långt framme när det gäller AI-användning? – Finanssektorns karaktär innebär att AI är relativt enkelt att implementera och ger betydande fördelar för användarna. Det skapas enorma mängder data i finanssektorn. AI är speciellt effektivt på att hantera stora datamängder vilket gör det möjligt att effektivisera och automatisera många verksamheter. Omfattande datatillgång gör det även enklare att träna AI-modeller för att dessa ska prestera bättre över tid. Finanssektorn digitaliserades tidigt vilket har förenklat implementeringen av AI.   Vilka risker med AI lyfter du i din rapport? – Det finns ett antal risker mot finansiell stabilitet kopplade till AI, och riskerna är av olika karaktär. Man kan argumentera för att det i närtid är AI:s möjlighet att underlätta cyberattacker som är den mest akuta risken. I det korta perspektivet finns även risker kopplade till finansieringen av omfattande AI-investeringar. På lite längre sikt kan AI:s påverkan på marknaders funktionssätt utgöra en betydande risk mot finansiell stabilitet. Varför bevakar Riksgälden den här utvecklingen? – Utvecklingen av AI går ju mycket snabbt framåt och bland annat så behöver Riksgälden förstå vilka risker mot finansiell stabilitet som den ökande användning av AI inom finanssektorn ger upphov till, säger Andreas Johnson. Läs Riksgäldskommentar nummer 5 2026 ”Artificiell intelligens och finansiella marknader”</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-ai-anvandningen-i-finanssektorn/</guid><pubDate>Tue, 06 Oct 2026 10:55:56 GMT</pubDate><category>Finansiell stabilitet</category><category>Nyhet</category></item><item><title>Remissvar: Att säga ja!</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-att-saga-ja/</link><description>Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas i betänkandet. Läs hela remissvaret</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-att-saga-ja/</guid><pubDate>Mon, 05 Oct 2026 13:47:39 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Remisser och remissvar</category></item><item><title>Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 3,14%.</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3142/</link><description /><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3142/</guid><pubDate>Thu, 01 Oct 2026 10:37:01 GMT</pubDate><category>Nyhet</category><category>Statslåneräntan</category></item><item><title>Gröna kreditgarantier för lån till Preem har avslutats</title><link>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/grona-kreditgarantier-for-lan-till-preem-har-avslutats/</link><description>I april 2022 respektive maj 2024 beslutade Riksgälden att ställa ut kreditgarantier för två lånefaciliteter till Preem. Garantierna utfärdades enligt förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar.  Syftet med de båda lånefaciliteterna var att finansiera ombyggnader av Preems raffinaderier i Lysekil för att öka produktionen av förnybart bränsle. Lånefaciliteterna har avslutats på Preems initiativ i samband med att bolaget fick nya ägare i VAROPreem. Eftersom lånefaciliteterna är avslutade så har tillhörande kreditgarantier från Riksgälden också avslutats.  Riksgälden har därmed ingen återstående exponering gentemot Preem. Läs mer om kreditgarantier för gröna investeringar</description><guid>https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/grona-kreditgarantier-for-lan-till-preem-har-avslutats/</guid><pubDate>Wed, 30 Sep 2026 09:00:30 GMT</pubDate><category>Garantier och lån</category><category>Nyhet</category></item></channel></rss>