svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2694/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2694/Thu, 18 Jun 2026 10:45:13 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/protokoll-fran-finansiella-stabilitetsradets-mote-8-juni-2026/På mötet deltog finansmarknadsminister Niklas Wykman, riksbankschef Erik Thedéen, generaldirektören för Finansinspektionen, Johan Almenberg, samt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Vid mötet diskuterades det allmänna stabilitetsläget samt behov av analyser och eventuella åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Protokollet från mötet är publicerat på stabilitetsrådets webbplats.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/protokoll-fran-finansiella-stabilitetsradets-mote-8-juni-2026/Thu, 18 Jun 2026 09:56:22 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-forslag-till-foreskrifter-om-foretags-rapportering-av-krediter/Riksgälden tillstyrker förslagen i remissen. Läs hela remissvaret.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-forslag-till-foreskrifter-om-foretags-rapportering-av-krediter/Thu, 18 Jun 2026 09:30:00 GMTOm RiksgäldenNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/ny-resolutionsplan-for-centrala-motparter-fran-18-juni/Den nya resolutionsplanen gäller från och med den 18 juni. Riksgälden ska varje år upprätta en resolutionsplan för centrala motparter som resolutionsdelegationen sedan fattar beslut om. I Sverige finns en central motpart, Nasdaq Clearing Aktiebolag. Resolutionsplanen beskriver bland annat de strategier som Riksgälden avser att använda i resolution och Riksgäldens bedömning av den centrala motpartens resolutionsbarhet. Resolutionsplanen är ett viktigt verktyg för att vid behov kunna genomföra resolution på bästa sätt.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/ny-resolutionsplan-for-centrala-motparter-fran-18-juni/Thu, 18 Jun 2026 08:00:30 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-279/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-279/Thu, 11 Jun 2026 10:41:19 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-och-stockholms-universitet-arrangerar-internationell-tvadagarskonferens-inom-krishantering-av-banker/Den 10 och 11 juni arrangerar Riksgälden tillsammans med Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet en internationell konferens med inbjudna talare och gäster som arbetar med eller forskar på frågor om finansiella kriser och krishantering av banker. Konferensen uppmärksammar att det är tio år sedan Sverige införde det EU-gemensamma regelverket för att hantera banker i kris — det så kallade resolutionsramverket, som togs fram efter den stora finanskrisen. Den första dagen hölls presentationer och panelsamtal med svenska och internationella beslutsfattare, forskare och andra experter inom krishantering av banker. – Ramverket, som fyller tio år i år, har gett oss verktyg och befogenheter att hantera fallerande systemviktiga banker, men också helt nya förutsättningar för bankerna att vara rustade för nästa kris. Genom krav på planering har det byggts upp en institutionell krisberedskap som tidigare inte fanns. Som stabilitetsvårdande myndighet är det viktigt att vi behåller och utvecklar ramverket, säger Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör. Även representanter för Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet betonar vikten av dialog och kunskapsutbyte: – Resolution är ett nytt område. För att kunna undervisa om det på Stockholms universitet har samarbete med Riksgälden varit avgörande. Genom denna konferens hoppas vi nu också kunna stärka vårt nätverk och i förlängningen även vår forskningsmiljö inom detta område, säger Roine Vestman, professor och föreståndare för CeMoF vid Stockholms universitet. Viktiga perspektiv från dag 1 Under dagen lyftes flera centrala frågor: Sambandet mellan banker i kris och staters skuldutveckling och hur krishanteringsramverket kan bidra till att reducera detta samband. Hur krishanteringsramverket kan fortsätta utvecklas för att