svhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/60Optimizely 12 CMS - LFPChttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-revidering-av-eus-utslappshandelssystem-ets-2026/Riksgälden har inga synpunkter på förslagen. Läs hela remissvarethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-revidering-av-eus-utslappshandelssystem-ets-2026/Thu, 15 Oct 2026 16:30:21 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3074/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3074/Thu, 15 Oct 2026 10:37:42 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-stralsakerhetsmyndighetens-forslag-till-avgiftsnivaer-for-2027/Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas. Läs hela remissvarethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-stralsakerhetsmyndighetens-forslag-till-avgiftsnivaer-for-2027/Wed, 14 Oct 2026 15:32:50 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3073/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3073/Thu, 08 Oct 2026 10:37:22 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-september-2026/Det primära saldot var 12,7 miljarder kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 5 miljarder kronor högre än beräknat. Utgifterna var dessutom lägre för flera myndigheter. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 1,4 miljarder kronor högre än prognos. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder lägre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med september 2026 visade statens betalningar ett underskott på 134,3 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 279 miljarder kronor i slutet av september. Utfallet för oktober 2026 publiceras den 6 november 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 26 november 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Differens Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo -22 986 -34 615 11 629 25 413 -134 345 Nettolånebehov 22 986 34 615 -11 629 -25 413 134 345 Primärt saldo [3] 20 811 33 557 -12 746 21 943 132 748 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] 947 -499 1 447 -45 698 -24 286 Räntor på statsskulden 1 227 1 557 -330 -1 658 25 883   - Ränta på lån i svenska kronor 2 496 1 515 981 1 260 31 093   - Ränta på lån i utländsk valuta 57 44 13 -336 -540   - Realiserade valutakursdifferenser -1 325 -1 -1 324 -2 583 -4 670 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld september 2026 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 maj 2026: Statsupplåning prognos och analys 2026:1.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/underskott-for-staten-i-september-2026/Wed, 07 Oct 2026 08:00:30 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenUtfallhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-ai-anvandningen-i-finanssektorn/Artificiell intelligens (AI) tar över alltmer i samhället och i några sektorer går utvecklingen extra snabbt. I en ny Riksgäldskommentar beskriver analytikern Andreas Johnson användningen av AI inom finanssektorn, där företag gynnas av ökad effektivitet och bättre beslutsfattande. – Min rapport belyser varför AI fått så stort genomslag i sektorn, vilka användningsområden som finns samt vilka risker mot finansiell stabilitet som den ökande användningen av AI ger upphov till, säger författaren Andreas Johnson. Hur skulle du beskriva användningen av AI i finanssektorn i dag? – Den är omfattande och väntas fortsätta öka framöver. AI används brett från relativt enkla uppgifter som kundservice och enklare kreditbeslut till mer avancerade uppgifter. Det kan exempelvis vara som stöd vid portföljförvaltning och funktioner för att minska risken för penningtvätt och bedrägerier. Varför ligger just finanssektorn så långt framme när det gäller AI-användning? – Finanssektorns karaktär innebär att AI är relativt enkelt att implementera och ger betydande fördelar för användarna. Det skapas enorma mängder data i finanssektorn. AI är speciellt effektivt på att hantera stora datamängder vilket gör det möjligt att effektivisera och automatisera många verksamheter. Omfattande datatillgång gör det även enklare att träna AI-modeller för att dessa ska prestera bättre över tid. Finanssektorn digitaliserades tidigt vilket har förenklat implementeringen av AI.   