Pressmeddelanden och nyheter

Uppfyllnad av kravet på kapitalbas och kvalificerad skuld – fjärde kvartalet 2025

Mon, 09 Mar 2026 08:00:32 GMT

Den kvartalsvisa rapporten innehåller även ett avsnitt som beskriver de systemviktiga bankernas marginaler mot olika regulatoriska krav. Syftet är att belysa hur stor del av den egna bufferten av kärnprimärkapital som finns tillgänglig för att täcka förluster utan att banken bryter mot något regulatoriskt krav eller går ner i en pelare 2-vägledning. Rapporten visar även vilket regulatoriskt krav som var det mest restriktiva kravet vid utgången av det fjärde kvartalet. Riksgälden fattar årliga beslut om MREL. Ytterligare information om MREL-kraven och tillämpningen för de svenska instituten finns i Riksgäldens MREL-policy och på sidan Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 4, 2025

Överskott för staten i februari 2026

Fri, 06 Mar 2026 08:07:38 GMT

Det primära saldot var 20,7 miljarder kronor högre än prognos. Det beror huvudsakligen på att skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor högre än beräknat. Det var främst kompletteringsbetalningar som gjorde att skatteinkomsterna blev högre än väntat. Även utgifterna för flera statliga myndigheter var lägre än väntat, bland annat utgifterna för försvaret. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 0,8 miljarder kronor lägre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos. För tolvmånadersperioden till och med februari 2026 visade statens betalningar ett underskott på 101,5 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 201 miljarder kronor i slutet av februari. Utfallet för mars 2026 publiceras den 9 april 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 28 maj 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor) Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 83 358 62 123 21 235 15 965 -101 546 Nettolånebehov -83 358 -62 123 -21 235 -15 965 101 546 Primärt saldo [3] -81 698 -61 004 -20 694 -16 283 65 974 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -3 240 -2 466 -774 -495 5 913 Räntor på statsskulden 1 579 1 347 233 813 29 659 - Ränta på lån i svenska kronor 1 408 1 289 119 552 30 592 - Ränta på lån i utländsk valuta 99 3 96 -551 -425 - Realiserade valutakursdifferenser 73 55 18 812 -508 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld februari 2026 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 november 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:2.

Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 2,45%.

Thu, 05 Mar 2026 10:39:30 GMT

Förlängt ramavtal för betalningstjänster

Wed, 04 Mar 2026 11:00:30 GMT

Avtalet hade från början en löptid på fyra år med option på två års förlängning. Riksgälden har beslutat att utnyttja det sista optionsåret och ramavtalet löper nu till och med den 31 juli 2028. De avrop eller kontrakt ni som myndigheter har med ramavtalsbankerna förlängs automatiskt. Ni behöver inte vidta några ytterligare åtgärder. Här kan du läsa mer om ramavtalen för betalningstjänster

Remissvar: Promemorian – En effektivare och mer ändamålsenlig anskaffning och användning av lokaler

Tue, 03 Mar 2026 16:30:30 GMT

Promemorian föreslår flera ändringar i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning för att öka effektiviteten och minska statens kostnader för lokaler. Myndigheter ska i sin lokalförsörjningsplanering aktivt verka för en effektiv och ändamålsenlig anskaffning och användning av lokaler, bland annat genom att: Undersöka möjligheter till samverkan med andra myndigheter. Pröva samlokalisering, särskilt för myndigheter med få anställda på en ort. Därtill införs nya och tydligare bestämmelser om lokalförsörjningsplanering och förtydliganden av befintliga regler. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 maj 2026. Läs hela remissvaret.

Remissvar: Vägledning för krigsbemanningsplan

Fri, 27 Feb 2026 16:50:30 GMT

Riksgäldskontoret har inga synpunkter på de förslag som lämnas i vägledningen. Läs hela remissvaret.

Remissvar: Vägledning för krigsuppgiftsförteckning

Fri, 27 Feb 2026 16:45:30 GMT

Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas i vägledningen. Läs hela remissvaret.

Remissvar: Vägledning för krigsarbetsordning

Fri, 27 Feb 2026 16:30:30 GMT

Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas i vägledningen. Läs hela remissvaret.

Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 2,48%.