stärka den finansiella stabiliteten. Lärdomar från tidigare bankkriser och hur dessa kan komma till nytta i framtiden. Upprätthållandet av förtroende och likviditetsreserver i en kris. Några röster om konferensen En av talarna var Alain Girard, direktionsledamot och chef för bankavdelningen vid den schweiziska finansmarknadsmyndigheten (FINMA):  – Valfrihet i resolution, förankrad i både ändamålsenliga rättsliga befogenheter och på operativ nivå – vilket innebär att krissimuleringsövningar måste utgöra en central uppgift och ansvar för resolutionsmyndigheter – är avgörande för regelverk, planering och förberedelser inom resolution. Även riksbankschef Erik Thedéen deltog i ett panelsamtal om hur likviditetsstress kan uppstå, hur likviditet och förtroende kan upprätthållas genom hela krisförloppet samt hur nuvarande ramverk kan förbättras:  – Det var ett jättespännande panelsamtal som både visar vikten av och svårigheten med att vara förberedd på en kris. Det är ju ganska länge sedan vi hade en kris i Sverige. Samtalet visade också på skillnaden mellan eurosystemet, som har ECB och en gemensam resolutionsmyndighet, och Sverige som står utanför båda dessa aktörer men behöver ha ett nära samarbete med dem. Fortsättning dag 2 Konferensen fortsätter i morgon med fokus på aktuell forskning inom krishantering av banker. Då presenteras studier och analyser som belyser utvecklingen inom området. Här finns konferensprogrammet (på engelska).https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-och-stockholms-universitet-arrangerar-internationell-tvadagarskonferens-inom-krishantering-av-banker/Wed, 10 Jun 2026 21:57:57 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-lanar-2-miljarder-euro-pa-tre-ar/Totalt deltog 81 investerare med en budvolym på 8,2 miljarder euro. Räntan blev 2,837 procent, vilket är 5 baspunkter under euromarknadens swappränta och 12,2 baspunkter över räntan på den tyska treåriga statsobligationen. – Med obligationer i utländsk valuta kan vi nå nya investerare utanför den svenska marknaden, vilket den här transaktionen bekräftar. Den starka orderboken gjorde också att vi kunde låna till en bra ränta, säger Johan Bergström, upplåningschef på Riksgälden. Transaktionen är en del av den nuvarande upplåningsplanen, som publicerades den 28 maj 2026. Lån i utländsk valuta medför ingen valutaexponering i den svenska statsskulden, eftersom Riksgälden hanterar valutarisken med derivat. Lånevillkor Detaljer Utfall Emittent Kingdom of Sweden genom Riksgäldskontoret Storlek EUR 2 miljarder Kupong 2,75 % Förfallodatum 2029-06-18 Pris 99,753 % Ränta 2,837 % Ränteskillnad mot euromarknadens swappränta -5 baspunkter Ränteskillnad mot tyska staten 12,2 baspunkter Ledarbanker BNP Paribas, Danske Bank, SEB och Swedbank   Fördelning mellan investerarkategorier Investerarkategori Andel av tilldelad volym Centralbanker och offentliga institutioner 36 % Fondförvaltare 23 % Banker 23 % Försäkringsbolag / pensionsfonder 13 % Hedgefonder 5 %   Fördelning mellan regioner Region Andel av tilldelad volym Norden 39 % Övriga Europa 38 % Storbritannien 21 % Asien/Mellanöstern 2 % Kontakt Johan Bergström, upplåningschef, 08 613 45 68 Sofia Björk, förvaltare, upplåning, 08 613 52 74https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-lanar-2-miljarder-euro-pa-tre-ar/Wed, 10 Jun 2026 16:25:30 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/fokusrapport-analyserar-stablecoins-paverkan-pa-den-amerikanska-statspappersmarknaden/Årets första Fokusrapport är skriven av seniora analytikern Carl Oreland och heter ”Stablecoins och den amerikanska statspappersmarknaden”. Hur vill du beskriva stablecoins? – Stablecoins kan ses som privata digitala pengar, vilka ges ut av olika företag, så kallade emittenter. Traditionellt brukar de pengar som banker ger ut kallas för privata. Den andra kategorin av pengar är ju de som skapas av centralbanker som Riksbanken i Sverige, säger Carl Oreland. Hur har användningen av stablecoins ökat? – På några år har stablecoins gått från att vara en närmast okänd