svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/bankkrishantering-i-fokus-pa-internationell-konferens-i-stockholm/Paneldeltagare, från vänster: Claudia Buch, John Vickers, Nicolas Véron, Dominique Laboureix och Karolina Ekholm. Konferensen ägde rum den 10 och 11 juni och innehöll presentationer, diskussioner och panelsamtal med beslutsfattare, forskare och experter från flera länder. Talarna hade bjudits in av Riksgälden och Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet för att dela sina perspektiv och diskutera krishantering av banker. Uppmärksammade tio år med EU-regelverk för resolution i Sverige Konferensen uppmärksammade att det är tio år sedan det EU-gemensamma resolutionsramverket infördes i Sverige. Under två dagar diskuterades hur regelverket har fungerat i praktiken och hur det kan utvecklas för att stärka den finansiella stabiliteten. – Konferensen var ett sätt att uppmärksamma hur viktigt det är att ha ett resolutionsramverk för att kunna vara redo att hantera banker i kris – utan att det finansiella systemet drabbas av allvarliga störningar eller att skattebetalarna behöver stå för notan. Flera deltagare lyfte vikten av att fortsätta utveckla ramverket och att beslutsfattare och forskare möts för att diskutera dessa frågor från sina respektive utgångspunkter, säger Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör. Regelverk och praktik i fokus på dag 1 Den första dagen leddes av Riksgälden och hade fokus på policyfrågor. Bland annat diskuterades framstegen med att stärka bankernas motståndskraft och etablera det nya resolutionsramverket, liksom de utmaningar som fortfarande kvarstår. Även betydelsen av tillgång till likviditet i krissituationer lyftes fram. Talare på dag 1. Övre raden från vänster: Ricardo Reis, Claudia Buch, John Vickers, Nicolas Véron, Dominique Laboureix och Karolina Ekholm. Nedre raden från vänster: Alain Girard, Stefan Ingves, Patrick Honohan, Lene Kjaer och John Vickers. Forskning och erfarenheter i fokus på dag 2 Den andra dagen var inriktad på aktuell forskning och leddes av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet. Flera studier presenterades som belyser utvecklingen inom krishantering av banker och hur regelverket kan anpassas till nya risker. Talare på dag 2. Övre raden från vänster: Erlend Nier, Farzad Saidi, Elena Carletti. Nedre raden från vänster: Martin Oehmke och Mariassunta Giannetti.   Ta del av talarnas inspel Några av talen finns publicerade på respektive organisations webbplats. Här har vi samlat länkar till ett par av dem. Dominique Laboureix är ordförande för Single Resolution Board (SRB). Hans tal handlade om krishanteringsreformernas roll för att återställa och upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet: – När förtroendet väl försvinner kan konsekvenserna bli katastrofala, det visar historien. I värsta fall måste hela systemets trovärdighet byggas upp från grunden igen. Hela talet hittar du på Single Resolution Boards webbplats. Paneldeltagare, från vänster: Patrick Honohan, Erik Thedéen, Tuija Taos, Jan Marc Berk och Martin Flodén. Erik Thedéen, riksbankschef, betonade att banker och andra penningpolitiska motparter behöver säkerställa att de har både operativ förmåga och beredskap att kunna låna pengar av Riksbanken: – För att säkerställa att bankerna vid behov snabbt och effektivt ska kunna låna från Riksbanken överväger vi att införa obligatoriska testtransaktioner, men i ett första steg rekommenderas nu motparterna att frivilligt testa sin operativa förmåga genom att låna hos Riksbanken. Hela talet hittar du på Riksbankens webbplats. Foto: Viveca Karström Encrantzhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/bankkrishantering-i-fokus-pa-internationell-konferens-i-stockholm/Thu, 25 Jun 2026 11:03:31 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2602/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2602/Thu, 25 Jun 2026 10:46:00 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2694/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2694/Thu, 18 Jun 2026 10:45:13 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/protokoll-fran-finansiella-stabilitetsradets-mote-8-juni-2026/På mötet deltog finansmarknadsminister Niklas Wykman, riksbankschef Erik Thedéen, generaldirektören för Finansinspektionen, Johan Almenberg, samt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Vid mötet diskuterades det allmänna stabilitetsläget samt behov av analyser och eventuella åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Protokollet från mötet är publicerat på stabilitetsrådets webbplats.