Thu, 26 Feb 2026 11:11:18 GMT

Riksgäldskommentar undersöker riskerna med privata krediter

Wed, 25 Feb 2026 10:00:30 GMT

Idag publicerar Riksgälden årets första Riksgäldskommentar, skriven av analytikerna Andreas Johnson och Tora Bäckman. Ämnet är privata krediter, en form av företagsutlåning som blir allt vanligare. – Vår Riksgäldskommentar beskriver vad privata krediter är, vad de används till och vad de kan innebära för risker. Användningen av privata krediter har ökat snabbt, särskilt i USA men det blir vanligare i Europa också. Eftersom det är mindre reglerat än bankkrediter så är insynen också mindre. Det har gjort att flera internationella institutioner har varnat för att de innebär en risk för finansiell stabilitet. Det ville vi undersöka, berättar Tora Bäckman. Vad är grundläggande att känna till om privata krediter? – Det är utlåning till företag som inte går genom banksystemet. Oftast handlar det om långsiktiga investerare, såsom pensionsfonder och försäkringsbolag, som lånar ut pengar med lång löptid till företag. Företagen är ofta för stora eller för riskfyllda för att banker ska vilja låna ut pengar till dem, men å andra sidan för små för att själva kunna låna upp pengar på obligationsmarknaden. Utlåningen brukar ske genom en mellanhand som tar emot kapitalet och slussar det vidare till företagen, säger Andreas Johnson. Snabb ökningstakt men bristande transparens Varför är det här relevant för Riksgälden att titta på? – Utlåning genom privata krediter ser ut att fortsätta öka i snabb takt. Samtidigt försvårar bristande transparens och begränsad tillgång till data bedömningen av riskerna kopplade till denna typ av utlåning. Riksgälden är en av de myndigheter som ansvarar för den finansiella stabiliteten i Sverige och behöver därför förstå de potentiella risker som privata krediter kan bygga upp i det finansiella systemet, förklarar Tora Bäckman. Vilka är riskerna med privata krediter som ni har identifierat? – Vi ser att marknaden i sig fyller en funktion eftersom den täcker investeringsluckor till företag som annars skulle ha svårt att få tillgång på kapital. Men den bidrar också med obalanser till det finansiella systemet som riskerar att förstärka en negativ chock, och skapar främst tre sårbarheter. En sårbarhet är bristen på transparens, vilket kommer av att det saknas objektiva priser. Den andra är att många led i värdekedjan är belånade, vilket gör att förluster kan sprida sig snabbt. Och den tredje är att det finns starka sammankopplingar med det traditionella finansiella systemet som är svåra för tillsynsmyndigheter att övervaka. De här sårbarheterna ökar risken för att en chock som drabbar världsekonomin leder till att tillväxten faller kraftigt, säger Andreas Johnson. Läs Riksgäldskommentar nummer 1 2026 ”Utlåning utanför banksektorn – risker med en växande marknad”

Remissvar: Promemorian Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt

Tue, 24 Feb 2026 15:15:30 GMT

Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas i promemorian. Läs hela remissvaret.

Årsredovisning 2025: Underskott för staten och ökad statsskuld från låg nivå

Fri, 20 Feb 2026 12:35:11 GMT

Nu kan du ta del av Riksgäldens årsredovisning för 2025. Den visar att staten gick med underskott för andra året i rad och att Riksgälden mötte det ökade lånebehovet genom att sälja mer nominella statsobligationer. Statsskulden ökade men är fortsatt låg i ett historiskt och internationellt perspektiv. Viktiga händelser under året Vill du ta del av hela årsredovisningen? Den hittar du här. Vi påbörjade arbetet i ett nytt uppdrag kopplat till ny kärnkraft. Vi ska bistå regeringen i arbetet med statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft, bland annat med bedömning av villkor och i förhandlingar. Vi delredovisade ett uppdrag kopplat till finansiering av avfallet från ny kärnkraft. Dels utredde vi behovet av ändringar i regelverket för hur omhändertagande av kärntekniska restprodukter ska finansieras vid etablering av nya kärnkraftsreaktorer. Dels lämnade vi förslag på en ny lag som gör det möjligt för aktörer som bygger nya kärnkraftsreaktorer att få statligt stöd. Riksgälden hade utestående garantier på totalt 18,1 miljarder kronor, jämfört med 13,3 miljarder kronor ett år tidigare. Ökningen beror huvudsakligen på att ytterligare lån har tagits upp under garantiprogrammet för gröna industriinvesteringar. Under 2025 togs beslut om att pausa garantiprogrammet för gröna industriinvesteringar, vilket innebär att inga nya garantier kommer att ställas ut under 2026. Beslut fattades även om att utvärdera garantiprogrammet. I egenskap av beredskapsmyndighet fick Riksgälden i uppdrag att förstärka vår beredskap genom att använda personallån mellan beredskapsmyndigheterna. Vi ändrade sättet att emittera realobligationer, från flerprisauktion till enhetsprisauktion. Inom statens internbank tecknade vi ett nytt ramavtal för betalkort och resekonto samt förlängde ramavtalen för betalningstjänster och kortinlösen. Vi genomförde en omräkning av det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin och beslutade att ändra beloppet från 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor från den 1 januari 2026. Vi samordnade en krisövning för myndigheterna i det finansiella stabilitetsråd som är en del av Regeringskansliet. Riksgälden har från 2025 ansvaret att samordna krisövningar, som syftar till att stärka myndigheternas förmåga att hantera kriser i den finansiella sektorn. Riksgälden deltog i en övning som leddes av Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS).

Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 2,44%.

Thu, 19 Feb 2026 10:50:31 GMT

Remissvar: Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto

Tue, 17 Feb 2026 13:00:30 GMT

Riksgälden vill samtidigt uppmärksamma att promemorian inte behandlar hur det tänkta kontoregistret över mottagarnas bankkonton ska hanteras efter avvecklingen av transaktionskontot. Läs hela remissvaret.