företeelse till att nu diskuteras av IMF, centralbanker och andra beslutsfattare. Drivet av ett ökat intresse från investerare samt en gynnsam global utveckling av regelverk så har det totala marknadsvärdet av emitterade stablecoins nått en ny rekordnivå. En viktig faktor bakom den senaste tidens snabba tillväxt har varit den amerikanska administrationens positiva syn, och fokus, på kryptomarknaden och stablecoins. Det samlade marknadsvärdet för alla stablecoins uppgår idag till mer än 300 miljarder amerikanska dollar. Hur påverkas statspappersmarknaderna av utgivningen av stablecoins? – De företag som ger ut stablecoins har på kort tid blivit några av de största köparna av korta amerikanska statspapper. Amerikanska statsskuldväxlar används som reservtillgång för att garantera värdet i stablecoins. I slutet av 2024 var exempelvis Tethers och USD Coins kombinerade ägande av amerikanska statsskuldväxlar det fjärde största innehavet i världen. Det innebär att det har uppstått en koppling mellan kryptomarknaden och navet i det traditionella finansiella systemet – den amerikanska statspappersmarknaden. Vilken är den största risken med det? – Om förtroendet för värdet i något av marknadens större stablecoins skulle svikta kan det leda till att många innehavare samtidigt väljer att lösa in sina stablecoins. Det skulle resultera i att utgivarna behöver sälja stora mängder statsskuldväxlar för att kunna återbetala innehavare av stablecoins. Massförsäljningar av statsskuldväxlar kan medföra turbulens med stora ränteuppgångar och svårigheter att genomföra affärer på den amerikanska statspappersmarknadens. Sådana störningar kan då sprida sig i det globala finansiella systemet. Varför är det relevant för Riksgälden att skriva om stablecoins? – Marknaden för stablecoins kommer med största sannolikhet att fortsätta växa då förenklade betalningstransaktioner ger ett tydligt mervärde. Alltså kan emittenter av stablecoins därmed förväntas bli ännu större ägare av amerikanska statsskuldväxlar, och påverkan på statspappersmarknaden allt större. Riksgälden är en av de myndigheter som ansvarar för den finansiella stabiliteten i Sverige och som stabilitetsvårdande myndighet ligger det i Riksgäldens uppdrag att kontinuerligt följa risker som kan påverka stabiliteten i det svenska finansiella systemet, säger Carl Oreland. Läs Fokusrapporten ”Stablecoins och den amerikanska statspappersmarknaden”https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/fokusrapport-analyserar-stablecoins-paverkan-pa-den-amerikanska-statspappersmarknaden/Mon, 08 Jun 2026 11:24:27 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--forsta-kvartalet-2026/Den kvartalsvisa rapporten innehåller även ett avsnitt som beskriver de systemviktiga bankernas marginaler mot olika regulatoriska krav. Syftet är att belysa hur stor del av den egna bufferten av kärnprimärkapital som finns tillgänglig för att täcka förluster utan att banken bryter mot något regulatoriskt krav eller går ner i en pelare 2-vägledning. Rapporten visar även vilket regulatoriskt krav som var det mest restriktiva kravet vid utgången av det första kvartalet. Riksgälden fattar årliga beslut om MREL. Ytterligare information om MREL-kraven och tillämpningen för de svenska instituten finns i Riksgäldens MREL-policy och på sidan Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 1, 2026https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--forsta-kvartalet-2026/Mon, 08 Jun 2026 08:05:42 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/overskott-for-staten-i-maj-2026/Det primära saldot var 14,7 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på högre utbetalningar från ett antal olika myndigheter. Skatteinkomsterna var samtidigt cirka 5 miljarder kronor lägre än väntat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 2,4 miljarder kronor lägre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder kronor lägre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med maj 2026 visade statens betalningar ett underskott på 122,3 