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/protokoll-fran-finansiella-stabilitetsradets-mote-8-juni-2026/Thu, 18 Jun 2026 09:56:22 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-279/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-279/Thu, 11 Jun 2026 10:41:19 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-och-stockholms-universitet-arrangerar-internationell-tvadagarskonferens-inom-krishantering-av-banker/Den 10 och 11 juni arrangerar Riksgälden tillsammans med Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet en internationell konferens med inbjudna talare och gäster som arbetar med eller forskar på frågor om finansiella kriser och krishantering av banker. Konferensen uppmärksammar att det är tio år sedan Sverige införde det EU-gemensamma regelverket för att hantera banker i kris — det så kallade resolutionsramverket, som togs fram efter den stora finanskrisen. Den första dagen hölls presentationer och panelsamtal med svenska och internationella beslutsfattare, forskare och andra experter inom krishantering av banker. – Ramverket, som fyller tio år i år, har gett oss verktyg och befogenheter att hantera fallerande systemviktiga banker, men också helt nya förutsättningar för bankerna att vara rustade för nästa kris. Genom krav på planering har det byggts upp en institutionell krisberedskap som tidigare inte fanns. Som stabilitetsvårdande myndighet är det viktigt att vi behåller och utvecklar ramverket, säger Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör. Även representanter för Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet betonar vikten av dialog och kunskapsutbyte: – Resolution är ett nytt område. För att kunna undervisa om det på Stockholms universitet har samarbete med Riksgälden varit avgörande. Genom denna konferens hoppas vi nu också kunna stärka vårt nätverk och i förlängningen även vår forskningsmiljö inom detta område, säger Roine Vestman, professor och föreståndare för CeMoF vid Stockholms universitet. Viktiga perspektiv från dag 1 Under dagen lyftes flera centrala frågor: Sambandet mellan banker i kris och staters skuldutveckling och hur krishanteringsramverket kan bidra till att reducera detta samband. Hur krishanteringsramverket kan fortsätta utvecklas för att stärka den finansiella stabiliteten. Lärdomar från tidigare bankkriser och hur dessa kan komma till nytta i framtiden. Upprätthållandet av förtroende och likviditetsreserver i en kris. Några röster om konferensen En av talarna var Alain Girard, direktionsledamot och chef för bankavdelningen vid den schweiziska finansmarknadsmyndigheten (FINMA):  – Valfrihet i resolution, förankrad i både ändamålsenliga rättsliga befogenheter och på operativ nivå – vilket innebär att krissimuleringsövningar måste utgöra en central uppgift och ansvar för resolutionsmyndigheter – är avgörande för regelverk, planering och förberedelser inom resolution. Även riksbankschef Erik Thedéen deltog i ett panelsamtal om hur likviditetsstress kan uppstå, hur likviditet och förtroende kan upprätthållas genom hela krisförloppet samt hur nuvarande ramverk kan förbättras:  – Det var ett jättespännande panelsamtal som både visar vikten av och svårigheten med att vara förberedd på en kris. Det är ju ganska länge sedan vi hade en kris i Sverige. Samtalet visade också på skillnaden mellan eurosystemet, som har ECB och en gemensam resolutionsmyndighet, och Sverige som står utanför båda dessa aktörer men behöver ha ett nära samarbete med dem. Fortsättning dag 2 Konferensen fortsätter i morgon med fokus på aktuell forskning inom krishantering av banker. Då presenteras studier och analyser som belyser utvecklingen inom området. Här finns konferensprogrammet (på engelska).https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-och-stockholms-universitet-arrangerar-internationell-tvadagarskonferens-inom-krishantering-av-banker/Wed, 10 Jun 2026 21:57:57 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/fokusrapport-analyserar-stablecoins-paverkan-pa-den-amerikanska-statspappersmarknaden/Årets första Fokusrapport är skriven av seniora analytikern Carl Oreland och heter ”Stablecoins och den amerikanska statspappersmarknaden”. Hur vill du beskriva stablecoins? – Stablecoins kan ses som privata digitala pengar, vilka ges ut av olika företag, så kallade emittenter. Traditionellt brukar de pengar som banker ger ut kallas för privata. Den andra kategorin av pengar är ju de som skapas av centralbanker som Riksbanken i Sverige, säger Carl Oreland. Hur har användningen av stablecoins ökat? – På några år har stablecoins gått från att vara en närmast okänd företeelse till att nu diskuteras av IMF, centralbanker och andra beslutsfattare. Drivet av ett ökat intresse från investerare samt en gynnsam global utveckling av regelverk så har det totala marknadsvärdet av emitterade stablecoins nått en ny rekordnivå. En viktig faktor bakom den senaste tidens snabba tillväxt