Vilka risker med AI lyfter du i din rapport? – Det finns ett antal risker mot finansiell stabilitet kopplade till AI, och riskerna är av olika karaktär. Man kan argumentera för att det i närtid är AI:s möjlighet att underlätta cyberattacker som är den mest akuta risken. I det korta perspektivet finns även risker kopplade till finansieringen av omfattande AI-investeringar. På lite längre sikt kan AI:s påverkan på marknaders funktionssätt utgöra en betydande risk mot finansiell stabilitet. Varför bevakar Riksgälden den här utvecklingen? – Utvecklingen av AI går ju mycket snabbt framåt och bland annat så behöver Riksgälden förstå vilka risker mot finansiell stabilitet som den ökande användning av AI inom finanssektorn ger upphov till, säger Andreas Johnson. Läs Riksgäldskommentar nummer 5 2026 ”Artificiell intelligens och finansiella marknader”https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-belyser-ai-anvandningen-i-finanssektorn/Tue, 06 Oct 2026 10:55:56 GMTFinansiell stabilitetNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-att-saga-ja/Riksgälden har inga synpunkter på de förslag som lämnas i betänkandet. Läs hela remissvarethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-att-saga-ja/Mon, 05 Oct 2026 13:47:39 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3142/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3142/Thu, 01 Oct 2026 10:37:01 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/grona-kreditgarantier-for-lan-till-preem-har-avslutats/I april 2022 respektive maj 2024 beslutade Riksgälden att ställa ut kreditgarantier för två lånefaciliteter till Preem. Garantierna utfärdades enligt förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar.  Syftet med de båda lånefaciliteterna var att finansiera ombyggnader av Preems raffinaderier i Lysekil för att öka produktionen av förnybart bränsle. Lånefaciliteterna har avslutats på Preems initiativ i samband med att bolaget fick nya ägare i VAROPreem. Eftersom lånefaciliteterna är avslutade så har tillhörande kreditgarantier från Riksgälden också avslutats.  Riksgälden har därmed ingen återstående exponering gentemot Preem. Läs mer om kreditgarantier för gröna investeringarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/grona-kreditgarantier-for-lan-till-preem-har-avslutats/Wed, 30 Sep 2026 09:00:30 GMTGarantier och lånNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-karnavfallsavgifter-och-sakerheter-2027-2029/Riksgälden ska säkerställa att kärnkraftsindustrin kan finansiera avvecklingen av sina kärnkraftsreaktorer och omhändertagandet och slutförvaringen av kärnavfall och använt kärnbränsle. För att säkerställa finansieringen ska reaktorinnehavarna betala kärnavfallsavgifter till kärnavfallsfonden. Avgifterna ska tillsammans med tidigare fonderade medel täcka de återstående kostnaderna för det svenska kärnavfallsprogrammet. Förutom att betala avgifter ska reaktorinnehavarna även ställa godtagbara ekonomiska säkerheter för finansierings- och kompletteringsbelopp, så kallade säkerhetsbelopp. Arbetet med att ta fram förslagen inleds med att Riksgälden får kostnadsunderlag från reaktorinnehavarna som vi granskar. Vi remitterar sedan våra förslag på kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp till berörda aktörer. Efter att vi inhämtat synpunkter på förslagen lämnar vi nu våra slutliga förslag till regeringen. De föreslagna kärnavfallsavgifterna är lägre jämfört med de nivåer som vi remitterade i juni. Detta förklaras av ett högre marknadsvärde i kärnavfallsfonden vid utgången av det andra kvartalet 2026. Säkerhetsbeloppen har enbart förändrats marginellt jämfört med de nivåer som vi remitterade. De föreslagna kärnavfallsavgifterna är generellt något lägre än nuvarande beslutade. För Oskarshamn föreslås en höjning, vilket förklaras av längre driftstopp under 2025 och 2026. Avgiftsnivåerna är nettoresultatet av flera faktorer som påverkar avgifterna i olika riktningar. Den nya kostnadsberäkningen samt den nya inflationskurvan bidrar till högre avgifter, medan ett högre risktillägg vid diskontering verkar i motsatt riktning och sänker avgifterna. Föreslagna säkerhetsbelopp är högre än nuvarande beslutade för samtliga reaktorinnehavare. Detta förklaras av den nya kostnadsberäkningen. Höjningen dämpas av förordningsändringarna för kärnavfallsfondens placeringsmandat och riskavtrappningsregel. Rapporter som överlämnats Beslut om att överlämna förslag Huvudrapport: Förslag på kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2027–2029 Fördjupningsbilaga 1 – Merkostnader Fördjupningsbilaga 2 – Inflationskurvan Fördjupningsbilaga 3 – Remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgalden-foreslar-karnavfallsavgifter-och-sakerheter-2027-2029/Mon, 28 Sep 2026 16:30:30 GMTFinansiering av kärnavfallNyhethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-foreslar-tydligare-styrning-av-statsskuldens-loptid/Regeringen ska enligt budgetlagen besluta om riktlinjerna senast den 15 november. Inför beslutet ges även Riksbanken möjlighet att yttra sig om Riksgäldens förslag. Riktlinjerna styr bland annat vilka skuldslag statsskulden ska bestå av och vilken löptid den ska ha. I riktlinjerna framgår även hur förvaltningen av statsskulden ska utvärderas. – Förslaget innebär att det tidigare löptidsintervallet ersätts med