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 221 miljarder kronor i slutet av maj. Utfallet för juni 2026 publiceras den 7 juli 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 26 november 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 18 113 30 078 -11 965 -11 965 -122 340 Nettolånebehov [1] -18 113 -30 078 11 965 11 965 122 340 Primärt saldo [3] -18 676 -33 337 14 661 14 661 80 578 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -3 537 -1 103 -2 434 -2 434 13 228 Räntor på statsskulden 4 101 4 362 -261 -261 28 534   - Ränta på lån i svenska kronor 4 312 4 183 128 128 30 607   - Ränta på lån i utländsk valuta -296 69 -364 -364 -801   - Realiserade valutakursdifferenser 85 110 -26 -26 -1 272 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld maj 2026  Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 maj 2026: Statsupplåning prognos och analys 2026:1.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/overskott-for-staten-i-maj-2026/Fri, 05 Jun 2026 08:00:30 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-271/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-271/Thu, 04 Jun 2026 10:42:43 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/finansiella-stabilitetsradet-traffas-8-juni/Rådet ska diskutera det allmänna stabilitetsläget samt behov av analyser och eventuella åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Möten i rådet hålls normalt sett två gånger per år, vår och höst. Rådet består av finansmarknadsminister Niklas Wykman, riksbankschef Erik Thedéen, generaldirektören för Finansinspektionen Johan Almenberg, samt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Vid pressbriefingen deltar finansmarknadsminister Niklas Wykman.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/finansiella-stabilitetsradet-traffas-8-juni/Wed, 03 Jun 2026 09:39:18 GMTOm RiksgäldenFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-riksbankens-foreskrifter-och-allmanna-rad-om-foretag-av-sarskild-betydelse-for-genomforandet-av-betalningar-under-fredstida-krissituationer-och-vid-hojd-beredskap/Riksgälden konstaterar att Riksbankens vägledning och samverkan inom Civil beredskap betalningar blir viktiga verktyg för att förtydliga vissa av kraven i föreskrifterna. Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-riksbankens-foreskrifter-och-allmanna-rad-om-foretag-av-sarskild-betydelse-for-genomforandet-av-betalningar-under-fredstida-krissituationer-och-vid-hojd-beredskap/Tue, 02 Jun 2026 14:30:30 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-avseende-forslag-till-myndigheten-for-civilt-forsvars-foreskrifter-och-allmanna-rad-om-sakerhetsatgarder-och-utbildning/Riksgälden har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, flera  synpunkter på förslagen. Riksgälden förordar att föreskriften ses över för att säkra att formuleringarna harmoniserar med upphandlingsregelverken. Vidare föreslås utökad flexibilitet och vissa förtydliganden.  Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-avseende-forslag-till-myndigheten-for-civilt-forsvars-foreskrifter-och-allmanna-rad-om-sakerhetsatgarder-och-utbildning/Mon, 01 Jun 2026 16:30:30 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-kommunernas-upplaning/Årets andra Riksgäldskommentar har titeln ”Kommunernas upplåning och skuldsättning” och är skriven av analytikern Andreas Johnson. – Kommentaren ger en översikt av kommunsektorns upplåning. Den beskriver hur behovet av upplåning till stor del drivs av investeringsbehovet i kommuner och regioner, där mer omfattande investeringar ofta kräver någon form av extern finansiering, säger Andreas Johnson. Hur fungerar upplåningen i kommunsektorn? – Några större kommuner löser detta på egen hand genom att utfärda egna skuldinstrument. Majoriteten tar dock hjälp av Kommuninvest, ett kreditmarknadsbolag som erbjuder finansförvaltning med fokus på utlåning och rådgivning. Riksgäldskommentaren beskriver även marknaden för kommunal upplåning, där Kommuninvest är den dominerande aktören med närmare 60 procent av den totala utlåningen. Varför är det här relevant för Riksgälden att titta på? – Kommunsektorns upplåning har vuxit snabbt och upplåningsbehovet väntas vara betydande även framöver, drivet av investeringar kopplade till infrastruktur, klimat- och beredskapsåtgärder. Det finns därför ett behov för Riksgälden att förstå hur marknaden fungerar och identifiera potentiella risker för den finansiella stabiliteten.  