Remissvar: Ändrade föreskrifter och allmänna råd med anledning av EU:s noteringsakt samt nya regler om aktier på multilateral handelsplattform

Tue, 17 Feb 2026 09:57:00 GMT

Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas i promemorian. Läs hela remissvaret.

Ökad statsskuld men lägre kostnad 2025

Tue, 17 Feb 2026 09:30:30 GMT

Riksgälden lämnar i dag rapporten ”Statsskuldens förvaltning – underlag för utvärdering 2025” till regeringen. Den årliga rapporten beskriver hur Riksgälden hanterade statens upplåning och förvaltningen av statsskulden under föregående år, utifrån regeringens riktlinjer och målet att långsiktigt minimera kostnaden för skulden och samtidigt ta hänsyn till risker. Året i korthet Statsskulden ökade med 93 miljarder kronor under 2025 och var 1 244 miljarder kronor i slutet av året. Skuldkvoten steg från 18 till 19 procent av BNP (baserat på Riksgäldens BNP-prognos). Kostnaden för statsskulden minskade till 13 miljarder kronor, ett belopp som motsvarar 0,2 procent av BNP. Det var främst kostnaden för den valutaexponerade delen av skulden som sjönk eftersom kronan stärktes. Statsskuldens löptid låg omkring mitten av riktvärdesintervallet på 3,5–6 år. Riksgälden fortsatte avvecklingen av statsskuldens valutaexponering och började enligt ett nytt riktlinjebeslut minska realskulden. Refinansieringsrisken i statsskulden var stabil. Sverige har relativt euroländerna en högre andel av skulden som förfaller i närtid, men tittar man på förfallobeloppen i relation till BNP är förhållandena de omvända. Riksgälden fortsatte att höja utbudet av nominella statsobligationer under året för att finansiera budgetunderskott och förfallande lån. Upplåningen ökade även i kortfristiga instrument och i obligationer i utländsk valuta. Efterfrågan var stark i relation till utbudet i Riksgäldens auktioner av statspapper. I en årlig marknadsundersökning svarade återförsäljarna att de sett ett ökat intresse för svenska statspapper bland utländska investerare. Förtroendet för Riksgäldens upplåningsverksamhet var fortsatt högt bland både återförsäljarna och svenska investerare. Investerarna såg även en förbättring av likviditeten på statspappersmarknaden. Ta del av hela rapporten Statsskuldens förvaltning – underlag för utvärdering 2025 Läs mer om den årliga undersökningen av marknadens förtroende för Riksgälden och bedömning av marknadslikviditeten: Resultatet av årlig marknadsundersökning

Remissvar: Förslag till ändrade föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar

Thu, 12 Feb 2026 15:48:49 GMT

Sammantaget anser Riksgälden att Myndigheten för civilt försvar behöver se över definitionen i förslaget till föreskriftsändring. Vad som ska anses utgöra samhällsviktig verksamhet ifråga om kreditinstitut bör utgå från en bedömning som i högre utsträckning delas upp i vilken verksamhet som är viktig för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Vidare behöver institut som bedriver sådan verksamhet omfattas i större utsträckning. Läs hela remissvaret.

Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 2,51%.

Thu, 12 Feb 2026 12:02:06 GMT

Remissvar: Betänkandet Effektivare organisering och genomförande av statlig väg och järnväg

Fri, 06 Feb 2026 11:11:47 GMT

Betänkandet föreslår att utbetalningar av medel till ett statligt bolag görs av Riksgälden. Statliga bolag har dock inte konto i Riksgälden. Riksgälden föreslår att eventuella utbetalningar istället görs av Trafikverket. Betänkandet föreslår vidare att OPS-lösningar ska övervägas för transportinfrastrukturinvesteringar. I detta sammanhang vill Riksgälden särskilt lyfta några risker kopplat till den privata finansieringen i OPS-lösningar. Läs hela remissvaret

Underskott för staten i januari 2026

Fri, 06 Feb 2026 08:00:30 GMT

Det primära saldot var 10,3 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror huvudsakligen på att skatteinkomsterna var cirka 8 miljarder kronor lägre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 5,0 miljarder kronor lägre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor högre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med januari 2026 visade statens betalningar ett underskott på 110,9 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 281 miljarder kronor i slutet av januari. Utfallet för februari 2026 publiceras den 6 mars 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 28 maj 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor) Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo -32 239 -26 374 -5 865 -5 270 -110 935 Nettolånebehov [1] 32 239 26 374 5 865 5 270 110 935 Primärt saldo [3] 34 268 23 927 10 341 4 412 66 577 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] 639 5 656 -5 017 278 15 197 Räntor på statsskulden -2 668 -3 209 541 580 29 161 - Ränta på lån i svenska kronor -466 -1 036 570 433 30 469 - Ränta på lån i utländsk valuta -548 116 -664 -647 -475 - Realiserade valutakursdifferenser -1 654 -2 290 635 794 -833 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld januari 2026 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 november 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:2.