ett riktvärde och ett avvikelseintervall. Det ger en tydligare koppling mellan regeringens riktlinjer för löptiden och hur vi låneplanerar, men det innebär inte någon ändring i vår upplåningsstrategi, säger Klas Granlund, chef för avdelningen Skuldförvaltning på Riksgälden. Riktvärdet för löptiden i mitten av tidigare intervall Riksgälden föreslår att riktvärdet för löptiden ska vara 4,75 år mätt som genomsnittlig räntebindningstid, vilket är detsamma som mitten av det tidigare intervallet. Avvikelseintervallet ska främst hantera varierande lånebehov och prognososäkerheter, vilket skapar förutsättning för förutsägbarhet i obligationsutbudet. Riksgäldens analys motiverar ett avvikelseintervall på ± 1,0 år (3,75–5,75 år), vilket är något snävare än det tidigare löptidsintervallet. Ändrade mandat för positionstagning Riksgälden föreslår att riktlinjepunkterna om att ta positioner i utländska valutor och räntor samt i kronans valutakurs stryks. Eftersom statsskuldens strategiska valutaexponering ska vara noll från och med 2027, är det inte längre motiverat att ta valutapositioner i syfte att minska kostnaden för statsskulden. Riksgälden bör dock enligt förslaget behålla ett mindre mandat att ta positioner i utländska valutor och räntor för att bidra till god låneberedskap. Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2027https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/riksgalden-foreslar-tydligare-styrning-av-statsskuldens-loptid/Fri, 25 Sep 2026 09:30:30 GMTPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3072/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-3072/Thu, 24 Sep 2026 10:49:03 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-314/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-314/Thu, 17 Sep 2026 11:10:27 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-nya-foreskrifter-om-totalforsvarsplikt/Riksgälden har inga synpunkter på förslagen. Läs hela remissvarethttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/remissvar/2026/remissvar-nya-foreskrifter-om-totalforsvarsplikt/Fri, 11 Sep 2026 11:54:33 GMTNyhetRemisser och remissvarhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2992/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-2992/Thu, 10 Sep 2026 10:40:30 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-studerar-sambandet-mellan-statens-ranteutgifter-och-ekonomisk-utveckling/I dag publicerar Riksgälden vår första rapport efter sommaren, Riksgäldskommentaren ”Sambandet mellan ränteutgifter och ekonomisk utveckling”. Den är skriven av analytikerna Tora Bäckman på Avdelningen för Ekonomisk analys och Petter Dahlström på Skuldförvaltning.   När ekonomin går sämre ökar ofta statens utgifter samtidigt som skatteintäkterna minskar. Om kostnaden för statsskulden dessutom stiger så ökar trycket på de offentliga finanserna ännu mer. – Det kan leda till att man tvingas höja skatterna eller skära ner i offentliga utgifter. Men i vår Riksgäldskommentar undersöker vi om vissa typer av statsskuld i stället kan fungera som en försäkring i svåra tider, säger Tora Bäckman. Varför har ni valt att skriva om det här ämnet? – Det här är ett ämne som diskuteras både bland akademiker och vid olika länders skuldkontor. I Sverige lyftes detta perspektiv fram i den statsskuldspolitiska utredningen från 1997 (SOU 1997:66).  Men enligt den nuvarande tillämpningen av budgetlagen är det viktigaste hur ränteutgifterna varierar från år till år, oberoende av hur ekonomin utvecklas. I vår rapport belyser vi därför ett bredare perspektiv på statsskuldens risk. Statsskulden och ränteläget har varit lågt länge, vilket gjort kostnaden för statsskulden historiskt låg. Men historien visar att skuldens storlek och kostnad varierar, och de kan bli stora igen i framtiden, säger Petter Dahlström. Vad visar er studie? – Så länge skulden är låg så påverkas inte statsfinanserna i någon hög grad av att räntor förändras. Men ju större skulden blir, desto viktigare är ränteutgifterna. Vår studie visar att de reala ränteutgifterna för nominella instrument tenderar att vara lägre när tillväxten är låg och statens nettolånebehov är högt vilket ger dem vissa försäkringsegenskaper, säger Tora. Varför blir det så? – När inflationen överraskar på uppsidan är nominella obligationer mindre kostsamma för staten än realobligationer, eftersom utgifterna för realobligationer ökar med inflationen. Samtidigt finner vi att oväntat hög inflation tenderar att sammanfalla med lägre tillväxt och ett högre nettolånebehov, vilket talar för att nominella obligationer ger bättre skydd mot sådana utfall. Men även löptiden påverkar ränteutgifterna. Vid en kort löptid får förändringar i räntenivån ett snabbare genomslag på utgifterna. En lång nominell upplåningsstrategi ger lite bättre