Hög koncentration men stabil kreditgivare  Vilken är den största risken med den här upplåningen? – Det som utmärker marknaden för kommunal upplåning är ju att Kommuninvest står för en majoriet av den totala utlåningen. En sådan hög koncentration skulle kunna utgöra en risk mot finansiell stabilitet – men Kommuninvest är en stabil kreditgivare och det finns faktorer som begränsar riskerna för upplåningen. Bedömningen är att det i nuläget inte finns några mer betydande risker mot finansiell stabilitet. Riskerna är dock något högre för kommunal upplåning jämfört med exempelvis statsobligationsmarknaden.   Är det något annat från Riksgäldskommentaren som du vill lyfta? – En faktor som kanske inte är så känd är att det finns ett tydligt internationellt inslag i kommunsektorns upplåning. Även om huvuddelen av kommunobligationerna köps av svenska investerare så finns det även ett betydande intresse från utländska investerare. Där står europeiska centralbanker för en stor del av efterfrågan, säger Andreas Johnson. Läs Riksgäldskommentar nummer 2 2026 ”Kommunernas upplåning och skuldsättning”https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-kommunernas-upplaning/Mon, 01 Jun 2026 10:52:56 GMTNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2642/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2642/Thu, 28 May 2026 12:23:56 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-lanar-mer-for-att-tacka-statens-underskott/Riksgäldens nya prognos för budgetsaldot pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 och 208 miljarder kronor 2027. Det innebär större underskott än i den förra prognosen från november, vilket beror på nya finanspolitiska åtgärder, högre nettoutlåning och negativa effekter av kriget i Mellanöstern på svensk ekonomi. Riksgälden sänker prognosen för BNP-tillväxten i år från 2,7 procent till 1,9 procent. – Statens underskott växer snabbt i år till följd av bland annat ökande utgifter för försvaret, skattesänkningar och nya finanspolitiska åtgärder för att mildra effekterna av kriget i Mellanöstern på svensk ekonomi. Vi bedömer att den pågående återhämtningen i ekonomin bromsar in tillfälligt, men osäkerheten om utvecklingen är förstås stor på grund av det geopolitiska läget, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Statsskulden ökar från en låg utgångsnivå Budgetunderskotten gör att statsskulden ökar från 1 244 miljarder kronor i slutet av 2025 till 1 633 miljarder kronor i slutet av 2027. Det innebär att skuldkvoten går från 19 till 23 procent av BNP. Den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet växer samtidigt från 35 till 39 procent av BNP. Den närmar sig därmed den övre gränsen av intervallet för skuldankaret, men är fortsatt låg internationellt sett. Tätare auktioner av nominella statsobligationer I den nya upplåningsplanen är den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer marginellt högre i år och ytterligare något högre 2027 jämfört med den föregående planen. Riksgälden kommer också att börja hålla tätare auktioner av obligationer, varje onsdag i stället för varannan från och med den 17 juni. Volymen per auktion blir då 5 miljarder kronor. Det ger en årsvolym på 220 miljarder kronor 2026. I planen ligger sedan en ökning till 240 miljarder kronor 2027. Riksgälden håller fast vid att ge ut ett obligationslån per år i utländsk valuta 2026 och 2027. Även upplåningen i realobligationer är oförändrad. Riksgäldens prognos – nyckeltal Nyckeltal från Statsupplåningsrapport 2026:1.   