har varit den amerikanska administrationens positiva syn, och fokus, på kryptomarknaden och stablecoins. Det samlade marknadsvärdet för alla stablecoins uppgår idag till mer än 300 miljarder amerikanska dollar. Hur påverkas statspappersmarknaderna av utgivningen av stablecoins? – De företag som ger ut stablecoins har på kort tid blivit några av de största köparna av korta amerikanska statspapper. Amerikanska statsskuldväxlar används som reservtillgång för att garantera värdet i stablecoins. I slutet av 2024 var exempelvis Tethers och USD Coins kombinerade ägande av amerikanska statsskuldväxlar det fjärde största innehavet i världen. Det innebär att det har uppstått en koppling mellan kryptomarknaden och navet i det traditionella finansiella systemet – den amerikanska statspappersmarknaden. Vilken är den största risken med det? – Om förtroendet för värdet i något av marknadens större stablecoins skulle svikta kan det leda till att många innehavare samtidigt väljer att lösa in sina stablecoins. Det skulle resultera i att utgivarna behöver sälja stora mängder statsskuldväxlar för att kunna återbetala innehavare av stablecoins. Massförsäljningar av statsskuldväxlar kan medföra turbulens med stora ränteuppgångar och svårigheter att genomföra affärer på den amerikanska statspappersmarknadens. Sådana störningar kan då sprida sig i det globala finansiella systemet. Varför är det relevant för Riksgälden att skriva om stablecoins? – Marknaden för stablecoins kommer med största sannolikhet att fortsätta växa då förenklade betalningstransaktioner ger ett tydligt mervärde. Alltså kan emittenter av stablecoins därmed förväntas bli ännu större ägare av amerikanska statsskuldväxlar, och påverkan på statspappersmarknaden allt större. Riksgälden är en av de myndigheter som ansvarar för den finansiella stabiliteten i Sverige och som stabilitetsvårdande myndighet ligger det i Riksgäldens uppdrag att kontinuerligt följa risker som kan påverka stabiliteten i det svenska finansiella systemet, säger Carl Oreland. Läs Fokusrapporten ”Stablecoins och den amerikanska statspappersmarknaden”https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/fokusrapport-analyserar-stablecoins-paverkan-pa-den-amerikanska-statspappersmarknaden/Mon, 08 Jun 2026 11:24:27 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-271/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-271/Thu, 04 Jun 2026 10:42:43 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/finansiella-stabilitetsradet-traffas-8-juni/Rådet ska diskutera det allmänna stabilitetsläget samt behov av analyser och eventuella åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Möten i rådet hålls normalt sett två gånger per år, vår och höst. Rådet består av finansmarknadsminister Niklas Wykman, riksbankschef Erik Thedéen, generaldirektören för Finansinspektionen Johan Almenberg, samt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Vid pressbriefingen deltar finansmarknadsminister Niklas Wykman.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/finansiella-stabilitetsradet-traffas-8-juni/Wed, 03 Jun 2026 09:39:18 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-kommunernas-upplaning/Årets andra Riksgäldskommentar har titeln ”Kommunernas upplåning och skuldsättning” och är skriven av analytikern Andreas Johnson. – Kommentaren ger en översikt av kommunsektorns upplåning. Den beskriver hur behovet av upplåning till stor del drivs av investeringsbehovet i kommuner och regioner, där mer omfattande investeringar ofta kräver någon form av extern finansiering, säger Andreas Johnson. Hur fungerar upplåningen i kommunsektorn? – Några större kommuner löser detta på egen hand genom att utfärda egna skuldinstrument. Majoriteten tar dock hjälp av Kommuninvest, ett kreditmarknadsbolag som erbjuder finansförvaltning med fokus på utlåning och rådgivning. Riksgäldskommentaren beskriver även marknaden för kommunal upplåning, där Kommuninvest är den dominerande aktören med närmare 60 procent av den totala utlåningen. Varför är det här relevant för Riksgälden att titta på? – Kommunsektorns upplåning har vuxit snabbt och upplåningsbehovet väntas vara betydande även framöver, drivet av investeringar kopplade till infrastruktur, klimat- och beredskapsåtgärder. Det finns därför ett behov för Riksgälden att förstå hur marknaden fungerar och identifiera potentiella risker för den finansiella stabiliteten.  Hög koncentration men stabil kreditgivare  Vilken är den största risken med den här upplåningen? – Det som utmärker marknaden för kommunal upplåning är ju att Kommuninvest står för en majoriet av den totala utlåningen. En sådan hög koncentration skulle kunna utgöra en risk mot finansiell stabilitet – men Kommuninvest är en stabil kreditgivare och det finns faktorer som begränsar riskerna för upplåningen. Bedömningen är att det i nuläget inte finns några mer betydande risker mot finansiell stabilitet. Riskerna är dock något högre för kommunal upplåning jämfört med exempelvis statsobligationsmarknaden.   