försäkringsegenskaper än en kort nominell strategi, på så vis att dess ränta uppvisar en något högre korrelation med statens primära nettolånebehov, förklarar Petter. Vad tar ni framför allt med från er rapport till det fortsatta arbetet? – Vi undersöker ju här ett ämne som ibland diskuteras utan att något sifferunderlag presenteras. Men vi kan nu bidra med ett sådant underlag, vilket är tillfredsställande även om resultaten inte är överraskande. Snarare är det betryggande att den upplåningsstrategi som Riksgälden använder idag, där vi i huvudsak emitterar långa nominella statsobligationer, styrks av vår analys, säger Tora Bäckman. – Rapporten kommer nu att vara en del av den samlade kunskapsbas som vi använder för att utveckla våra upplåningsstrategier, vilka i sin tur syftar till att minimera kostnaden för statsskulden på lång sikt samtidigt som risken i förvaltningen beaktas, avslutar Petter Dahlström. Läs Riksgäldskommentar nummer 4 2026 "Sambandet mellan ränteutgifter och ekonomisk utveckling"https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2026/riksgaldskommentar-studerar-sambandet-mellan-statens-ranteutgifter-och-ekonomisk-utveckling/Thu, 10 Sep 2026 09:45:30 GMTStatens upplåningNyhetStatsskuldenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2026/Den kvartalsvisa rapporten innehåller även ett avsnitt som beskriver de systemviktiga bankernas marginaler mot olika regulatoriska krav. Syftet är att belysa hur stor del av den egna bufferten av kärnprimärkapital som finns tillgänglig för att täcka förluster utan att banken bryter mot något regulatoriskt krav eller går ner i en pelare 2-vägledning. Rapporten visar även vilket regulatoriskt krav som var det mest restriktiva kravet vid utgången av det andra kvartalet. Riksgälden fattar årliga beslut om MREL. Ytterligare information om MREL-kraven och tillämpningen för de svenska instituten finns i Riksgäldens MREL-policy och på sidan Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 2, 2026https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/uppfyllnad-av-kravet-pa-kapitalbas-och-kvalificerad-skuld--andra-kvartalet-2026/Wed, 09 Sep 2026 08:00:30 GMTFinansiell stabilitetPressmeddelandehttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/overskott-for-staten-i-augusti-2026/Det primära saldot var 2,9 miljarder kronor lägre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 6 miljarder kronor lägre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 38,3 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror till stor del på en inbetalning till Försvarets materielverk (FMV). Inbetalningen avser finansiering för 16 stridsflygplan av typen Gripen E till Ukraina där leveranserna till FMV är planerade att ske 2029–2030. Detta var inte känt när vi gjorde vår prognos i maj. Dessutom var även inlåningen från bland annat Pensionsmyndigheten och Svenska Kraftnät högre än väntat samtidigt som utbetalningen av EU-avgiften var lägre än beräknat. Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder kronor högre än prognos. För tolvmånadersperioden till och med augusti 2026 visade statens betalningar ett underskott på 109,2 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1 250 miljarder kronor i slutet av augusti. Utfallet för september 2026 publiceras den 7 oktober 2026 klockan 08.00. Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 26 november 2026. Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)   Utfall Prognos Diff. Ack. diff. [2] Utfall 12-mån Budgetsaldo 61 935 26 619 35 316 13 784 -109 219 Nettolånebehov -61 935 -26 619 -35 316 -13 784 109 219 Primärt saldo [3] -20 908 -23 803 2 895 34 689 121 191 Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] -42 254 -3 925 -38 329 -47 144 -39 679 Räntor på statsskulden 1 227 1 110 117 -1 328 27 707   - Ränta på lån i svenska kronor 1 236 1 049 187 279 32 138   - Ränta på lån i utländsk valuta -71 61 -132 -349 -849   - Realiserade valutakursdifferenser 62 0 62 -1 259 -3 582 [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Rapport: Sveriges statsskuld augusti 2026 Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 maj 2026: Statsupplåning prognos och analys 2026:1.https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2026/overskott-for-staten-i-augusti-2026/Mon, 07 Sep 2026 08:00:31 GMTStatens upplåningPressmeddelandeStatsskuldenhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-299/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-299/Thu, 03 Sep 2026 10:44:34 GMTNyhetStatslåneräntanhttps://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-289/https://www.riksgalden.se/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/statslanerantan/2026/riksgalden-har-idag-faststallt-statslanerantan-till-289/Thu, 27 Aug 2026 10:37:24 GMTNyhetStatslåneräntan