Statens upplåning (Miljarder kronor) Skuldinstrument Utfall 2025 Prognos 2026 25:2 2026 Prognos 2027 25:2 2027 Nominella statsobligationer 118 220 216 240 220 Realobligationer 6 6 6 6 6 Obligationer i utländsk valuta 41 19 19 19 19 Statsskuldväxlar, stock vid årets slut 173 238 250 233 243 Likviditetsförvaltning, stock vid årets slut 137 173 142 151 132 Anm. 25:2 avser föregående prognos publicerad i november 2025.   Statsfinanserna (Miljarder kronor, om inte annat anges) Nyckeltal Utfall 2025 Prognos 2026 25:2 2026 Prognos 2027 25:1 2026 Budgetsaldo (med omvänt tecken statens nettolånebehov) -102 -196 -173 -208 -194 Statsskuld 1 244 1 430 1 406 1 633 1 591 Statsskuld (% av BNP) 19 21 21 23 22 Offentliga sektorns skuld (% av BNP) 35 37 37 39 38 Anm. 25:2 avser föregående prognos publicerad i november 2025.   Svensk ekonomi (Årlig procentuell förändring, om inte annat anges) Nyckeltal Utfall 2025 Prognos 2026 25:2 2026 Prognos 2027 25:2 2027 BNP-tillväxt 1,5 1,9 2,7 2,5 2,5 Arbetslöshet (% av arbetskraft) 8,8 8,6 8,4 8,2 7,8 KPIF-inflation 2,6 1,2 0,8 1,4 1,7 Anm. 25:2 avser föregående prognos publicerad i november 2025.   Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2026:1 Riksgälden håller en digital presentation av rapporten i dag den 28 maj klockan 10.00. Följ livesändningen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion via press@riksgalden.se eller 08-613 47 01.  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-lanar-mer-for-att-tacka-statens-underskott/Thu, 28 May 2026 09:30:30 GMTStatens upplåningPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-278/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-278/Thu, 21 May 2026 10:41:22 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/esma-fortydligar-tillampningen-av-resolutionsverktyget-wdci-for-centrala-motparter/Rapporten har arbetats fram av Esmas resolutionskommitté för centrala motparter. Den tillhandahåller en metod för nationella resolutionsmyndigheter att beakta när de tillämpar resolutionsverktyget Write down and conversion (WDCI), på svenska benämnt Nedskrivning och konvertering. Riksgälden och andra resolutionsmyndigheter som omfattas av den gemensamma EU-förordningen bör enligt regelverket definiera vilka uppgifter som ska samlas in av den centrala motparten (CCP) för att kunna identifiera och kalibrera de resurser som är tillgängliga för nedskrivning. I samband med detta bör vi ta hänsyn till olika faktorer, såsom påverkan på clearingmedlemmar, finansmarknadsinfrastrukturer och finansiell stabilitet. Vi bör även säkerställa att det finns processer på plats för att effektivt genomföra WDCI, inklusive förberedelser för den efterföljande omorganisationen av CCP:n efter att WDCI har tillämpats. Hela rapporten finns att läsa på Esmas webbplats: CCP resolution briefing on the operationalisation of the write down and conversion of instruments of ownership and debt instruments or other unsecured liabilities tool Här hittar du en tidigare nyhet om att Esma förtydligar tillämpningen av ett resolutionsverktyg för centrala motparter. Läs mer om Riksgäldens resolutionsverktyg för centrala motparter  https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/esma-fortydligar-tillampningen-av-resolutionsverktyget-wdci-for-centrala-motparter/Wed, 20 May 2026 09:55:01 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-avseende-forslag-till-myndigheten--for-civilt-forsvars-foreskrifter-om--sakerhetsrevision-och-sakerhetsskanning/Riksgälden har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, följande synpunkter på förslagen. Riksgälden önskar uppmärksamma att det kan uppstå behov av säkerhetsskyddsåtgärder i samband med tillsyn. Riskanalyser och förberedelser inför genomförande av sårbarhetsskanningar bör vara tvingande. Verksamhetsutövarna bör ha en möjlighet att tillfälligt pausa en pågående sårbarhetsskanning om risk uppkommer för allvarliga driftsstörningar under  pågående tillsyn.   Läs hela remissvaret. https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-avseende-forslag-till-myndigheten--for-civilt-forsvars-foreskrifter-om--sakerhetsrevision-och-sakerhetsskanning/Mon, 18 May 2026 15:45:30 GMTNyhetRemisser och remissvar