Är det något annat från Riksgäldskommentaren som du vill lyfta? – En faktor som kanske inte är så känd är att det finns ett tydligt internationellt inslag i kommunsektorns upplåning. Även om huvuddelen av kommunobligationerna köps av svenska investerare så finns det även ett betydande intresse från utländska investerare. Där står europeiska centralbanker för en stor del av efterfrågan, säger Andreas Johnson. Läs Riksgäldskommentar nummer 2 2026 ”Kommunernas upplåning och skuldsättning”https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-kommunernas-upplaning/Mon, 01 Jun 2026 10:52:56 GMTNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2642/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2642/Thu, 28 May 2026 12:23:56 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-278/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-278/Thu, 21 May 2026 10:41:22 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/esma-fortydligar-tillampningen-av-resolutionsverktyget-wdci-for-centrala-motparter/Rapporten har arbetats fram av Esmas resolutionskommitté för centrala motparter. Den tillhandahåller en metod för nationella resolutionsmyndigheter att beakta när de tillämpar resolutionsverktyget Write down and conversion (WDCI), på svenska benämnt Nedskrivning och konvertering. Riksgälden och andra resolutionsmyndigheter som omfattas av den gemensamma EU-förordningen bör enligt regelverket definiera vilka uppgifter som ska samlas in av den centrala motparten (CCP) för att kunna identifiera och kalibrera de resurser som är tillgängliga för nedskrivning. I samband med detta bör vi ta hänsyn till olika faktorer, såsom påverkan på clearingmedlemmar, finansmarknadsinfrastrukturer och finansiell stabilitet. Vi bör även säkerställa att det finns processer på plats för att effektivt genomföra WDCI, inklusive förberedelser för den efterföljande omorganisationen av CCP:n efter att WDCI har tillämpats. Hela rapporten finns att läsa på Esmas webbplats: CCP resolution briefing on the operationalisation of the write down and conversion of instruments of ownership and debt instruments or other unsecured liabilities tool Här hittar du en tidigare nyhet om att Esma förtydligar tillämpningen av ett resolutionsverktyg för centrala motparter. Läs mer om Riksgäldens resolutionsverktyg för centrala motparter  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/esma-fortydligar-tillampningen-av-resolutionsverktyget-wdci-for-centrala-motparter/Wed, 20 May 2026 09:55:01 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2702/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2702/Wed, 13 May 2026 10:36:36 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-265/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-265/Thu, 07 May 2026 10:41:54 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2693/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2693/Thu, 30 Apr 2026 10:35:48 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2692/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2692/Thu, 23 Apr 2026 10:37:15 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-270/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-270/Thu, 16 Apr 2026 10:56:57 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-andringar-i-foreskrifterna-om-insattningsgaranti/Riksgälden har i dag skickat ut en remiss med förslag om ändringar i bilagan till Riksgäldskontorets föreskrifter (2016:2) om insättningsgaranti. I remissen föreslås att det blir en större skillnad mellan de institut som betalar den lägsta respektive den högsta avgiften. Det totala årliga avgiftsuttaget bestäms i lag och påverkas inte. – De förändringar vi föreslår förväntas öka institutens incitament att ta mindre risk och därmed bidra till finansiell stabilitet. De här ändringarna grundar sig också på att vi enligt Europeiska bankmyndighetens riktlinjer ska säkerställa att avgiften till insättningsgarantin är anpassad till institutens riskprofiler och affärsmodeller, säger Fredrik Bystedt, avdelningschef för Finansiell stabilitet på Riksgälden.  Remiss: Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti  Sista datum att svara på remissen är 16 juni 2026. De ändrade föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-andringar-i-foreskrifterna-om-insattningsgaranti/Wed, 15 Apr 2026 09:05:14 GMTInsättningsgarantinNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-269/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-269/Thu, 09 Apr 2026 10:49:00 GMTNyhetStatslåneräntan